Veckobrev v.19 – Det blir väl Taco, men vi hoppas inte på Nacho?

Veckan har präglats av positiva tongångar (främst från Trump) angående framgångar i fredsförhandlingarna i mellanöstern. Oljepriset har fallit tillbaka mot 100 USD/fat och marknaderna har reagerat positivt.

Världsindex var därmed upp närmare 1,5% under veckan.

Veckans Bolag – Silex – Sveriges nya halvledarstjärna?
Silex Microsystems noterades på Stockholmsbörsen i torsdags och intresset blev, milt uttryckt, stort. Aktien rusade kraftigt i börsdebuten efter att erbjudandet övertecknats femtio gånger om. Teckningskursen sattes till 81 kronor, vilket motsvarade ett börsvärde på knappt 9 miljarder kronor, men redan under första handelstimman handlades bolaget på helt andra nivåer och stängde på 225. Intresset på Stockholmsbörsen är just nu stort för spännande tech- och halvledarbolag med datacenterexponering.

Silex grundades i Stockholm år 2000 av forskare från KTH och Chalmers och har sedan dess vuxit till världens ledande renodlade MEMS-foundry. MEMS står för Micro-Electro-Mechanical Systems och kan förenklat beskrivas som mikroskopiska komponenter där elektronik och mekanik byggs ihop på ett chip. Det kan handla om sensorer, speglar, filter, mikrofoner eller andra komponenter som både kan mäta, röra sig och interagera med sin omgivning. Tekniken finns redan i allt från smartphones, medicinteknik och fordon till avancerade industriella system.

Det som gör caset extra intressant just nu är kopplingen till datacenter. AI-boomen kräver enorma mängder datorkraft, men också snabbare, mer energieffektiv och mer flexibel kommunikation mellan servrar och grafikprocessorer. Här kommer OCS, Optical Circuit Switching, in i bilden. En OCS använder optik i stället för traditionell elektronisk switching för att styra datatrafik, och MEMS-teknik kan användas för att fysiskt rikta ljus mellan olika fiberkopplingar med mycket låg energiförbrukning. Det låter tekniskt, men i praktiken handlar det om en av flaskhalsarna i nästa generations AI-datacenter. När antalet GPU:er exploderar räcker det inte längre att bara köpa fler chip. De måste också kunna prata med varandra snabbare och mer effektivt.

Det är här Silex kommer in. Bolaget säljer inte egna slutprodukter, utan fungerar som kontraktstillverkare åt kunderna och utvecklar deras avancerade MEMS-lösningar. Lite förenklat vill Silex vara MEMS-världens TSMC. Man designar inte kundernas produkter, men utvecklar dem och möjliggör deras produktion i stor skala. Och enligt bolaget själva är man redan världens ledande pure-play MEMS-foundry mätt på omsättning från MEMS-försäljning. Det är en stark position i en nisch där inträdesbarriärerna är höga, kundrelationerna långa och kvalificeringstiderna ofta mycket utdragna som vi har lärt oss via andra bolag i branschen såsom Sivers Semiconductors och SHT.

Siffrorna visar också att detta inte bara är en framtidsstory i fallet med Silex. Under 2025 omsatte Silex 1 385 miljoner kronor med ett EBIT-resultat på 368 miljoner kronor. Under första kvartalet 2026 uppgick omsättningen till 375 miljoner kronor och EBIT till 128 miljoner kronor. Det är ovanligt att en svensk tech-IPO både har så stark tillväxt, global nischposition och redan god lönsamhet. Samtidigt är expansionsplanerna stora. Kapitalet från noteringen ska bland annat användas till amerikansk produktionskapacitet och till att öka kapaciteten i Järfälla med cirka 35 procent.

Marknaden för optisk kommunikation i datacenter växer snabbt, drivet av AI-investeringar och hyperscalers enorma kapacitetsbehov. Enligt Cignal AI väntas marknaden för Optical Circuit Switches nå minst 2,5 miljarder dollar redan 2029, och bedömningar pekar på att potentialen kan bli betydligt större om de planerade datacenterinvesteringarna fortsätter i nuvarande takt.

Vi tycker att Silex är ett ovanligt spännande svenskt industribolag i gränslandet mellan halvledare, datacenter och AI-infrastruktur. Det är inte riskfritt, värderingen blev snabbt hög och bolaget är beroende av fortsatt stark efterfrågan samt att stora expansionsprojekt genomförs rätt. Men kombinationen av teknikledarskap, lönsamhet, global nisch och stark strukturell medvind gör caset mycket intressant. Därför är vi väldigt glada över att vi i veckan fick möjlighet att delta i Silex IPO för fondernas räkning.

Det blir spännande att följa bolagets fortsatta utveckling för fonernas räkning.

Veckans Händelse – Det blir väl Taco, men vi hoppas inte på Nacho?
Veckans relativt starka marknadsutveckling drevs i hög grad av hoppet om att läget i Mellanöstern trots allt kan lugna ner sig. Vita huset skrev redan i april att Iran gått med på vapenvila och återöppning av Hormuzsundet som en del i en fredsprocess. Iran har samtidigt uttryckt sig betydligt mer försiktigt med många villkor. I den iranska kommunikationen heter det att de defensiva operationerna upphör om angreppen mot Iran stoppas och att säker passage genom Hormuz kan vara möjligt initialt under två veckor och i samordning med iranska väpnade styrkor. Det förklarar ganska väl varför börser steg, räntor föll och oljepriset pressades ned, men också varför entusiasmen fortfarande känns skör. Marknaden handlar just nu på hopp om avspänning, men de flesta inser att konflikten faktiskt inte på något sätt är löst.

Rubriken ovan sammanfattar också marknadens logik rätt väl. “TACO” har blivit ett populärt uttryck för att Trump ofta inleder förhandlingar hårt men sedan backar eller mjuknar när marknaden reagerar negativt. “NACHO”, i den här kontexten (Not A Chance Hormuz Opens), fångar den motsatta oron om att det inte alls är säkert att Hormuz snabbt öppnar normalt igen bara för att det kommer rubriker om fredssamtal. Det är just mellan de två hötapparna marknaden nu rör sig. Ena dagen prissätts ett snabbt fredsspår, nästa dag påminns investerarna om att Teheran fortfarande talar om tekniska begränsningar, villkorad passage och orealistiska amerikanska krav. Irans president har dessutom varnat för att varje hot mot Hormuz kan få långtgående konsekvenser för världshandeln, samtidigt som han anser att de tidigare samtalen strandat på grund av överdrivna amerikanska krav och brist på politisk vilja.

Det intressanta är att marknaden ändå blivit alltmer benägen att undvika de negativa rubrikerna. På Polymarket handlas sannolikheten för att trafiken genom Hormuz ska vara tillbaka på normal nivå innan slutet av juni till omkring 61 procent. Det säger en hel del om det starka marknadssentimentet för tillfället. Investerare verkar alltså tro att båda sidor trots allt har starka incitament att undvika ett scenario där oljeflöden blockeras under lång tid. Det senare är ju också ett scenario som vi har propagerat för under ganska lång tid. Trump har av diverse skäl, bland annat inrikespolitiska, en stark önskan om att avsluta kriget snabbt. Iran bör ha samma önskan då regimen nu tycks ha fått ett frikort att sitta kvar vid makten som man sannolikt i slutändan är mycket sugna på att ta, samtidigt som man vill försöka dra så stor nytta som möjligt av förhandlingarna.

Vår bild är därför att nästa steg i förhandlingarna blir viktigt. Om vi får ett mer formellt iranskt svar som faktiskt öppnar för ett avtal, och om trafiken i Hormuz successivt normaliseras, då finns utrymme för fortsatt fallande oljepris, lägre räntor och starka börser. Men om det visar sig att fredsspåret inte attraherar Iran och genomfarten förblir begränsad, då kommer marknaden snabbt att behöva backa från veckans optimism. Vi lutar fortfarande åt att det blir någon form av Taco, alltså att den hårdaste retoriken mynnar ut i en lösning men noterar också att vi under fredagskvällen fick rapporter om explosioner i Hormuz. Amerikanska börser stängde därmed på minus på torsdagskvällen. Följetången fortsätter…

Veckans Spaning – Inflationen faller – men även tillväxten – hur tänker Thedéen?
Den svenska inflationssiffran för april blev en riktig kioskvältare och stärker bilden av att det underliggande pristrycket i Sverige just nu är mycket lågt. KPIF, där siffrorna presenterades på onsdagen, steg bara 0,8 procent jämfört med april i fjol, klart under förväntningarna på 1,3 procent och ned från 1,6 procent i mars. Än mer anmärkningsvärt var att KPIF exklusive energi föll till 0,0 procent, från 1,1 procent månaden innan. Det är den lägsta nivån sedan 1996 och visar att inflationen, bortsett från energipriserna, i praktiken har försvunnit ur den svenska ekonomin för tillfället.

En viktig förklaring är att livsmedelspriserna föll kraftigt, med 5,5 procent från mars till april, drivet av matmomssänkningen. Samtidigt var även tjänsteinflationen lägre.

Marknaden reagerade direkt. Den svenska tvåårsräntan föll kraftigt och prissättningen av Riksbanksförväntningarna skiftade också snabbt nedåt. Efter siffran ser marknaden nu snarare en styrränta nära 2 procent vid årsskiftet, alltså fortfarande en höjning, men nu bara en….

Svensk 2-åring under den senaste månaden nedan.

Igår lämnade Riksbanken som väntat styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Beslutet var odramatiskt, men kommunikationen är mer intressant. Riksbanken vill helt enkelt inte låsa sig i ett läge där inflationen just nu är tydligt under målet, samtidigt som kriget i Mellanöstern riskerar att skapa nya inflationsimpulser via olja, råvaror och störda leveranskedjor.

Det är en ganska rimlig slutsats tycker vi. Onsdagens inflationssiffror var klart lägre än Riksbankens egen prognos, både med och utan energi. Samtidigt har konjunkturen inlett året svagare än väntat. Normalt hade detta talat för en mjukare ton och en förberedelse för räntesänkning. Problemet är att omvärlden inte är normal. Oljepriset är fortsatt högt och Riksbanken konstaterar att risken för högre inflation i spåren av kriget har ökat något.

Erik Thedéen var också tydlig med att Riksbanken är försiktig med signaleringen. Den tidigare formuleringen om att räntan väntas ligga kvar på nuvarande nivå “en tid framöver” är borta. Det ska inte tolkas som att en höjning är nära, men snarare som att Riksbanken vill ha maximal flexibilitet.

Vår bild är att Riksbanken helst vill sitta still. Det låga inhemska inflationstrycket ger dem tid, men om energipriser och prishöjningar på insatsvaror börjar bita sig fast kan räntehöjning snabbt bli mer sannolikt. Precis som Thedéen konstaterade är terminspriser på olja en svajig ledstång att hålla sig i just nu.

Även regeringen har insett att det är oroligt i omvärlden och börjar nu justera ned sina förväntningar på svensk ekonomi. Finansminister Elisabeth Svantesson reviderade i veckan ned BNP-prognosen för 2026 till 2,3 procent, från tidigare 2,8 procent i vårbudgeten. Det är ingen dramatisk lågkonjunkturprognos, men det bekräftar bilden av att kriget i Mellanöstern nu börjar få tydliga realekonomiska konsekvenser även för Sverige.

Sverige har fortfarande ett bättre utgångsläge än många andra länder, men vi är knappast immuna. Högre priser på olja och gödsel riskerar att sprida sig vidare till transporter, livsmedel och industrikostnader. Samtidigt dämpas tillväxtutsikterna i euroområdet, med fortsatt svaghet i Tyskland som en tydlig risk för svensk exportindustri. Till detta kommer tullar och fortsatt osäker amerikansk politik, och vid sidan av krigshoten mot Iran hade Trump också tid för nya tullhot mot EU. Igår satte han ut en ny deadline. Senast den 4 juli (USA:s nationaldag och 250-årsjubileum) ska EU ha sänkt tullarna på alla amerikanska varor till noll annars väntar stora amerikanska strafftullar.

Svantesson å sin sida betonar samtidigt att inflationstrycket i Sverige är lågt och att detta inte är en upprepning av 2022. Det håller vi med om, men det är inte heller helt lugnt. Regeringens huvudscenario bygger på att energisituationen normaliseras inom några månader. Om det inte sker riskerar tillväxten att bli svagare, samtidigt som inflationen återigen får ny fart.

Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av Flex Ltd, Davita Inc och Sivers Semiconductors alla är upp 27–48%.

I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Sivers Semiconductors, Bravida och Sinch som alla är upp 16–27%.

Räntespaning – svensk inflation överraskar
Under veckan har vi sett ytterligare återhämtning efter att det ryktas om att ett avtal mellan USA och Iran ska vara nära. Det fick kreditspreadarna att minska i Europa, där spreadarna för Investment Grade minskade med närmare 3 baspunkter och motsvarande spreadar för High Yield minskade med 14 baspunkter.

Den svenska inflationen för april publicerades under veckan och kom in lägre än förväntat. Inflationen mätt som KPIF landade på 0,8 procent i april, jämfört med förväntade 1,2 procent, ned från 1,6 procent i mars. Inflationen mätt som KPI landade på -0,1 procent i april.

Riksbanken lämnade sitt räntebesked under veckan och lämnade, som förväntat, styrräntan oförändrad på 1,75 procent. I och med de låga inflationssiffrorna ligger förväntningarna på att

Riksbanken kommer att avvakta med förändringar av styrräntan.

Den överraskande låga inflationen fick svenska räntor att sjunka på både kort och lång löptid där 2 årsräntan sjönk lite mer än den 10-åriga räntan. I USA fick vi istället se marginellt stigande räntor på både kort och lång löptid.

På primärmarknaden har det varit hög aktivitet under veckan och vi har deltagit i flera emissioner för fondernas räkning. Finska fastighetsbolaget YIT emitterade 150 miljoner euro på fyra år som betalar 3M Euribor +435 baspunkter. Genova Property emitterade 400 miljoner kronor på fyra år som betalar 3M Stibor +350 baspunkter. SOBI emitterade totalt 3,75 miljarder kronor i två olika obligationer, där vi deltog i en med fem års löptid som betalar 3M Stibor +110 baspunkter. Thule Group, som bland annat tillverkar och säljer takboxar, emitterade 1 miljard kronor på tre år som betalar 3M Stibor +100 baspunkter. Vi deltog även i en emission från Storebrand Livsforsikring, som emitterade en junior skuld på 500 miljoner kronor som betalar 3M Stibor +210 baspunkter.

 

 

Trevlig helg önskar Cicero Fonder