Veckobrev v.51 Thedéen tar bladet från munnen

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.

Månen vandrar sin tysta ban,
men vi på Cicero är stabila nissar.
Marknaden gungar som ett stormigt hav,
men vi tror att vi under -24 rätt gissar.

Nu när året lider mot sitt slut,
hoppas att vi hittar rätt väg ut.
Vi tackar dig som har varit kund,
och hoppas att julen blir en härlig stund.

God Jul önskar vi på Cicero Fonder!!

Veckan har bjudit fortsatt stabil marknad efter FED:s räntebesked förra veckan. Marknaden har fortsatt att diskontera lägre räntor under 2024, vilket vi tror kommer att fortsätta driva marknaden. Vi har under veckan gjort kvantitativa omviktningar i de svenska portföljerna som vi hoppas ska ge en bra start på det nya året.

På fredagseftermiddagen kommer USA-inflationen i form av Feds favoritmått, kärndeflatorn för privat konsumtion, kärn-PCE. Hyror har lägre vikt i PCE-inflationen än i KPI-inflationen, vilket ökar gapet mellan de två måtten, som normalt inte är så stort. Vi tror lett av trenderna i november-KPI att det pekar mot ännu en månad där kärn-PCE stiger i en månatlig takt på strax under 0,2%. Kärn-PCE-inflationen har, omräknat till årstakt, under de senaste sex månaderna närmat sig målet 2%, se diagram nedan, vilket stödjer förväntningarna om att Fed kan börja sänka räntan under våren. Fallande bensinpriser har stärkt USA-hushållens köpkraft vilket talar för en hyfsad konsumtionstillväxt under november och ytterligare stöd för tesen att inflationen kan komma ned utan en lågkonjunktur. Att marknadens snabba omprisning av Fed har begränsat stöd i tillväxtdata gör det dock extra viktigt med ännu ett lågt inflationsutfall idag.

Världsindex har gått in i juldvala och är ner knappt 0,5% hittills under veckan. Vi får se om eftermiddagens siffror ändrar på denna stillsamhet.

Veckans Bolag – Fractal Gaming
Ett nygammalt innehav i portföljerna är Fractal Gaming. Vi deltog i börsintroduktionen av bolaget för ett par år sedan, men det blev en relativt kort placering med god avkastning. I veckan valde vi att återbesöka bolaget då det genomfördes en placing till rabatt efter att vi hade träffat bolaget och genomfört ett noggrant analysarbete. Fractal är ett ledande bolag inom premiumsegmentet av PC gamingprodukter. Koncernen grundades år 2010 och produkterna säljs idag i fler än 50 marknader världen över. Bolaget är marknadsledande inom premium datorchassin i flera geografiska marknader, till exempel i Norden, är topp två i Japan och innehar en topp tre-position globalt. Bolaget har även en stark marknadsposition inom nätaggregat, kylningsprodukter och fläktar till gaming-datorer. Man ska dock vara medveten om att datorchassin är det absolut viktigaste produkten, både rörande försäljning och lönsamhet.

En av de faktorer som vi blir lite upphetsade kring är att Fractal har annonserat att man kommer att släppa två nya gamingprodukter under andra halvåret 2024 som man har utvecklat under lång tid. Vi tror att det rör sig om mus och tangentbord för gaming. Bolaget intygar att man har gjort omfattande betatester och fått mycket gått mottagande i gamingkretsar. Det ska bli spännande att se om vi har rätt men vi tror att man kommer att kunna lyckas nå hög penetration via sitt fantastiska nätverk av medelstora influencers.

Vi tror på en intressant framtid och ser fram emot att följa bolagets utveckling.

Veckans Händelse – Thedéen tar bladet från munnen
Sedan det penningpolitiska mötet i slutet av november har det kommit flera positiva signaler om inflationsutvecklingen, både i Sverige och i omvärlden, och därtill har kronan stärkts. Det är positivt för inflationsutsikterna, enligt riksbankschef Erik Thedéen i ett förskrivet anförande i veckan.

Den senaste tidens utveckling är välkommen och talar för att inflationen ska kunna fortsätta sjunka utan att vi höjer räntan ytterligare, sade han. Han tillade att om det är något han fått erfara av denna turbulenta period så är det att prognoser kan slå fel, se nedan. Därför är det fortsatt viktigt att följa utvecklingen för att se hur den påverkar konjunktur- och inflationsutsikterna och anpassa penningpolitiken därefter.

Ovan är det tydligt att Thedéens uttalande är fullständigt korrekt, tittar vi på de prognoser som låg i början av 2022 står det klart att dessa var gruvligt felaktiga. Några lärdomar man kan dra från detta är dels att det är svårt att göra prognoser, dels att inflationen inte var död som de flesta trodde under de senaste fem åren innan Putins anfallskrig mot Ukraina startade. Vidare är det farligt att vaggas in i en tro på att ”stabila” marknadsförhållanden inte kan ändras.

Det är just denna typ av insikter och resonemang som gör det så kul att arbeta med marknaden och de ekonomiska sambanden, varje dag skapar möjligheter och ger nya insikter. Man måste vara lyhörd, ödmjuk och kunskapstörstande för att lyckas navigera under dessa förhållanden.

Thedéen sade vidare att hela syftet med Riksbankens räntehöjningar har varit att få tillbaka inflationen till målet, till så låga kostnader som möjligt i termer av minskad efterfrågan.
Hur väl detta kommer att lyckas har vi ännu inte facit på. Det återstår att se både hur realekonomin utvecklas och när inflationen varaktigt är tillbaka på målet. Han tillade att slutfasen i arbetet med att få ner inflationen ibland beskrivs med begreppet “the last mile”, vilket avser att det i långlopp är de sista kilometrarna som är de mest utmanande.

Det har på senare tid höjts röster om att räntorna, både i USA och exempelvis Sverige, har höjts för mycket. Inflationen skulle ha kommit ner av sig själv, menar man. Om detta är rätt lär vi aldrig få svar på, klart är, enligt oss, att Sverige aldrig ensamt skulle ha kunnat välja att avstå räntehöjningar i nivå med omvärlden. Hade man valt en sådan väg hade sannolikt kronan försvagats betydligt mer än vad den har gjort med följden att den importerade inflationen hade växt ytterligare.

Att penningpolitiken i Sverige och omvärlden nu befinner sig i en ny fas är tydligt. Även om Norges Bank överraskade med sin höjning ligger fokus på nästa år, och där väntas de allra flesta andra centralbanker gå mot sänkningar. Marknaden prissätter runt 150 punkters sänkning från Fed, ECB och Riksbanken nästa år, och den medföljande glädjeyran på världens börser tycks slå dövörat till allt deppigare signaler från Europas ekonomier och besvärande indikationer om att pris- och lönekompensationsplaner tilltar på nytt i USA (se graf nedan). Flera Fed-ledamöter har också försökt moderera förväntningarna på snabba sänkningar, där till exempel Chicago Fed-chefen Goolsbee framhåller att det är för tidigt att förklara kampen mot inflationen som vunnen.

Det blir spännande att följa utvecklingen under nästa år, håll ett öga på löneutvecklingen.

Veckans Spaning – Viker konjunkturen på grund av höga räntor?
I veckan har vi fått några intressanta datapunkter som tydligt pekar på att centralbankernas räntehöjningar får effekt på konjunkturen.

BNP i USA för det tredje kvartalet annonserades med en slutgiltig beräkning och reviderades ned till +4,9% som får ses i ljuset av de svaga siffrorna i tredje kvartalet förra året. I marknaden väntade sig analytiker att BNP skulle ha stigit med 5,2 procent.

Vidare fick vi i Sveriges prognoser från regeringen för BNP som väntas minska med 0,5 procent i år och öka med försiktiga 0,6 procent nästa år. Regeringens prognos presenterades av finansminister Elisabeth Svantesson i veckan och hon lutade sig emot finansdepartementets senaste oberoende prognos för det ekonomiska läget. I den förra prognosen från september väntades BNP att öka 1,0 procent nästa år. Finansministern noterade att inflationsbekämpningen har effekt, inflationen faller och konjunkturen viker i omvärlden och att svensk ekonomi kommer att befinna sig i en lågkonjunktur fram till 2025 och arbetsmarknaden försvagas. Regeringen har reviderat upp sina prognoser för arbetslösheten och ser nu en arbetslöshet på 8,4 procent för 2024, från tidigare prognos på 8,2 procent. Prognosen för 2025 är en arbetslöshet på 8,5 procent. Det står klart att räntehöjningarna i Sverige, med hög andel av rörliga boräntor, biter på konjunkturen och att 2024, åtminstone inledningsvis, kommer att vara tufft för svenska konsumenter och belånade fastighetsägare.

Även Konjunkturinstitutet, KI:s, barometerindikatorn pekar på samma slutsats och sjönk till 84,3 i december jämfört med 84,9 i november. Tillverkningsindustrins konfidensindikator sjönk till 95,1 i december jämfört med 99,1 föregående månad. KI noterade att det är en ovanligt hög andel byggföretag som nu uppger att byggandet har minskat de tre senaste månaderna, och företagen har inte haft så pessimistiska byggplaner sedan 1996. Även mikroindex, som mäter hushållens syn på den egna ekonomin, sjönk till 69,8 i december jämfört med 70,2 förra månaden.

Vi har också sett liknande indikatorer i Europa i form av bekymrande låga inköpschefsindex som indikerar stigande recessionsrisk. Det preliminära utfallet för inköpschefsindex (PMI) i Tyskland och Frankrike sjönk oväntat, från reda låga nivåer, i december. Nedgången drevs framför allt av tjänstesektorn men även tillverkningsindustrin målar en mycket dyster bild. Det sammanvägda indexet för euroområdet indikerade också stigande prisförväntningar vilket givetvis är en källa till oro. Stagflation, som vi bara har läst om i de makroteoretiska kurserna på universitetet där ekonomin hamnar i ett läge av både hög inflation och låg tillväxt, skulle vara centralbankernas mardröm. Vi får lite svårt att skaka av oss den gnagande oron av att det kanske inte kommer bli helt enkelt att komma till bukt med inflation utan en märkbar sättning i den europeiska ekonomin.

Vi vill inte vara negativa här inför det nya året och sannolikt är ovanstående indikatorer snarare ett uttryck för hur räntehöjningarna påverkar ekonomin kortsiktigt än bestående trender, men det är inte utan att man så här i årets elfte timma funderar kring om räntehöjningarna i Europa har varit väl tuffa givet ingångsvärdena i den ekonomiska tillväxten. Kanske har man följt den amerikanska centralbanken lite för mycket där de ekonomiska tillväxtförutsättningarna under hela inflationsrisken har varit betydligt starkare.

Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av Permascand, Transtema och Alcadon med uppgångar mellan hela 20–56% i den heta marknaden.

I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Smart Eye, Alcadon och Sivers Semiconductor med uppgångar mellan 11–29%.

Veckans Räntespaning
Räntemarknaden fortsätter att gå starkt inför årsskiftet. Räntorna i både USA och Sverige sjönk något under veckan samtidigt som kreditspreadarna krympt något. Den svenska 10-årsräntan handlas nu under 2% och den motsvariga i USA är under 4%. Avkastningsfonden är upp 0,2% under veckan och Nordic Corporate Bond är upp 0,7%.

Fastighetsbolaget Bonava meddelade under veckan att man genomför en nyemission och tar in 1 mdr SEK från aktieägarna. Samtidigt har man träffat en överenskommelse med sina långivare genom att förlänga löptiden på sin utestående obligation som förfaller i mars 2024 som nu förlängs till 2027. I samband med förlängningen höjs räntan på lånet samtidigt som att bolaget förbinder sig till att amortera av delar av skulden under löptiden.

Heimstaden Bostad fick sitt kreditbetyg sänkt under veckan från BBB till BBB- med negativa utsikter. Nedgraderingen ses som en mjuk sådan men sätter press på bolaget att agera för att behålla sin investment grade rating.

I ett anförande på onsdagen sa riksbankchef Erik Thedéen att det sedan det penningpolitiska mötet i slutet av november har kommit flera positiva signaler om inflationsutvecklingen, både i Sverige och i omvärlden, och att kronan därtill stärkts vilket är positivt för inflationsutsikterna. Enligt Thedéen talar den senaste tidens utveckling för att inflationen ska kunna fortsätta sjunka utan ytterligare räntehöjningar. Marknaden prisar nu in flera räntesänkningar under 2024.

Trevlig Helg önskar Cicero Fonder

Dela artikeln

Tidigare nyheter

Veckobrev v.45 Riksbanken dubbelsänkte

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna …

Läs mer

Veckobrev v.44 Vacklar Magnificent 7?

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt …

Läs mer

Högsta betyg på Morningstar

Läs mer
USA-valet närmar sig - hur resonerar Cicero Fonder?

USA-valet närmar sig – hur resonerar Cicero Fonder?

Det amerikanska valet är intressant och viktigt ur flera perspektiv. Om Donald Trump vinner, vilket det mesta talar för, kan …

Läs mer

Följ oss

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få vårt nyhetsbrev varje vecka eller månad och NAV-mail direkt till din e-post.

Kontaktuppgifter

Riskinformation

Historisk avkastning är inte garanti för framtida avkastning. Det investerade beloppet kan såväl öka som minska i värde och det är inte säkert att hela det insatta kapitalet kan återfås.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Klicka i vad du önskar följa

Cicero Fonder AB kommer att använda dina kontaktuppgifter för att skicka ut information gällande bolaget och dess fonder. Vänligen godkänn vår hantering av dina personuppgifter:

Du kan när som helst ta bort dig från mailutskicket i dem mail du får, eller genom att kontakta oss på marknad@cicerofonder.se.

Information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår integritetspolicy.