Veckobrev v.18 – Prisregn över Cicero
Veckan har präglats av dystra marknader där fokus ligger på de strandade fredsförhandlingarna i Mellanöstern. En ny AI-oro smög sig också in efter uppgifter om att OpenAI missat både tillväxt- och intäktsmål. Bolaget lyckas inte nå upp till förväntad användartillväxt och därmed sina interna finansiella mål, vilket har väckt frågor kring hela AI-industrin, inte minst givet de mycket stora investeringarna i datacenter och infrastruktur som genomförs. Marknadsreaktionen blev snabb. AI-relaterade aktier föll brett, där bolag med exponering mot OpenAI drabbades extra hårt. Oracle, CoreWeave, Nvidia och AMD backade i storleksordningen 3–6 %, samtidigt som SoftBank föll närmare 10 % i Tokyo.
Världsindex var därmed knappt 1% under veckan.
Prisregn över Cicero
Vi är stolta över att meddela att två av våra fonder har tilldelats priser i LSEG Lipper Fund Awards – en av fondbranschens mest ansedda utmärkelser.
Nordic Corporate Bond vann i kategorin Bond Nordic över 10 år, och Cicero Yield tog hem priset i kategorin Mixed Asset SEK Conservative på både 5 och 10 år för fjärde året i rad.
Priset delas ut till den fond som uppvisat bäst riskjusterad avkastning i sin kategori under mätperioden – ett kvitto på långsiktig och stabil förvaltning. Vi är stolta över resultaten och tackar våra kunder för förtroendet. Stort grattis till våra duktiga ränteförvaltare Oscar och Thomas.

Veckans Bolag – MTG- Play it Simple
MTG har genomgått en stor transformation de senaste tio åren. Från att tidigare ha varit ett traditionellt mediebolag med TV-verksamhet och innehållsproduktion har bolaget stegvis renodlats till ett internationellt gamingbolag med fokus på mobilspel. Avknoppningar och försäljningar av legacy-verksamheter har frigjort kapital och fokus, vilket möjliggjort uppbyggnaden av en portfölj av spelstudior med tyngdpunkt i mobilspel och så kallade “live games”.
I dag består MTG främst av bolag som Plarium, InnoGames och Ninja Kiwi, där titlar som Raid: Shadow Legends, Forge of Empires och Bloons-serien utgör kärnan. Dessa spel står sammantaget för omkring hälften av intäkter och kassaflöde, med Raid som enskilt största bidragsgivare. Affärsmodellen bygger på långlivade spel med återkommande intäkter.

Utvecklingen har varit stabil, med fokus på lönsam tillväxt och förbättrad monetisering. Vi upplever att bolaget är relativt missförstått av investerare i Stockholm. Balansräkningen är stark, med måttlig skuldsättning och god kassagenerering, även om förvärv periodvis ökat kapitalbindningen. Kapitalallokeringen har blivit alltmer aktieägarvänlig, vilket är en av de faktorer som vi gillar och vi äger MTG sedan länge i de flesta fonder. MTG har på senare år arbetat med aktieåterköp i högre utsträckning, samtidigt som man behåller flexibilitet för förvärv. Sammantaget framstår bolaget som en mer fokuserad och kassaflödesdriven aktör än tidigare.
MTG närmar sig en viktig värdetrigger i form av den planerade börsnoteringen av dotterbolaget PlaySimple i Indien som bekräftades i förra veckan. PlaySimple står för cirka en femtedel av koncernens vinst och IPO:n kommer sannolikt att synliggöra värden i bolaget. Börsnoteringen väntas inbringa betydande likviditet till MTG, motsvarande kanske upp emot 25% av nuvarande börsvärde givet en försäljning av 25-49% av Play Simple.
Man säger att man avser behålla en majoritetsandel, vilket innebär att man fortsatt får exponering mot tillväxten i PlaySimple, samtidigt som man frigör kapital. Värderingsmässigt sker noteringen sannolikt på nivåer som ligger klart över MTG:s egen multipel, vilket ytterligare understryker hur attraktivt detta kommer att bli. Kapitalallokeringar till aktieägarna kan därmed ökas ytterligare framgent.
Bolaget levererade dessutom ett starkt resultat för det första kvartal på onsdagen som tydligt överträffar förväntningarna, både på intäkts- och resultatsidan. Tillväxten drivs framför allt av den så kallade midcore-portföljen, där både volym och lönsamhet utvecklas mycket starkt, medan PlaySimple utvecklas mer stabilt efter tidigare investeringar i användartillväxt. Marginalerna förbättras tydligt, hjälpt av både högre intäkter och god kostnadskontroll.
Bolaget introducerar samtidigt en guidning för helåret som indikerar fortsatt tillväxt och stabil lönsamhet.
Det blir spännande att följa bolagets fortsatta utveckling för fonernas räkning.
Veckans Händelse – Tumskruvarna dras åt för världsekonomin
Oljepriset stiger för nionde raka dagen och ett fat Brentolja handlas strax under 115 dollar.
Hormuzsundet är fortsatt i det närmaste stängt för trafik och fredsförhandlingarna verkar ha gått i stå. Samtidigt ser vi allt fler analytiker som oroar sig för långtgående konsekvenser för världsekonomin om inte konflikten löses snart och kanske har vi, menar man, redan passerat punkten för när en snabb lösning kan undvika problem i form av inflation, bristsituationer och fallande tillväxt.

Redan när vi gick in i krisen var dessutom de offentliga finanserna pressade på många håll. IMF lyfter i veckan i sin senaste rapport att den globala skuldsituationen är ansträngd efter flera år av kriser, där pandemin, energichocken, inflation och ökade handelsspänningar successivt har urholkat staters buffertar. Trots en relativt god tillväxt under 2025 har underskotten legat kvar på höga nivåer och skulderna fortsatt att stiga. Det globala budgetunderskottet uppgår till omkring 5 procent av BNP och den offentliga skulden närmar sig 100 procent av BNP inom några år.
Samtidigt har räntekostnaderna ökat snabbt, från omkring 2 till närmare 3 procent av BNP på bara några år, vilket i praktiken tränger undan annat finanspolitiskt utrymme. IMF är tydliga med att problemen nu är strukturella snarare än cykliska. Försvarsutgifter, energiomställning och högre räntor driver ihållande tryck på budgetarna, samtidigt som intäktssidan inte hängt med.
I detta läge riskerar konflikten i Mellanöstern att bli en faktor som fortsätter att elda på utvecklingen i fel riktning. Högre energi- och livsmedelspriser i kombination med ökad osäkerhet skapar nya krav på stödåtgärder, samtidigt som utrymmet att agera är begränsat. IMF varnar för att det är riskabelt att hoppas på att tillväxten ska lösa problemen och vi ser ju också, exempelvis nedan att tillväxtprognoserna faller.
Om energipriserna förblir förhöjda under 2026 och 2027, ser vi hur inflationstrycket återkommer samtidigt som finansieringsvillkoren stramas åt. Det är en kombination som historiskt varit svår att hantera.
Vi börjar bli mer oroade för att även ett snabbt slut på konflikten inte fullt ut kommer att räcka för att återställa balansen i ekonomin.
Som vi nämner ovan ser vi att allt fler bedömare drar ner sina prognoser till följd av konflikten. Exempelvis läste vi en bra analys från Handelsbanken i veckan som målar upp en ganska trist bild av nuläget.
Handelsbanken skruvar ned sin BNP-prognos för Sverige till 2,3 procent för 2026, från tidigare 2,9, vilket bekräftar bilden av att tillväxten nu bromsar in. Samtidigt beskriver de utvecklingen som ett tillfälligt bakslag snarare än en ny lågkonjunktur. Det är en viktig distinktion, men frågan är om marknaden är för snabb med att luta sig mot just det scenariot.
Det som oroar oss är att flera av drivkrafterna bakom inbromsningen ser ut att bli mer ihållande. Hushållens konsumtion har redan tagit stryk av högre energipriser, samtidigt som sentimentet i näringslivet försvagats. Risken för ny inflationsuppgång och därmed högre räntor håller tillbaka både investeringar och konsumtion i närtid.
Stagflationsspöket har därmed åter seglat upp som en reell risk i marknaden, i spåren av stigande energipriser och ökade geopolitiska spänningar. Kombinationen av avtagande tillväxt och samtidigt högre inflation skapar en utmanande miljö för såväl centralbanker som finansmarknader. För penningpolitiken innebär det ett tydligt dilemma, att stimulera ekonomin riskerar att elda på inflationen, medan åtstramning riskerar att förvärra tillväxtinbromsningen.
Samtidigt sätts den statsfinansiella uthålligheten som vi beskriver ovan på ytterligare prov om högre räntor kommer att påverka redan ansträngda budgetar.
I nuläget väntas centralbankerna avvakta med ränteförändringar. Osäkerheten kring de fulla effekterna av energikrisen och eventuella produktionsstörningar är fortsatt stor, och det är ännu för tidigt att dra långtgående slutsatser. Det är hög tid att hitta en lösning i mellanöstern….
Veckans Spaning – Powell ut Warsh in!
Inflationen är alltså tillbaka som politisk huvudfråga i USA. I mars såg vi exempelvis konsumentpriserna stiga med 0,9 procent jämfört med månaden före, medan årstakten låg på 3,3 procent samtidigt som den ekonomiska aktiviteten faller. Det är ett klimat som inte är lätt för någon centralbankschef.
För Donald Trump kommer utvecklingen olägligt. I november hålls mellanårsval, där hela representanthuset och 35 senatsplatser står på spel. Högre bensin-, mat- och boendekostnader kan därför snabbt bli ett politiskt problem för Republikanerna.
Samtidigt fick vi på onsdagskvällen räntebesked från Fed. Powell, vars mandat som Fed-chef löper ut den 15 maj, gör därmed av allt att döma sitt sista räntebesked som ordförande.
Kevin Warsh, Trumps kandidat att efterträda Jerome Powell, klarade sitt utskottsförhör den 21 april och fick den 29 april grönt ljus av Senatens bankutskott, som skickade nomineringen vidare till senaten. Frågan är om Warsh kan innebära en centralbank som blir mindre bakåtblickande och mer framåtlutad i sin syn på inflation och tillväxt, mer Greenspan än Powell, om man så vill?

Själva räntebeskedet blev odramatiskt, men inte helt ointressant. Fed lämnade som väntat styrräntan oförändrad i intervallet 3,50–3,75 procent. Det intressanta låg snarare i oenigheten i styrelsen. Stephen Miran ville se en sänkning med 25 punkter, medan Beth Hammack, Neel Kashkari och Lorie Logan stödde oförändrad ränta men inte var redo att öppna dörren för en tydligare lättnadsbias redan nu.
Det är med andra ord fortfarande en centralbank som vill hålla båda dörrarna öppna. Ekonomin beskrivs som stabil nog för att inte kräva omedelbara lättnader, men inte så stark att räntesänkningsfrågan kan avskrivas. Powell lämnade därmed över ett läge som är allt annat än okomplicerat, men samtidigt i linje med den retorik som vi har sett under snart ett år nu. Kevin Warsh har därmed möjlighet, via Powells statiska hållning, möjlighet att lätt tydliggöra en egen linje om han så önskar genom att ändra retoriken som vi är så vana att höra från Powell.
Lite oväntat meddelade Powell dessutom att han blir kvar som Fed-guvernör en tid, även efter att ordförandemandatet löper ut. Han välkomnade Kevin Warsh, men markerade samtidigt tydligt mot de politiska attackerna på Fed. En lågmäld sorti som chef, men ett ganska laddat stafettbyte
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av Aisin Corp, Check Point Software och Ebay alla är upp 3–7%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Humana, AAK och Paradox som alla är upp 6–13%.
Räntespaning – Stigande räntor och rapportsäsong
Rapportsäsongen fortsätter och många bolag har lämnat sina rapporter för första kvartalet under veckan. Vi har inte sett några stora överraskningar, utan rapporterna har i stort sett kommit in som förväntat. Både Fed (Läs veckans spaning ovan) och ECB lämnar räntebesked under veckan, där förväntningarna ligger på oförändrade räntor. Riksbanken lämnar sitt räntebesked nästa vecka, och även där är förväntningen en oförändrad ränta.
Primärmarknaden har varit relativt lugn med tanke på den pågående rapportperioden. Marknaden känns fortsatt avvaktande kring utvecklingen i Mellanöstern och räntorna har under veckan fortsatt att stiga, både på korta och långa löptider. De europeiska kreditspreadarna har gått isär marginellt under veckan, där Investment Grade nu handlas cirka 1 baspunkt bredare och High Yield cirka 6 baspunkter bredare än föregående vecka.
Under veckan fick Castellum utsikterna för kreditbetyget reviderade från BBB stabil till negativ av S&P, med anledning av den relativt höga belåningsgraden till följd av aktieåterköp, men även på grund av en utmanande hyresmarknad för kontor.
Det har varit några bolag som emitterat obligationer under veckan och vi deltog i två emissioner för fondernas räkning. Catena emitterade totalt 3,5 miljarder kronor genom flera obligationer, där vi deltog i en grön obligation med fem års löptid som betalar 3M Stibor +123 baspunkter. Vi deltog även i en emission från Lundbergföretagen, som emitterade 500 miljoner kronor på fem år med en fast kupong på 3,393 procent.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
Liknande artiklar
VeckobrevVeckobrev v.17 – Vem håller i taktpinnen i Mellanöstern?
ArtiklarVeckobrev v.16 – Kan även en snabb fred i Mellanöstern följas av en baksmälla?
Veckobrev