I veckan har vi fått räntebesked från både Fed och Riksbanken samt ATH på S&P 500 med en utbrytning över indexnivån 7000. Dollarn har också fortsatt att försvagats, inte minst då USA i början av veckan lovade att stötta en japansk valuta-intervention i syfte att stabilisera den svaga Yen-utvecklingen. Men det som påverkade marknaden mest var kanske Microsoft rapporten som var ganska bra med intäkter på ca 81,3 md USD och vinst per aktie på 4,14 USD, vilket överträffade analytikernas förväntningar, och moln- och AI-intäkterna växte dessutom betydligt år-över-år. Men aktien föll trots detta kraftigt då investerare fokuserade mindre på siffrorna och mer på AI-relaterade orosmoment. Microsofts massivt ökande kostnaderna för AI-infrastruktur och kapitalutgifter var högre än väntat, vilket åter väcker samma frågeställningar, som vi har sett flera gånger under hösten, om när dessa investeringar faktiskt kan ge avkastning. Aktien stängde ner 10% under torsdagskvällen och drog med sig övriga teknikaktier vilket ledde till att S&P 500 som värst var ner 1,5% men återhämtade sig och stängde gårdagen på -0,3%.
Världsindex var trots torsdagens bakslag upp 1,20% under veckan.
Veckans Bolag – Ericsson
Ericsson är ett av Sveriges äldsta teknikbolag och har under de senaste decennierna gått från ren telekomutrustning till en portfölj där mjukvara och tjänster spelar en större roll. I dag är huvudaffären dock fortfarande nätverksaffären, Networks, som säljer 5G/4G-radiosystem, antenner och annan infrastruktur till operatörer, men bolaget har samtidigt byggt upp Cloud Software & Services med fokus på 5G och mjukvara för att styra, optimera och automatisera nät, samt en Enterprise-del som bland annat rymmer Vonage och lösningar för privata nät och nätverks-API:er.
I Q4 rapporten, som kom i fredags, lyfts att traditionell nätverks-marknad fortsatt är strukturellt svag, men att försvars- och infrastrukturprojekt samt vissa enterprise-utrullningar har utvecklats mycket bra och växer fint, särskilt i EMEA, samtidigt som CSS uppvisar en fundamental lönsamhetsförbättring Vi har ökat i Ericsson successivt under hösten. Det som gör att vi ser en möjlig vändpunkt just nu är att kostnadsdisciplinen börjar synas tydligare i resultaten och i kassaflödet, samtidigt som bolaget signalerar större självförtroende kring intjäningen. Vi noterar att Q4 blev fjärde kvartalet i rad med vinst över förväntan och att det den här gången även drevs av starkare försäljning, inte bara kostnader som minskade, samt att förbättrad lönsamhet fortsatte att rinna igenom till ett starkare fritt kassaflöde. Dessutom annonserades ett helt nytt mandat för aktieåterköp på 15 md SEK samt en föreslagen utdelning om 3,00, vilket i sig är ett besked som visar självförtroende och lyfter intresset från investerare med fokus på Yield som vår egen Aktiespararna Global Direktavkastning till exempel.
Det som gör caset extra intressant framåt är att Ericsson börjar få fler ben att stå på i en annars mogen marknad. Mission-critical-nät, 5G Core och en mer strukturellt förbättrad mjukvaruverksamhet lyfts som tillväxtfickor, och bolaget kopplar dessutom nästa nätverksuppgradering till AI: nya applikationer och enheter driver krav på uplink och latency vilket talar för investeringar i nya radio- och core-nät. Värderingen ser samtidigt inte ansträngd ut med tanke på ett scenario med stabilare marginaler och uthålligt kassaflöde. Vi ser P/E (adj) kring 10,4x på 2025 och 12,4x på 2026e, medan vi menar att multiplarna bör kunna återgå mot historiska nivåer givet bevisad kostnadskontroll och återköp och vi menar att värderingen bör kunna återvända till nivåer kring 13-14x framåtblickande P/E.
Det ska bli spännande att fortsätta att följa bolaget under de närmaste åren för fondernas räkning.
Veckans Händelse – Centralbankerna lämnar räntebesked
Veckans makrohändelse var utan tvekan räntebeskeden från Riksbanken och Fed.
Federal Reserve lämnade på onsdagskvällen, som väntat, styrräntan oförändrad i intervallet 3,50–3,75 procent, men kommunikationen från Fed och Jerome Powell gav ändå marknaden en hel del att fundera över. Beskedet bekräftade bilden av att Fed är bekväm med nuvarande räntenivåer och inte upplever någon akut press att agera, varken uppåt eller nedåt, trots att två ledamöter, Miran och Waller, reserverade sig till förmån för en räntesänkning i vanlig ordning. De två ledamöterna är, som ni säkert kommer ihåg, tillsatta av Trump-administrationen och har hittills drivit Trumps linje om snabbare räntesänkningar från Fed.
Powells tonläge var över lag något mer hökaktig än vad marknaden hade hoppats på. Han betonade att den amerikanska ekonomin utvecklas väl, att efterfrågan är robust och att arbetsmarknaden fortsatt är stark, med begränsade tecken på bred avmattning. Samtidigt tonade han ned oron för att den senaste tidens inflationsutfall skulle kräva snabba lättnader. Budskapet var snarare att Fed har råd att ha tålamod och invänta ytterligare bevis på att inflationen är på väg mot målet på ett uthålligt sätt innan man inleder en räntesänkningscykel. Det var med andra ord ett besked som stärkte bilden av ”higher for longer”, även om dörren för sänkningar senare under året fortsatt står öppen. Vi var först förvånade att topplocket inte gick i Vita Huset på dessa uttalanden, men Trump hade kanske fullt upp med ICE i Minneapolis under onsdagen. På torsdagen kom så ett nytt Trump-utspel. ”Vi borde ha en betydligt lägre ränta nu när till och med den här idioten (Powell) erkänner att inflationen inte längre är ett problem! Han följde upp med att kommentera utnämningen av Powells efterträdare med att ”Vi kommer att offentliggöra det nästa vecka, tror jag, och det blir en person som, enligt min uppfattning, kommer att göra ett bra jobb. Feds ränta är för hög, oacceptabelt hög”. Det blir spännande att se om det kommer ett tillkännagivande nästa vecka, det har ju nämnts vid några tillfällen tidigare utan att annonsering har kommit.
De amerikanska aktiemarknaderna reagerade initialt avvaktande, med S&P 500 som handlades ned något efter att tidigare under dagen ha brutit upp genom 7 000-nivån. Det var dock ingen tydlig risk-off-reaktion, vilket indikerar att mycket av beskedet redan var diskonterat. Räntemarknaden reagerade med att amerikanska statspapper rörde sig endast marginellt, med något högre långa räntor i spåren av Powells mer optimistiska syn på tillväxten och arbetsmarknaden, medan kortare löptider förblev relativt stabila.
På valutamarknaden stärktes dollarn något, även om rörelserna delvis påverkades av andra faktorer. Yenen försvagades tydligt efter att den amerikanske finansministern Scott Bessent avfärdat amerikanskt deltagande i eventuella japanska valutainterventioner, vilket ökade oron för att stigande japanska långräntor kan fortsätta sätta press på globala räntemarknader.
Råvarumarknaderna gick däremot åt motsatt håll. Oljepriset steg omkring en dollar efter nya amerikanska hot om eskalering gentemot Iran, vilket ökade den geopolitiska riskpremien. I kombination med geopolitisk oro och en relativt svag dollar drevs även guld, silver och koppar till nya rekordnivåer under onsdagen, ett tecken på att investerare fortsatt söker skydd i reala tillgångar i en osäker makro- och geopolitisk miljö.
Riksbanken lämnade också, som väntat styrräntan oförändrad på 1,75 procent på torsdagsmorgonen. Kommunikationen var också, som väntat försiktig: “Räntan väntas ligga kvar på denna nivå under en tid framöver, i linje med Riksbankens prognos i december. Den nuvarande nivån på styrräntan bedöms bidra till att konjunkturen stärks och inflationen stabiliseras kring målet på sikt.
Den geopolitiska utvecklingen har varit dramatisk i början av 2026, inte minst på grund av den amerikanska administrationens utrikespolitiska agerande. Det är oklart vad de konkreta och mer bestående följderna blir, såväl geopolitiskt som ekonomiskt, och förutsättningarna kan ändras snabbt, menar Riksbanken. Man tänker här sannolik bland annat på Venezuela, diskussionerna kring japansk valutaintervention med eventuellt amerikanskt stöd samt kommande händelseutveckling i Iran. Trots viss volatilitet har de finansiella marknaderna reagerat i begränsad omfattning, men dollarn har fortsatt att försvagas, bland annat mot den svenska kronan. Den svenska ekonomi i god takt i slutet av förra året och man menar att hushållens konsumtion fortsatte att öka och att utvecklingen för hela ekonomin har varit något starkare än väntat.
En indikation som inte går i linje med ovanstående noterades dock på torsdagen när vi såg att Sveriges BNP steg med endast 0,2 procent under det fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år steg BNP 1,8 procent. Enligt Infronts prognosenkät väntades BNP ha ökat med 0,7 procent jämfört med föregående kvartal. SCB konstaterar att efter en stark novembermånad föll svensk ekonomisk aktivitet tillbaka i årets sista månad och att utfallet pekar på att den tillväxttrend vi sett sedan årets andra kvartal i stort fortsatt genom resten av 2025, om än nu i en något mer försiktig takt. Marknaden tycks vara inställd på att räntesänkningarna från Riksbanken är över för den här gången, vi är inte lika säkra på det och menar att framför allt den starka svenska kronan, som innebär lägre importpriser, kommer att pressa ner inflationen under målet. Vi har också sett att tillväxten generellt har överraskat marknaden negativt under de senaste åren och kommer sannolikt att fortsätta att göra det. Därför tror vi att det finns anledning att vänta sig fler räntesänkningar innan cykeln är klar för denna gång.
Vi ser dessutom att läget på arbetsmarknaden alltjämt är svagt, men det finns vissa tecken på att det förbättras. Samtidigt ser vi, framför allt i USA, att AI bidrar till att bland annat mjukvaru- och tjänstebolag kan dra ner på antalet anställda. Liknande indikationer har ju också kommit från exempelvis Ericsson som just har lagt ett varsel på 1800 personer, varav merparten av tjänsterna är i Sverige.
Kom ihåg att inflationen i december dessutom var lägre än väntat och är nu nära målet på 2 procent.
Riksbanken medger också att man ser att osäkerheten kring inflations- och konjunkturutsikterna har ökat. Den senaste tidens utveckling, i bland annat den amerikanska handels- och utrikespolitiken, har vidgat utfallsrummet för vad som kan hända framöver. Därmed tror vi inte att det sista ordet är sagt kring fler räntesänkningar under året, den som lever får se…
Veckans Spaning – hur får man Trump att backa?
De senaste veckorna har vi sett Trump backa från initialt tuffa utspel. Vi ska försöka fundera lite kring vad som krävs för att han ska backa tillbaka i viktiga frågor.
Det finns ett mönster som marknaden och omvärlden lärt sig att känna igen, Donald Trump går ofta ut maximalistiskt med hot, deadlines och krav och justerar sedan kursen när kostnaderna för att stå fast blir för höga. I praktiken tycks tre faktorer väga tyngst när Trump “backar”.
Den kanske viktigaste är finansiella marknadsreaktioner, men även om motpartens samlade motstånd och risken för prestigeförlust blir för stor och vi har också sett honom ta möjligheten att omformulera en reträtt som en “deal” eller en förhandling snarare än en kapitulation. Det är därför Wall Street skämtsamt myntat uttrycket “TACO” (Trump Always Chickens Out) som en etikett på återkommande tariff- och utspelsmönster där hård retorik ofta följs av uppskjutna eller urvattnade beslut.
I Grönlandsfrågan blev vändningen tydlig i Davos. Trump hade till och med hotat med väpnat intåg men plötsligt i Davos sade Trump uttryckligen att han inte skulle använda militärt våld för att ta kontroll över Grönland, samtidigt som han drev linjen om omedelbara förhandlingar. Kort därefter kom också signaler om att USA drog tillbaka, eller åtminstone pausade tullhoten mot europeiska länder som stödde Danmark i grönlandsfrågan, efter att ett ramverk för fortsatta samtal tagit form med Nato-inblandning. Reträtten drevs framför allt av två faktorer, dels fanns ett tydligt europeiskt motstånd och en vilja att hantera frågan inom Nato- och diplomatisk ram snarare än genom ultimatum. Här hade kanske inte Trump trott att EU och Storbritannien skulle stå så enade då EU vanligen brukar ha svårt att visa handlingskraft och enighet. Dels såg vi att finansiella marknader, inte minst amerikanska räntor och USD visade på riskaversion, och risk för eskalation (handel/ säkerhet) var ett tydligt hot som ledde till att tonläget mjuknade och att fokus flyttades mot “ramverk” och förhandling.
Minnesota och främst Minneapolis har de senaste veckorna varit en inrikespolitisk konfliktpunkt i samband med hårda federala migrationsinsatser och uppmärksammade incidenter där ICE-agenter har använt skjutvapenvåld mot immigranter och demonstranter (vi väljer att uttrycka oss försiktigt här då vi inte vill göra politiska ställningstaganden utan diskutera Trumps strategier, men vi hyser naturligtvis starka känslor för de drabbade individerna). Trump har hela tiden visat kraftigt stöd för ICE och dess verksamhet, men under onsdagen kom en vändning efter det senaste dödsfallet. I rapporteringen framgår att Minneapolis borgmästare Jacob Frey offentligt beskrev att han talat med Trump och att presidenten enligt Frey “höll med om att situationen inte kan fortsätta”. Här är alltså “reträtten” inte en ren kursändring i sakpolitiken, utan snarare en ton- och processjustering från Trump mot mildare retorik/”fruktbara möten” i ett läge där trycket ökade, men Trump hävdar fortsatt sin linje i sakfrågan. Ansvariga tjänstemän som Gregory “Greg” Bovino på ICE och Kristi Noem, Secretary of Homeland Security, verkar hänga löst och får ta ansvaret för den uppkomna situationen.
Tidigare i veckan fick vi höra att USA var villiga att stödja en japansk yen-intervention i syfte att stabilisera den svaga utvecklingen i Japans valuta. Man bör också påpeka att Japan är den enskilt största innehavaren av amerikanska statspapper så även USA önskar japansk ekonomisk stabilitet. Japans finansminister och USA:s finansminister Scott Bessent hade diskuterat yenens rörelser och uttryckt delade farhågor kring yenförsvagningen. Marknadsrörelserna lät inte vänta på sig och dollarn nådde i veckan de lägsta nivåerna sedan november 2021, se exempelvis USDSEK nedan,
Finansminister Basset var då på onsdagen ute och Bessent avfärdade amerikanskt deltagande i en yen-intervention i syfte att lugna marknaden. Åter ett tillfälle då Trump backar när marknaden reagerar för kraftigt och volatilt. Någon nämnvärd dollarförstärkning har ännu inte inträffat, men fallet avstannade dock. Som vi har sagt tidigare vill Trump gärna ha en kontrollerat svag dollar som urholkar statsskulden, men inga panikförsäljningar som riskerar att tvinga upp räntorna.
Ett tydligt återkommande mönster i innevarande mandatperiod har också varit tullar där hotfulla besked, skyhöga tullsatser och hårda deadlines har följts av förskjutningar, undantag och förhandlingar med betydligt blygsammare tullsatser än vad som först har utlovats. Ett bra exempel är hur tullar mot Kanada och Mexiko som sköts fram flera gånger till april 2 2025 (Libération Day), i syfte att lugna marknaderna när risaversionen tilltog.
Ett annat belysande exempel är Powell och Fed där Trump skärpte retoriken om Fed-chefen och gav intryck av att vilja agera mot Powell, men gick sedan ut och sade att han “inte har någon intention” att sparka honom, efter att marknadsoro tilltagit.
Gemensamt för dessa exempel är att Trump ofta kan vinna taktiskt på att gå ut hårt, men när reaktionen blir att marknaden skakar eller att institutionellt motstånd blir för kompakt, då byter kommunikationen form från “ultimatum” till “förhandling” eller “paus”.
Även under första mandatperioden fanns flera uppmärksammade “U-svängar”, ofta när motståndet i kongressen, domstolarna, administrationen eller marknaden blev för stort. Här kan nämnas tullhot mot Kina och Europa, och den tuffa linjen mot Nordkorea som till slut ledde till det historiska mötet mellan Trump och Kim Jong-un.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Trump testar ofta gränser och går ut mycket aggressivt, men justerar när kostnaden i genomförbarhet eller opinion blev för hög. Han backar när utspelen skapar direkt finansiell stress, riskaversion, stigande räntor, fallande börser, valutasvängningar och ökar sannolikheten för allvarlig påverkan på ekonomisk tillväxt eller politiska relationer.
Starkt motstånd får också Trump att backa. Kina har han haft svårt att rå på och likaså Putin och vi såg även att ett tufft förenat Europa kunde få honom att ompröva sina aggressiva uttalanden.
Vi har fortsatt minst 3,5 år kvar av Trumps mandat och vill vi lära oss att samarbeta med USA tror vi att det är bra att fundera kring frågorna vi diskuterar ovan och hoppas att ni har fått ut någonting av resonemanget.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av Meta, Sysco och Hexatronic som alla är upp mellan 8–10%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland RVRC, Oneflow och Hexatronic med uppgångar på mellan 8–25%.
Veckans Räntespaning
Centralbanksbesked och rapportsäsong
Vi har haft en vecka fylld av bolagsrapporter, samtidigt som flera centralbanker har lämnat räntebesked. Riksbanken lämnade, som förväntat, styrräntan oförändrad på 1,75 procent och räntan förväntas ligga kvar på samma nivå under hela 2026, förutsatt att inget oförutsett inträffar. Även Fed lämnade styrräntan oförändrad, inom intervallet 3,5–3,75 procent. Fed-chefen kommenterade att inflationen fortsatt ligger på en något förhöjd nivå, men att ekonomin visar stabil tillväxt och att arbetslösheten uppvisar tecken på att stabiliseras.
Räntorna i Sverige sjönk marginellt på både 2- och 10-åriga löptider. I USA sjönk 2-årsräntan marginellt, samtidigt som 10-årsräntan steg något.
Kreditspreadarna i Europa steg något under veckan. Spreadarna för Investment Grade ökade med cirka 1,3 baspunkter, medan motsvarande spreadar för High Yield steg med 5,9 baspunkter.
Uppdatering från våra portföljbolag
Rapportsäsongen är nu igång på allvar och många bolag har lämnat sina rapporter, främst under den senare delen av veckan. Bland de bolag som rapporterat finns flera svenska banker, där samtliga inte fullt ut levde upp till förväntningarna. Swedbank slog dock förväntningarna med ett högre resultat och lägre kreditförluster. Bolaget föreslår även en extrautdelning. SEB kom in något svagare än förväntat, med ett lägre resultat än väntat i det fjärde kvartalet. Nordeas rapport var i linje med förväntningarna, där resultatet motsvarade prognoserna medan kreditförlusterna var något högre än väntat.
Scatec lämnade rapport under morgonen, vilken kom in något bättre än förväntat. Bolaget fokuserar på att minska sin skuldsättning, vilket är positivt ur ett kreditperspektiv.
Getinge presenterade en rapport som var något sämre än förväntat, med lägre omsättning och svagare marginaler. Marginalförsämringen kan delvis förklaras av valutaeffekter och tullar.
Munters rapport var positiv ur ett kreditperspektiv, med en mycket stark orderingång (+191 procent i årstakt), driven av hög efterfrågan från datacenter. Försäljning och marginaler var dock svagare än förväntat, vilket delvis pressades av tullar.
Primärmarknaden
Primärmarknaden har varit något svalare under veckan, till följd av rapportsäsongen, men förväntas ta fart igen när bolagen har rapporterat färdigt. Vi har inte deltagit i några emissioner för våra fonder under veckan.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
