Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
I veckan har vi sett stigande börser, framför allt i USA, trots politisk turbulens i Europa. Euron har tappat som mest 1% mot Dollarn framför allt i början av veckan. Kronan har stärkts något mot både dollar och EUR.
Världsindex är upp omkring 1,3% under veckan, framför allt drivet av starka amerikanska marknader.
Veckans Bolag – Apotea
Idag, fredag, har vi sett årets kanske hetaste börsintroduktion på Stockholmsbörsen i form av nätapoteket Apotea. Vi har valt att investera för fondernas räkning även om vi kanske hade hoppats att priset skulle ha blivit något lägre men stort intresse från institutioner och allmänhet bidrog till en lite högre prislapp.
Apotea är Sveriges största nätapotek med 43% marknadsandel online och 9% totalt. Man har omkring tre miljoner aktiva kunder och mycket låga returgrader på omkring 2%. Med nuvarande logistikcenter i Morgongåva och snart ytterligare ett i Varberg får man kapacitet att dubblera försäljningen utan ytterligare investeringar. Bolaget arbetar på en strukturellt växande marknad där E-handelspenetration för apoteksvaror idag är omkring 21% och spås stiga till 31% år 2028. Man omsätter 6 miljarder emedan adresserbar marknad i Sverige är ca 110 Mdkr och Norge, där man också är verksam är på totalt ca 66 Mdkr, således finns det många år av tillväxt kvar för bolaget.
VD/grundare Pär Svärdsson, som även var med och grundade nätbokhandeln Adlibris, äger 1,9% av aktierna privat men Svärdson äger även aktier via holdingbolaget Laulima. Under åren 2019–2023 har man haft en årlig omsättningstillväxt på fina 19% i genomsnitt. Balansräkning är stabil med i princip inga skulder (2 Mkr nettoskuld).
Kort och gott ser vi fram emot en spännande tid som ägare i Apotea för fondernas räkning.
Veckans Händelse – Politisk turbulens?
De politiska kriserna avlöser varandra. I Frankrike har det hållits en misstroendeomröstning mot premiärminister Barnier, Sydkorea skakas av president Yoons (nu hävda) nationella undantagstillstånd och i Tyskland har vi också regeringskris.
Sydkoreas president Yoon chockade stora delar av landet när han i veckan utlyste undantagstillstånd och införde krigslagar. Utlysningen ska ses i ljuset av starka inrikespolitiska motsättningar och dalande popularitet för Yoon. Ordern mötte kraftigt motstånd från parlamentet, och efter en omröstning i parlamentet sent på kvällen samma dag meddelade Yoon att krigslagarna skulle hävas. Den sydkoreanska börsen föll kraftigt och wonen försvagades initialt, men återhämtade sig igen efter hävningen.
Michel Barnier och hans franska mitten-höger-regering höll inte ens ett halvår. Det franska parlamentet, Nationalförsamlingen, fällde på onsdagen regeringen i en förtroendeomröstning eftersom Barnier beslutat om socialförsäkringsbudgeten utan att låta parlamentet rösta. Risken för ökad politisk, men även ekonomisk, turbulens har därmed ökat. För att få igenom en budget innan årsskiftet är det sannolikt att president Macron utser en teknokrat till premiärminister snarare än att han försöker be olika partier bilda en bred koalition, vilket kan ta lång tid. På så vis kan 2024 års budget förlängas och en nedstängning av statsapparaten undvikas. Nyval kan först hållas i sommar i enlighet med den franska konstitutionen.
Givet Frankrikes stora budgetunderskott, ca 5,5 % av BNP 2023, och höga offentliga skuldsättning på runt 110% av BNP finns det skäl att tro att den politiska osäkerheten fortsätter att öka och en lösning i närtid är svår att se.
Le Pen, ledare för högernationalistiska Nationell Samling, förväntas tillsammans med vänsterkoalitionen fälla premiärminister Barnier under torsdagens misstroendeomröstning. Bakgrunden är att Barnier tvingat igenom ett budgetförslag som mött hårt motstånd från oppositionen. Risken för en regeringskollaps är stor, och den politiska osäkerheten har drivit upp franska statsräntor till nivåer nära de grekiska och satt press på euron. Om regeringen fälls väntar stor osäkerhet, men en övergångsregering kan använda krisklausuler för att samla in skatt och upprätthålla vissa offentliga utgifter. Dessutom kan årets budget förlängas.
Igår kväll höll president Macron ett tal till nationen där han återupprepade att han inte kommer att avgå och sa att han planerar att utse en ny premiärminister under de kommande dagarna. Högerledaren Marine Le Pen öppnade igår för att stötta en ny budget om bara Macron går med på en långsammare minskning av budgetunderskottet.
Efter det tyska valet 2021 bildade Socialdemokraterna (SPD), De gröna och Fria demokratiska partiet (FDP) en så kallad “trafikljuskoalition” under ledning av förbundskansler Olaf Scholz. Denna koalition såg ut att bli kortvarig på grund av de stora ideologiska skillnaderna mellan partierna, särskilt i ekonomiska frågor. Trots allt har man lyckats att hålla ihop koalitionen, åtminstone fram till nu. I början av november intensifierades spänningarna inom koalitionen. Finansminister Christian Lindner, som också är partiledare för FDP, föreslog skattesänkningar för att stimulera den haltande tyska ekonomin. Samtidigt förespråkade näringsminister Robert Habeck från De gröna omfattande statliga investeringar i stället. Förbundskansler Scholz försökte medla mellan dessa ståndpunkter, men utan framgång. Den 6 november avskedade Scholz därför finansminister Lindner, vilket ledde till att FDP drog sig ur regeringen och koalitionen kollapsade. Efter koalitionens sammanbrott meddelade Scholz att han ska ställa en förtroendefråga i förbundsdagen i januari 2025. Om förtroendet inte uppnås kan detta leda till nyval, preliminärt planerat till mars 2025. Under tiden har SPD och De gröna bildat en minoritetsregering, vilket innebär att de måste söka stöd från andra partier för att få igenom sin politik. Den senaste veckan har vi även sett att den avsatte finansministern, Christian Lindner, kritiserade Scholz för bristande ledarskap och krävde omedelbara nyval. Oppositionsledaren Friedrich Merz från CDU har också tagit tillfället i akt och uppmanat till en omedelbar förtroendeomröstning och uttryckt oro över den politiska instabiliteten. Denna politiska osäkerhet kommer vid en tidpunkt då Tyskland står ett tufft ekonomiskt läge, inklusive en förväntad recession och behovet av omfattande reformer. Den nuvarande svaga situationen kan komma att påverka landets förmåga att effektivt hantera dessa problem.
Med regeringskriser i Frankrike och Tyskland är det tydligt att Europa avslutar 2024 i ett slags politiskt stillestånd utan regeringar med stabila majoriteter som kan hantera Trump och ökade geopolitiska risker. Vi tänker på möjligheten till beslutsfärdighet i viktiga frågor såsom beslut om stimulanser för de svag stora europeiska ekonomierna. Även fortsatt stöd till Ukraina under inledningen av 2025 kan bli problematisk utan tydlig politisk styrning. Det är med viss oro vi går in i 2025 med avseende på dessa frågor.
Veckans Spaning – Inflation och ekonomins aktivitet
Snabb-estimatet för KPI på torsdagen blev veckans höjdpunkt i Sverige. KPIF landade på 1,9%, vilket är en hel procentenhet högre än Riksbankens prognos. En tidigare och kraftigare uppgång för elpriserna inför vintern är den viktigaste drivkraften, men uppgången för terminskontrakten under vintern och våren är betydligt mindre och elpriserna ser om något ut att vara lite lägre än under förra vintern. KPIF exkl. energi var 0,3% högre än Riksbankens prognos även i oktober men, som ni minns, kom siffrorna först dagen efter Riksbankens räntemöte i november där dubbelsänkningen publicerades. Differensen har nu alltså ökat ytterligare. Uppgången förklaras delvis av ovanligt låga varupriser i november förra året men vi tror att KPIF exkl. energi fortsätter vara lite högre än Riksbankens de närmaste månaderna. Det är dock vår bedömning att Riksbanken sänker med ytterligare 0,25% även den 19:e december.
Inköpschefsindex (PMI) för industrin ökade i november till 53,8 från 53,2 i oktober och är för fjärde månaden i rad i tillväxtzonen (över 50). Sedan bottennivån i fjol har indexet stigit med drygt tretton indexenheter och närmar sig dess historiska genomsnitt (54,3).
Temperaturen i svensk industri har ökat tydligt under fjärde kvartalet och är nu på indexnivåer som inte har noterats på över två år även om risken för höjda tullar och svag omvärldskonjunktur kan sätta käppar i hjulet framgent är det ändå ett steg i rätt riktning. Delindex för produktion svarade för det största positiva bidraget till PMI följt av orderingång. Industriföretagens produktionsplaner för närmaste halvåret är fortsatt optimistiska då indexet för andra månaden i rad noterades över 60-nivån.
Index för leverantörernas rå- och insatsvarupriser steg till 55,5 i november från 47,9 i oktober, vilket är den högsta nivån på fyra månader. Ett högre prisökningstryck i industrin samtidigt som kronförsvagningen driver upp företagens inköpskostnader är något som Riksbanken bör beakta. Se PMI-graf nedan.
Även den ekonomiska aktiviteten i USA visade sammantaget en liten ökning sedan slutet av oktober. Samtidigt var tillväxtutsikterna ljusa enligt Federal Reserves regionala konjunkturrapport, Beige Book, som publicerades på onsdagskvällen. Av de totalt tolv distrikten som ingår i undersökningen rapporterade tre av dem en blygsam eller måttlig tillväxt, samtidigt som två rapporterade en oförändrad eller svagt sjunkande aktivitet. Även om tillväxten i den ekonomiska aktiviteten generellt sett var liten, steg förväntningarna på tillväxt måttligt över de flesta geografier och sektorer, står det i rapporten. Centralbankens kontakter uttryckte optimism om att efterfrågan på varor och tjänster kommer öka under kommande månader. Konsumtionen var generellt stabil, även om vissa konsumentinriktade bolag fortfarande kunde se ihållande priskänslighet bland kunderna. Gällande arbetsmarknaden så var sysselsättningen mestadels oförändrad, och upp något i vissa distrikt.
Anställningsaktiviteten uppgavs dämpad eftersom personalomsättningen förblev låg. Utsikterna över sysselsättningen pekade på oförändrade eller blygsamt ökade nivåer under nästa år. Vidare var lönetillväxten något mer dämpad nu jämfört med tidigare i år. När det kommer till prisutvecklingen över lag så rapporterade Feds regioner blygsamma ökningar. Både konsumentinriktade och affärsorienterade regioner rapporterade större svårigheter att föra över kostnader på kunderna. Insatspriserna sades stiga snabbare än försäljningspriserna för de flesta bolag vilket i så fall bör avspegla sig i sjunkande vinstmarginaler. Inflationen framgent väntas utvecklas i linje med nuvarande takt. Vissa företag såg däremot potentiellt kommande tullar som en betydande uppåtrisk för inflationen.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka, av japanska Fujikura, Hitachi samt svenska Eolus Vind som alla är upp mellan 8–19%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Fortnox, Paradox och NCAB med uppgångar mellan 7%–11%. I skrivande stund ser det dock ut som att veckans stora vinnare blir Apotea som i skrivande stund är upp över 40% i sin börsdebut.
Veckans Räntespaning
Vi har sett en relativt lugn kreditmarknad under veckan. Antalet nyemissioner börjar minska då vi närmar oss julen. Det kom lite svensk makrostatistik i veckan. Den preliminära inflationsberäkningen från SCB kom ut och visar att KPIF steg med 0,5% i november jämfört med oktober och att förväntat var en ökning med 0,6%. I årstakt ligger KPIF på 1,9%. Inköpschefsindex sjönk i november till 50,9 ner från 53,1 månaden innan och förväntat var 53,2. Men svensk BNP steg lite mer än förväntat och på årsbasis steg den med 0,7% och konsensus låg på 0,3% ökning.
Fastighetsbolaget Intea, ett innehav i våra fonder, kommer att börsintroduceras nästa vecka den 12:e december. Emissionen kommer tillföra bolaget dryga 2 mdr SEK vilket är positivt ur ett kreditperspektiv.
Som sagt så har primärmarknaden börjat lugna ner sig men vi deltog i en emission för våra fonders räkning under veckan från Noba Bank som emitterade 1 mdr SEK på 3 år till rörlig ränta Stibor+165bps.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
