Veckobrev – 2025 några trender – 2026 några utsikter
I veckan har vi sett mycket försiktiga marknader då många fortsatt är jullediga.
Världsindex är därmed i princip oförändrat under veckan.
Veckans Bolag – MIPS
Ett av våra intressanta bolag är Mips som vi tror mycket på inför 2026. Mips är ett svenskt teknikbolag som under drygt två decennier har byggt upp en stark position inom hjälmsäkerhet. Bolaget grundades i slutet av 1990-talet som ett forskningsprojekt vid KTH, med ambitionen att minska risken för hjärnskador vid sneda islag vilket är en skadeform som traditionella hjälmkonstruktioner historiskt haft svårt att hantera. Resultatet blev Mips Brain Protection System, en patenterad teknologi som tillåter en kontrollerad rörelse mellan huvud och hjälm och därmed reducerar rotationskrafter mot hjärnan.
Affärsmodellen är tillgångslätt då Mips utvecklar och licensierar sin teknologi till hjälmtillverkare globalt, utan egen produktion. Produkterna återfinns i dag i cykelhjälmar, hjälmar för snö- och motorsport samt i växande utsträckning inom industriell säkerhet och bygghjälmar, som är ett relativt nytt område vi tror mycket på, samt även en liten del inom militär användning. Bolaget har nu etablerat sig som ett bredare kvalitets- och säkerhetsvarumärke snarare än bara en cykelhjälms tillverkare, även om cykelmarknaden historiskt varit den största intäktskällan hittills.
Efter pandemin har dock bolaget levt med en viss baksmälla. Under covidåren ökade cyklandet kraftigt, vilket drev upp efterfrågan i hela värdekedjan. När samhället normaliserades stod återförsäljare och varumärken kvar med stora lager, vilket i sin tur ledde till flera år av försiktiga orderingång. Denna lageravveckling har varit en tydlig motvind för Mips, trots fortsatt stark marknadsposition och långsiktiga tillväxtambitioner. Vår bild är att denna process nu närmar sig sitt slut, vilket skapar bättre förutsättningar för en gradvis normalisering av efterfrågan.
Samtidigt har konsumenterna haft det tufft. Hög inflation, negativa reallöneökningar och stigande räntor har pressat köpkraften globalt, särskilt för fritidsvaror. Vi hoppas och tror att 2026 kan bli året då konsumenten successivt återvänder, i takt med att inflationen faller tillbaka, reallönerna förbättras och ränteläget stabiliseras. I ett sådant scenario bör efterfrågan på premiumprodukter med tydligt säkerhetsfokus, där Mips är väl positionerat, gynnas.
I december slutförde Mips förvärvet av Koroyd, ett Monaco-baserat bolag som är pionjär inom avancerad stötskyddsteknik för huvud- och kroppssäkerhet. Koroyds teknologi, som bygger på ett unikt rörbaserat material, kompletterar Mips befintliga lösningar väl och breddar erbjudandet mot hjälmtillverkare. Förvärvet innebär att Mips tar ett tydligt steg från att vara ett en-produktsbolag till att erbjuda en mer komplett portfölj av säkerhetslösningar, med potential att integrera flera teknologier i samma hjälm över tid.
Vi tycker att affären är strategiskt logisk, där två forskningsdrivna varumärken med egna testlabb och skalbara affärsmodeller skapar ett starkare gemensamt erbjudande. Förvärvet bedöms stärka Mips långsiktiga tillväxtprofil, öka exponeringen mot nya segment, särskilt inom Safety, och samtidigt förbättra vinst per aktie redan på kort sikt.
Vi ser med tillförsikt fram emot att följa Mips under 2026.
Veckans Händelse – 2025 några trender – 2026 några utsikter
Veckans En av de tydligaste trenderna som vi har sett under 2025 är den starka utvecklingen för ädelmetaller nedan illustrerade av Guld, Palladium, Silver och Platina. Ja, vi har sett centralbanker gå från nettosäljare av guld till att köpa halva årsproduktionen under de senaste 25 åren. Men årets rally förklaras inte av det.
Utöver metalspecifika faktorer finns två makrovariabler som påverkar alla ädelmetaller: realräntor och dollarn. Fallande eller mer osäkra realräntor sänker alternativkostnaden för att hålla metaller som inte ger löpande avkastning. En svagare eller mer volatil dollar förstärker dessutom prisuppgången i dollar räknat och lockar internationellt kapital. Båda faktorerna har varit i fokus under 2025. Tittar man på graferna ovan har vi lite svårt att se att trenden håller i sig.
Även börserna har utvecklats väl, nedan illustrerat av S&P 500, OMXS30, Nikkei 225 och Eurostoxx 600.
Vi noterar uppgångar i lokal valuta på mellan 15-26% med Nikkei i täten. För att trenden ska hålla i sig 2026 tror vi att det krävs att konjunkturen blir lite bättre och att konsumenterna börjar känna mer konfidens för återhämtning och framtidsutsikter. Vi höjer ett litet varningens finger för de kortsiktiga utsikterna. Exempelvis noterar vi att Bank of Americas Bull & Bear indikator är i Extreme Bull-territorie, något som kan indikera en rekyl inom kort.
Nivåer över 8,0 har ofta föregått rekylfaser, där globala aktier i median har fallit med 2,7 procent under de efterföljande två månaderna, med en träffsäkerhet på 63 procent.
För att återgå till resonemanget ovan rörande konsumenten är 2025 året då ”The K-shaped recovery eller Economy ” har nämnts flest gånger.
Ovan ser vi fenomenet illustrerat med S&P 500 index och konsumentförtroende. Historiskt har det funnits en ganska god korrelation mellan Konsumentförtroende och börsutveckling, ett mönster som har blivit mer otydligt efter 2021. Kapitalägare upplever en stark ekonomi drivet av bra börsutveckling emedan den vanlige konsumenten har haft det tungt med inflation och stigande räntor. Vi tror att det är viktigt för fortsatt stark börsutveckling att ovanstående samband kommer att återgå till sitt historiska mönster. Konsumenten måste få bättre framtidstro och vi tror att det kommer att hända 2026 med fortsatt fallande räntor samt reallöneökningar och en inflation i schack. Vi har åtminstone i Sverige satsat på konsumenten inför 2026 i form av investeringar i bland annat RVRC, MIPS, Axfood och AAK.
Veckans Spaning – Den starka svenska kronan 2025 — varför och vad händer 2026?
Under 2025 har en av de starkaste trenderna varit den svenska kronan som har stärkts rejält mot både euro och dollar och varit en av de bäst presterande G10-valutorna under året. Många aktörer på marknaden talar om en “revansch” för SEK efter flera års svag utveckling, och effekterna har märkts på allt från börsavkastning till konsumenters köpkraft. Nedan ser vi kronans utveckling mot USD 2025.
Kronan har stärkts med 16,5% sedan årsskiftet mot USD. Detta påverkar även aktieinvesteringar i exempelvis svenska USA-fonder och globala fonder som har fått denna kronförstärkning emot sig. I en Globalfond är det normalt 55-75% amerikanska aktier, men kronan har ju även varit stark mot andra internationella valutor vilket således har påverkat avkastningen i globala aktiefonder som har SEK som valuta.
Ur ett makroekonomiskt perspektiv styrs valutakurser av fundamenta och marknadsförväntningar. Några av de viktigaste drivkrafterna är exempelvis ränte- och penningpolitik. En valuta tenderar att stärkas när landets centralbank håller en relativt hög styrränta jämfört med omvärlden, eller när marknaden förväntar sig det. Högre räntor lockar kapital som söker avkastning, vilket stärker efterfrågan på valutan. Även när realräntor är attraktiva relativt andra länder bidrar det till inflöden. Detta är ett klassiskt motiv bakom så kallade carry trades där man låna i en låg-ränteland och placera i en hög-räntelandets valuta. I SEK:s fall har inte Riksbankens penningpolitik och inflationens utveckling påverkat hur attraktiv kronan uppfattas, snarare än att Sverige har fört en annorlunda ränte- och penningsärskilt i relation till bland andra ECB och Fed. Fed har i så fall om något fört en mer restriktiv räntepolitik och om man lämnar mjuka variabler, såsom marknadens uppfattning, därhän borde USD i så fall varit starkare än SEK. Det måste alltså vara andra faktorer som har bidragit till kronans styrka.
Även den ekonomiska tillväxten brukar beskrivas som en förklarande variabel för en valutas styrka. Starkare tillväxt, stabil statsfinansering och positiva strukturella faktorer gör ett lands tillgångar mer attraktiva för internationella investerare. Här har Sverige en fördel i form av en budget som, med undantag för 2025 och 2026 har varit i god balans och statsskulden är mycket låg ur ett internationellt perspektiv.
Valutor påverkas också av global riskaptit. I tider när viktiga världscykler förändras, exempelvis den amerikanska handelspolitiken som har lett till att förtroendet för den amerikanska dollarn har försvagats, kan kapital allokera om till mindre valutor med bättre risk/reward-profil. Det har varit en tydlig trend i SEK:s rally under 2025.
En stark valuta innebär både vinster och utmaningar. För konsumenterna är det positivt att import blir billigare, vilket dämpar inflationstryck och ger svenskar mer köpkraft vid resor och utlandsshopping. Svenska företag, å andra sidan, får färre kronor för varje såld enhet utomlands, vilket kan pressa lönsamheten, särskilt i branscher med tajta marginaler.
Flera internationella prognoser pekar på att SEK kan fortsätta stärkas mot euro och dollar under nästa år, drivet av starkare relativ tillväxt och fortsatt attraktivitet för svenska tillgångar. Det kommer i så fall att leda till att Riksbanken får ett större handlingsutrymme om valutans styrka bidrar till att dämpa inflationen ytterligare. Prognoser är alltid förenade med osäkerhet, inte minst i en global ekonomisk miljö där centralbankspolitik, geopolitik och riskaptit skiftar snabbt. Men konsensusbilden bland flera råvaru- och valutastrategier är att SEK står på en mer solid fundamental grund inför 2026 än på länge. Samtidigt har vi på Cicero alltid tyckt att FX-analys är bland det svåraste man kan ägna sig åt. Valutamarknaden handlar mycket på trender och teknisk analys och vår slutsats är att det är mycket svårt att en tydlig uppfattning om när den starka trenden för SEK vänder. Det är ju exempelvis valår och ett mer osäkert parlamentariskt läge skulle kunna bli en katalysator…..
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka, av Ebay, Gränges och Camurus som alla är upp mellan 3–4%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Storytel, Engcon och Biogaia med uppgångar på mellan 3–4%.
Veckans Räntespaning
Under året kom centralbankerna återigen i fokus, men nu i ett läge där inflationsläget i många länder började stabiliseras. Även om vissa ekonomier fortfarande tampas med kvarvarande inflationsrisker, var 2025 i stort präglat av ett steg mot mer normala nivåer för både inflation och räntor, särskilt i kontrast till turbulensen under åren 2021–2023. Federal Reserve inledde en ny fas av räntesänkningar efter en längre paus, medan både ECB och Riksbanken fortsatte att sänka räntan, vilka nu ser ut att ha nått sin bottennivå. Samtidigt valde Bank of Japan att avsluta sin långvariga extremt expansiva penningpolitik, och höjde styrräntan till 0,75 procent – den högsta nivån i landet sedan mitten av 1990-talet.
Långräntorna har varit i stigande trend under året. Drivet av stora ökningar i statsupplåningen har vi fått se den svenska 10-åriga statsobligationen öka till 2,8%, från 2,4% i början av året.
På kreditmarknaden har det varit risk on och spreadarna har tightat under 2025. Även emissionvolymerna har varit höga vilket har bidragit till ett positivt sentiment.
Vi ser fram emot vad 2026 har att erbjuda och önskar alla läsare ett gott nytt år!
