Veckobrev v.52 Geopolitiken styr nyhetsflödet i mellandagarna

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.

Gott Nytt år önskar vi på Cicero Fonder!!

Veckan har bjudit fortsatt stabil marknad efter FED:s räntebesked för två veckor sedan. Marknaden har fortsatt att diskontera lägre räntor under 2024, vilket vi tror kommer att fortsätta driva marknaden. Geopolitiken har präglat julhelgens nyhetsflöde med ökad osäkerhet kring ekonomiska konsekvenser, dock utan att lyckas påverka marknaden negativt ännu….

Världsindex är därmed upp knappt 0,5% under veckan.

Veckans Bolag – Bravida, ett spel på miljö- och energibesparande renoveringar

Vi har under veckan, för fondernas räkning, investerat i Bravida. Några av våra kunder kanske blir förvånade av denna investering givet att byggkonjunkturen är körd i botten, men Bravida är Nordens ledande leverantör av helhetslösningar för service och installation av el, vs, ventilation och andra tekniska funktioner i fastigheter och anläggningar. Genom välfungerande och resurseffektiva fastigheter hjälper man sina kunder i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Naturligtvis vore det önskvärt för Bravidas del om nybyggnadskonjunkturen förbättrades, men aktiekursen är pressad och från dagens, i princip halverade nivåer sedan toppnoteringarna 2021, tror vi att det räcker gott med den efterfråga som skapas när fastighetsbolag önskar genomföra renoveringar i syfte att skapa hållbara, moderna fastigheter via exempelvis energibesparande investeringar inom ventilation och andra tekniska funktioner. Många kunder till fastighetsbolagen kräver i dag hållbara kontor för att vilja hyra och detta är en marknad som växer explosionsartat.

Vi tror på en intressant framtid och ser fram emot att följa bolagets utveckling.

Veckans Händelse – Geopolitiken styr nyhetsflödet i mellandagarna
De amerikanska börserna rörde sig inte mycket under veckan men kan räkna in uppgång för nionde veckan i rad om vi stänger på plus idag fredag. Vi har sett ett ovanligt långt rally som eldas på av förhoppningar om sänkta räntor från Fed och som ännu inte låtit sig hindras av varningar om höga värderingar, stretchade positioner och ökade spänningar i världen.

Geopolitiken har präglat julhelgen med ökad osäkerhet kring ekonomiska konsekvenser. Striderna mellan Israel och Hamas i Gaza fortsätter trots nya försök från FN och nu senast från Egypten att få till ett avbrott i striderna. I Ukraina fortsätter ställningskriget när vädret och markförhållandena gör det svårt för någon av sidorna att vinna terräng. En akut brist på artilleriammunition breder också ut sig över Europa när många länder både vill fylla på egna lager och skicka till Ukraina. Inte minst svenska producenter försöker hitta sätt att öka produktionen och leveranserna. Ryssland fortsätter sin hybridkrigföring och meddelade i veckan att Finland blir först att råka illa ut om det sker en upptrappning mellan Ryssland och Nato. Det officiella uttalandet kom från den ryske diplomaten Michail Uljanov till den statliga ryska nyhetsbyrån Ria, sannolikt med Kremls goda minne.

Osäkerheten i Röda Havet är fortsatt stor efter de återkommande attackerna från den jemenitiska Huthirörelsen mot fraktfartyg på väg till och från Suezkanalen. Många rederier har dirigerat om trafiken med stora kostnader och längre leveranstider som följd. Det finns dock vissa ljusglimtar. En USA-ledd skyddsstyrka ska nu patrullera farleden och bland annat det danska rederiet Maersk uppger att det planerar att snarast återuppta trafiken genom Röda Havet. Detta kan naturligtvis innebära vissa risker. Några attacker på fraktfartygen har skett från iranskt territorium och med amerikanska styrkor på plats för motangrepp finns risk för en eskalering av läget. Oljepriset har de senaste två veckorna stigit från omkring 74 USD/fat till drygt 80 USD/fat. Det svenska Natomedlemskapet har också kommit ett steg närmare i och med att utrikesutskottet i det turkiska parlamentet igår sa ja till Sveriges ansökan. Det är dock fortsatt oklart när en slutlig ratificering kan komma.

Än så länge har inte den ökande geopolitiska stressen fått någon inverkan på börserna men det är inte utan att man blir lite orolig, speciellt som vi ser ett tydligt mönster av rysk eller ryskallierad (iransk) inblandning i alla ovannämnda oroshärdar.

Veckans Spaning – Kan man tro på en januarieffekt 2024?
Januarieffekten är ett fenomen där aktier tenderar att stiga mer under månaden januari jämfört med andra månader. Även om denna trend vanligtvis är mer påtaglig för småbolag har den också observerats i S&P 500 vissa år. Är januarieffekten verklig? För att ge lite sammanhang identifierades januarieffekten först av investmentbankiren Sidney B. Wachtel 1942. Han granskade data från och med 1925 och observerade att småbolagsaktier tenderade att prestera bättre än storbolagsaktier, med det mesta av överprestationen under första halvan av januari. Sedan dess har olika studier genomförts för att undersöka omfattningen av januarieffekten. Till exempel stöddes Wachtels observation av en senare studie som analyserade marknadsavkastningsdata från 1904 till 1974. Studien visade att aktieavkastningen var betydligt högre i januari, cirka fem gånger högre än under någon annan månad. Detta var särskilt tydligt för småbolagsaktier. Mer aktuell månadsvis avkastningsdata för S&P 500 från 1900 till 2023 visar att januari faktiskt tenderar att vara den starkaste månaden i genomsnitt, medan februari och mars tenderar att vara betydligt svagare i genomsnitt, se nedan.

En förklaring till detta fenomen är skatteförlustavdrag, där investerare dumpar sina dåligt presterande aktier i december för att bokföra en kapitalförlust för året och sänka sina skatteförpliktelser. Detta säljtryck orsakar en tillfällig nedgång i aktiepriser vid årets slut, följt av en återhämtning i januari när investerare börjar köpa igen. Forskning från AQR Capital visade att små aktier generellt överträffar stora aktier med 2,1% i genomsnitt i januari från 1926 till 2017. Det är värt att överväga att Januarieffekten också kan ha en psykologisk grund. Vissa investerare kanske ser det nya året som en tid att göra löften och planera för framtiden, inklusive sina investeringsstrategier. Denna förnyade känsla av framtidstro och optimism kan få dem att prova nya saker, som att investera på aktiemarknaden. Som ett resultat kan Januarieffekten delvis drivas av denna psykologiska faktor, vilket bidrar till ökningen av aktiepriser under årets första månad. Förväntningen på januarieffekten skapar faktiskt en annan marknadsanomali i december, det så kallade Tomte-rallyt, där många investerare köper aktier som är billigt prissatta för att försöka dra nytta av januarieffekten genom att sälja till ökade priser. Ett starkt avslut på året har vi sannerligen sett under 2023. Notera dock att även om både Tomte-rallyt och januarieffekten är trender värda att övervaka, är de generellt sett inte ett pålitligt sätt för investerare att skörda lätta kortsiktiga vinster. Vi försöker alltid vara mer långsiktiga i våra investeringsbeslut i fonderna.

Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av idel svenska bolag: Yubico, Netel och Flat Capital är alla upp med mellan 10–15%.

I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Surgical Science, Netel och Flat Capital.med uppgångar mellan 6–10%.

Veckans Räntespaning
Även om den sista veckan på året har varit väldigt lugnt så har ett händelserikt år nu kommit till sitt slut. Vi har fått se kraftiga rörelser på både inflationen och styrräntor världen över. Riksbanken höjde räntan 5 gånger under 2023 från 2,5% till 4%. Samtidigt har den svenska inflationen mätt som KPIF vänt kraftigt ner från att ligga på 9,3% i januari till 3,6% i november. Marknaden prisar för tillfället in kraftiga räntesänkningar från Riksbanken under 2024 och om ett års tid förväntas räntan ha sänkts till 2,4% dvs 160bps ner från dagens nivåer. Historiskt sett har marknaden dock prisat in lite för mycket och för snabbt vilket gör att man kanske inte ska ha en förväntan på riktigt så kraftiga räntesänkningar under nästa år.

Den fina avkastningen på företagskrediter har även gynnats av minskade kreditspreadar under året. Kreditspreadar för europeiska investment grade har minskat från 90,6 bps till 58,1 bps. Den motsvariga siffran för high yield har minskat från 474,1 bps till 310,2 bps.

Trevlig Helg önskar Cicero Fonder

Dela artikeln

Tidigare nyheter

Veckobrev v.9 Åter väntan på amerikansk inflation…

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna …

Läs mer

Veckobrev v.8 Nvidia rapporterar bättre än väntat igen…

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna …

Läs mer

Veckobrev v.7 Aktiespararna Topp Sverige nominerad till bästa aktiefond hos Morningstar

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna …

Läs mer
Morningstar Awards

Aktiespararna Topp Sverige i rampljuset – nominerade till Morningstar Awards!

Nominerade till Morningstar Awards för andra året i rad! Vi kan glatt meddela att vår fina Sverige fond Aktiespararna Topp …

Läs mer

Följ oss

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få vårt nyhetsbrev varje vecka eller månad och NAV-mail direkt till din e-post.

Kontaktuppgifter

Riskinformation

Historisk avkastning är inte garanti för framtida avkastning. Det investerade beloppet kan såväl öka som minska i värde och det är inte säkert att hela det insatta kapitalet kan återfås.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Klicka i vad du önskar följa

Cicero Fonder AB kommer att använda dina kontaktuppgifter för att skicka ut information gällande bolaget och dess fonder. Vänligen godkänn vår hantering av dina personuppgifter:

Du kan när som helst ta bort dig från mailutskicket i dem mail du får, eller genom att kontakta oss på marknad@cicerofonder.se.

Information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår integritetspolicy.