Veckobrev v.30 – Spänningen stiger i Mellanöstern

Upptrappningen i Mellanöstern fortsätter med stigande energipriser som följd och oljan handlas nu åter över 100 USD. Dessutom har vi sett rapportbesvikelser från både Alphabet och Tesla som drog ner övriga Tech-bolag.

Världsindex var därmed ner knappt 1,5% under veckan.

Vi gratulerar Aktiespararna Småbolag Edge till Fem!!! stjärnor hos Morningstar på alla tillgängliga tidsperioder!!

Veckans Bolag – NCAB – en välkommen stark rapport
NCAB är ett fint exempel på ett svenskt kvalitetsbolag som vuxit starkt under de senaste åren i kölvattnet av minskad globalisering och teknologisk specialisering. Bolaget grundades 1993 och har sedan dess utvecklats från en relativt enkel tradingverksamhet inom mönsterkort till en global partner för avancerade PCB-lösningar med lokal närvaro i närmare 20 länder och kunder i ett fyrtiotal marknader. Affärsmodellen bygger inte på egen produktion utan på att agera mellanhand med stark kvalitetskontroll, nära relationer till fabriker, framför allt i Asien, och ett tydligt fokus på krävande kunder inom industri, försvar, energi och medicinteknik. Genom åren har bolaget kombinerat organisk tillväxt med en aktiv förvärvsagenda, samtidigt som man byggt upp en kultur präglad av kostnadseffektivitet, kvalitet och långsiktiga kundrelationer.

Det är just denna satsning på ”kunden i fokus” och flexibilitet som gör NCAB intressant ur ett investeringsperspektiv. Bolaget har etablerat sig i nischer där kraven på kvalitet, leveranssäkerhet och teknisk kompetens är höga, vilket skapar inträdesbarriärer och en relativt stabil affär, till skillnad mot enklare, standardiserad volymbusiness. Kunderna återfinns ofta i branscher där ett kretskort inte får fallera, exempelvis inom försvar, medicinteknik eller kritisk infrastruktur, vilket gör att pris inte är den enda avgörande faktorn. Här har NCAB kunnat bygga långvariga relationer och en stark marknadsposition. Samtidigt är affärsmodellen kapitallätt, vilket ger god avkastning på kapital och stark kassaflödesgenerering, något som i sin tur möjliggör fortsatta förvärv och utdelningar.

En annan viktig faktor är diversifieringen. NCAB har en bred kundbas där de största kunderna endast står för en liten del av omsättningen, vilket minskar risken. Därtill finns en geografisk spridning och exponering mot flera tillväxtområden såsom elektrifiering, datacenter och försvarsrelaterade investeringar. Bolaget har också visat förmåga att växa även i mer utmanande marknadsklimat, där kunder söker leveranssäkerhet snarare än alltid lägsta pris.

Aktien har varit lite trist de senaste månaderna i kölvattnet av oro för AI-investeringar men flera stora chip-producenter har samtidigt vittnat om att man upplever stora flaskhalsar bland vissa komponenter och det är då också rimligt att anta att situationen är ännu mer utmanande längre ned i värdekedjan, där mindre kunder har ännu svårare att säkra kapacitet. Detta stärker investeringshypotes i NCAB, där vi ser hur AI-relaterad efterfrågan absorberar kapacitet i marknaden och tvingar OEM- och EMS-bolag att söka alternativa leverantörer. Redan under det fjärde kvartalet noterade NCAB att volymkunder i ökad utsträckning rör sig mot segmentet för hög mix (dvs många olika typer av produkter och flexibel produktion) och lägre volymer, där bolaget har en stark global position. Detta på grund av att de stora fabrikerna, i situationer av flaskhalsar, prioriterar stora kunder och stora, okomplicerade volymer, Kapaciteten hos de större fabrikerna blir därför snabbt fullbokad av standardproduktion, vilket i denna marknadssituation gynnar mindre och flexiblare spelare som NCAB. Vi bedömer att situationen alltmer börjar likna komponentbristen under 2021–2022, vilket talar för en förbättrad orderingång för NCAB framöver och stärker vår positiva syn på bolaget.

En mycket fin orderingång som steg organiskt med 58 procent till 1 570 miljoner kronor, omkring 24 procent över marknadens förväntningar, var också något som vi såg i veckans fina rapport från bolaget. Uppgången drevs av cirka 20 procent högre priser (på grund av komponentbristen vi talar om ovan, som ju därmed faktiskt bevisligen ger ett relevant stöd åt NCAB), 20 procent förköp och 18 procent underliggande volymtillväxt. Samtliga regioner utvecklades väl, med Europa och Norden som främsta drivkrafter.

Omsättningen ökade organiskt med 24 procent och marginalen kom in på omkring 13,5 procent (EBITA), vilket redan är nära marknadens förväntningar för 2027. Vi är lättade att se att vår tes verkar hålla och hoppas nu att marknaden blir mer positiv till bolaget och förstår att nuvarande marknadsförhållanden passar NCAB perfekt.

Värderingsmässigt har NCAB historiskt handlats till en premie jämfört med många traditionella industribolag, vilket speglar den höga lönsamheten och den relativt stabila affärsmodellen. Aktien ligger i dagsläget kring eller strax över peers vilket vi menar bör ställas mot bolagets långsiktiga kvaliteter, som är klart bättre än genomsnittet.

Det blir spännande att fortsätta följa NCAB och vi är övertygade om att det blir en fin resa för aktieägarna i våra fonder.

Veckans Händelse – Spänningen stiger i Mellanöstern
Oron har ökat i veckan i Mellanöstern och oljepriset har stigit igen. Den tidigare avsiktsförklaringen om fred mellan USA och Iran har kollapsat och konflikten har i allt högre grad kommit att kretsa kring kontrollen över Hormuzsundet.

Stridigheterna återupptogs så smått för ett par veckor sedan men har eskalerat successivt och under förra helgen hade USA och Iran riktat attacker mot varandra under åtta nätter i rad. USA uppgav samtidigt att två amerikanska soldater dödats och att en tredje saknades efter iranska robot- och drönarattacker mot mål i Jordanien. Det var de första amerikanska dödsfallen sedan striderna återupptogs.

Som svar genomförde USA en ny våg av luftattacker mot iranska mål. Enligt det amerikanska centralkommandot riktades anfallen mot styrkor inom Revolutionsgardet och mot Irans förmåga att hota den kommersiella sjöfarten i Hormuzsundet. Attacker rapporterades bland annat kring Sirik och Bandar Abbas i södra Iran.

 

Iran svarade i sin tur med drönar- och robotattacker mot amerikanska baser i Kuwait. Kuwait och Bahrain bekräftade att de utsatts för attacker, men uppgav att luftvärnet bekämpat inkommande projektiler. Även Jordanien drogs in i händelseförloppet sedan flera iranska robotar skjutits ned och flyglarm aktiverats i Amman och andra delar av landet.

Parallellt har konflikten om sjöfarten trappats upp. Iran uppger att landet kontrollerar Hormuzsundet och att fartyg inte får passera utan Revolutionsgardets godkännande. USA har samtidigt meddelat att man stoppar trafik till och från iranska hamnar. Under söndagen uppgav Revolutionsgardet att fyra fartyg som försökt ta sig genom sundet hade stoppats eller tvingats vända. Den brittiska flottan har dessutom rapporterat om attacker mot ytterligare två fartyg i området.

Under måndagen ökade oron ytterligare när den Iranstödda Houthirörelsen i Jemen meddelade att den avsåg att införa en marinblockad mot Saudiarabien. Den Saudiarabien-ledda koalitionen svarade med att blockaden skulle bemötas militärt och att skyddsåtgärder hade inletts för fartyg som passerar Bab al-Mandab-sundet.

Bab al-Mandab har blivit allt viktigare för Saudiarabiens oljeexport sedan trafiken genom Hormuzsundet minskat kraftigt. En fullständig stängning skulle enligt bedömningarna kunna hindra omkring 7 procent av den globala oljetillförseln från att nå marknaden. Notera dock att 7 procent är betydligt lägre än de 20 procent som gick igenom Hormuz när konflikten startades tidigare i år. Oljan tar nu delvis andra vägar och andra länder står för större del av produktionen.

Samtidigt fortsätter medlare att försöka få till stånd nya förhandlingar. Iran har dock meddelat att landet inte längre tillämpar det samförståndsavtal som slöts med USA för en månad sedan. Irans högste ledare Mojtaba Khamenei har dessutom hotat med ytterligare attacker om USA inte upphör med sina anfall.

USA utrikesminister Marco Rubio uppgav dock under veckan att USA fortfarande är villigt att förhandla, men att Iran enligt hans bedömning inte är seriöst intresserat av samtal. Han betonade också att Iran inte kan tillåtas kontrollera en internationell farled och ta betalt av fartyg som vill passera.

Donald Trump tonade förvisso senare ned möjligheten till omedelbara förhandlingar och sade att USA inte var intresserat av samtal förrän Iran var redo att mötas på ett meningsfullt sätt. Vid det laget hade attacker genomförts under elva nätter i rad och den kommersiella trafiken genom Hormuzsundet fallit till den lägsta nivån på tre veckor.

Oljepriset har rört sig kraftigt i takt med de motstridiga beskeden. Uppgifter om möjliga diplomatiska kontakter har periodvis pressat tillbaka priserna, medan nya attacker och hot mot sjöfarten snabbt har fått dem att stiga igen. Efter Rubios och veckans övriga händelseutveckling handlas oljan igen över 100 USD/ fat.

Vi är inga militära experter men för oss står det tydligt att den här konflikten kommer att dra ut på tiden och vi diskuterar lite av innebörden av detta nedan.

Veckans Spaning – Nyhetsflödet från Mellanöstern oroar marknaden

Som vi har diskuterat så många gånger tidigare tror vi att det är mycket viktigt att konflikten får ett snabbt slut så inte de högre oljepriserna skapar en inflationsimpuls som centralbankerna måste hantera när de istället borde fokusera på tillväxt. Tyvärr börjar kanske balansgången på den slaka linan närma sig sitt slut. Vi fick i veckan oroande inflationsdata från Nya Zeeland som visar hur snabbt högre energipriser kan förändra den penningpolitiska bilden. Inflationstakten steg under det andra kvartalet till 4,1 procent, den högsta nivån på över två år och tydligt över centralbankens målintervall på 1–3 procent. Jämfört med föregående kvartal ökade priserna med 1,5 procent, där stigande bränslepriser var den huvudsakliga drivkraften.

Reserve Bank of New Zealand höjde tidigare i juli styrräntan med 25 punkter till 2,5 procent. Det var den första höjningen på tre år och markerade kanske början på åtstramningsperiod, efter en längre period av stimulerande penningpolitik. Den nya inflationssiffran var dessutom högre än centralbankens egen prognos på 3,9 procent, vilket har stärkt förväntningarna på ytterligare höjningar. Marknaden räknar nu med en ny räntehöjning i oktober eller december och därefter ytterligare en höjning i februari. Vi ser här ett tydligt exempel på vad vi inte vill ska hända, men som vi alla kommer så väl ihåg från energichocken 2022 då Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina. Även Mellanösternkonflikten kan nog tyvärr ta oss in i ett inflationscenario om vi inte får en lösning på plats.

Oron i Mellanöstern riskerar inte bara att driva inflationen utan också skapat allt kraftigare rörelser på börsen. Grafen nedan visar att 30-dagarsvolatiliteten i amerikanskt momentum enligt Goldman Sachs som har stigit till omkring mycket höga nivåer mellan 80 och 100, jämfört med knappt 14 för S&P 500. Momentumfaktorn är alltså för närvarande sex till sju gånger mer volatil än det breda indexet.

Den senaste upptrappningen kring Hormuzsundet har tvingat marknaden att snabbt omvärdera utsikterna för inflation, räntor och tillväxt. Högre energipriser gynnar vissa bolag och sektorer, samtidigt som de pressar högt värderade tillväxtbolag och konsumentrelaterade aktier. Resultatet blir snabba och kraftfulla rotationer mellan tidigare vinnare och förlorare.

Efter en tydlig nedgång återhämtade sig momentumfaktorn med mer än 9 procent under en enda handelsdag i veckan, en av de starkaste dagsuppgångarna på fem år. Historiskt har så kraftiga rekyler ofta följts av en period av konsolidering och fortsatt stora rörelser. Vilket ju i så fall, om det sker även denna gång, är rimligt då osäkerheten är stor.

Grafen illustrerar därmed också att den relativt beskedliga volatiliteten i de breda indexen kanske ger en missvisande bild. På indexnivå ser marknaden fortfarande förhållandevis lugn ut, men under ytan förändras positioneringen i en närmast exceptionell takt när nyhetsflödet kastar marknaden mellan hopp och förtvivlan.

Donald Trump har under veckan åter skruvat upp tullretoriken, denna gång mot Kanada. Tillsammans med stigande olje- och energipriser innebär nya tullar självklart också ytterligare ett inflationshot, eftersom dyrare import riskerar att pressa upp företagens kostnader och i förlängningen konsumentpriserna.

USA aviserar tullar på 50 procent på en rad kanadensiska varor, däribland vin, hockeyklubbor, cement och andra industriprodukter.

Trump motiverar åtgärderna med att amerikanska bilar, mejeriprodukter och alkohol enligt honom behandlas orättvist i Kanada.

Kanadas premiärminister Mark Carney har hittills svarat försiktigt och signalerat att landet vill intensifiera handelssamtalen med USA. Samtidigt kritiserar han åtgärderna som ensidiga och oförenliga med det nordamerikanska handelsavtalet.

Efter att USA:s högsta domstol tidigare under året underkänt den rättsliga grunden för många av Trumps tullar försöker administrationen nu använda en annan bestämmelse i 1930 års tullag. Bestämmelsen ger presidenten rätt att ingripa när ett annat land anses behandla amerikanska varor eller amerikansk handel sämre än motsvarande handel från andra länder. Även den rättsliga hållbarheten lär därför prövas.

På onsdagskvällen kom två viktiga amerikanska rapporter som bidrog till svagare sentiment och drog med sig övriga ”Big Tech” ner. Alphabet var ner efter sin i övrigt starka rapport på att AI-investeringar nu antas bli ännu större än tidigare beräknat. Tesla var ner på lägre bilförsäljning och det rejält.

Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av Dynavox, Flex Ltd och MTG, som är upp 7 resp. 15%.

I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Meds, Hexpol och Dynavox som alla är upp 15–24% på fina rapporter.

Räntespaning – Fortsatt geopolitisk oro
Veckan har återigen präglats av oron mellan USA och Iran och det ökade oljepriset, vilket bidragit till ökad volatilitet på räntemarknaden. Räntorna har varit i stigande trend under veckan.

I Sverige handlas statsräntorna något högre än vid utgången av föregående vecka över hela avkastningskurvan. I USA följde räntorna ett liknande mönster och 10-årsräntan har stigit ungefär 10 baspunkter under veckan.

ECB lämnade som väntat både styrräntorna och den penningpolitiska kommunikationen oförändrade vid gårdagens räntebesked. Marknaden prisar fortfarande in ytterligare två räntehöjningar under året, där den första väntas komma redan i september med omkring 25 baspunkter.

På kreditmarknaden har de europeiska kreditspreadarna vidgats något, där Investment Grade-spreadarna har ökat med cirka 3 baspunkter och High Yield-spreadarna med omkring 10 baspunkter sedan slutet av föregående vecka. Detta drivet av den geopolitiska osäkerheten.

Aktiviteten på primärmarknaden är fortsatt låg, vilket är normalt under sommarmånaderna. Vi har därför inte deltagit i några nyemissioner för fondernas räkning under den gångna veckan.

Trevlig helg önskar Cicero Fonder