Maj – Starka börser trots osäker omvärld

Kriget i mellanöstern finns närvarande men under månaden har marknaden valt att fokusera på att fredsförhandlingarna kommer att vara fruktbara trots att det konkreta avtalet har dröjt gång på gång.

Världsindex stängde månaden upp med 4,61% i lokal valuta och 4,21% i SEK. Skillnaderna förklaras av en starkare SEK som motsvarar mellanskillnaden på 0,4%. Samtidigt var exempelvis OMX-index i Sverige upp med 3,37% och S&P 500 +5,26% i lokal valuta.

Marknaden
Trump har den senaste månaden gång på gång indikerat att förhandlingarna med Iran går bra, att parterna närmar sig varandra och att en lösning kanske inte ligger så långt bort. Oljepriset har varit mycket volatilt och pendlat mellan 95–110 USD/fat under månaden även om det har befunnit sig under 100 USD under senare delen av månaden då marknaden började prisa in att Hormuzfrågan kunde vara på väg mot en lösning och att den värsta energioron därmed kanske skulle kunna lätta.

Trafiken genom Hormuz är inte helt stängd, men går på bråkdelen av kapaciteten i förhållande till normalt. Enligt Kpler, ett analysbolag som följer globala råvaruflöden, passerar bara enstaka fartyg genom sundet dagligen och omkring 20 som mest i maj. Före krisen kunde sundet hantera omkring 100–130 fartyg per dag.

Ju längre krisen pågår, desto större blir risken att prisuppgångarna inte bara blir en tillfällig puckel i inflationsstatistiken, utan att de börjar sätta sig i företagens prissättning, hushållens förväntningar och centralbankernas agerande. Bankekonomer har hittills räknat med att inflationseffekten blir övergående, men signalerna från industrin blir mer oroande. Företag inom kemi-, plast- och gummiindustrin vittnar om stigande kostnader för olja, gas, insatsvaror och energiintensiva råvaror. Kunder bygger lager, leverantörer lägger in riskpremier och minnet från inflationsvågen efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina är fortfarande färskt.

Samtidigt börjar krisen märkas hos hushållen. I USA stiger inflationen åter snabbare än lönerna, vilket pressar reallönerna. För Europa är läget extra känsligt med svag tillväxt, pressad finanspolitik och begränsat utrymme att stötta hushållen. Om centralbankerna samtidigt tvingas höja räntorna, vilket Isabel Schnabel på ECB nu argumenterar för redan i juni, börjar stagflationsrisken bli svår att ignorera.

På räntemarknaden har man tagit inflationsoron på största allvar. Den amerikanska 30-åringen handlades tidvis över 5 procent, den högsta nivån på många år, dels drivet av inflationsoro, dels en allt större diskussion om USA:s statsfinanser. Normalt borde det även vara ett betydande orosmoment för aktiemarknaden. Enligt gängse teorier sätter högre långräntor press på värderingar, höjer avkastningskravet och gör det svårare att motivera höga multiplar. Ändå har börsen hållit emot förvånansvärt väl. Det är ovanligt att aktier inte påverkas mer negativt när den amerikanska 30-årsräntan ligger runt eller över 5 procent. Förklaringen är sannolikt att marknaden just nu drivs mer av optimismen kring teknikskiftet in mot AI än av traditionell räntekänslighet.

Närmaste framtiden
Kortsiktigt kommer marknaden att styras av den osäkra handelspolitiska situationen i mellanöstern samt inflations-, konjunktur- och ränteutvecklingen. Vi vill trots detta understryka att vår relativt positiva syn på börsen kvarstår i det längre perspektivet. Värderingar ser attraktiva ut på många håll och lyckas vi avvärja hoten om inflation och recession ser vi en hel del köpvärda bolag.