I samband med presentationen av protokollet från det förra FED-mötet talade centralbankschef Powell och var aningen mer försiktig rörande kommande räntehöjningar vilket fick marknaderna att rusa. Notera att fredagen avslutas med viktig arbetsmarknadsstatistik som sannolikt kommer att vara marknadspåverkande, svaga jobbsiffror kommer att stärka börsen.
Efter en lite trög start är Världsindex upp drygt 1,5% under veckan.
Veckans Bolag – Koskisen
Vi har i veckan för fondernas räkning investerat i ett nytt bolag, finska Koskisen, Bolaget noterades på torsdagen och vi deltog då i nyemissionen.
Koskisen är ett över hundra år gammalt familjeägt träförädlingsföretag. Under årtiondena har de utvecklats till en internationell specialist på träprodukter och träförädling. Värderingarna som styr verksamheten är hållbarhet, kreativitet och lönsamhet. Bolaget erbjuder sina kunder ett brett sortiment av den senaste tekniken, ett effektivt försäljningsnätverk, genuint kundinriktad service samt möjligheten till skräddarsydda produkter inom främst sågade trävaror och specialplywood.
Efter årets börsnedgång fann vi nivån som bolaget erbjöds på som mycket attraktiv och valde att köpa in oss i nyemissionen.
Vi är mycket förväntansfulla inför bolagets framtid.
Veckans händelse – Powell mjuknar
Den absolut tydligaste acceleratorn för börsernas positiva utveckling under veckan var USA:s centralbankschef Jerome Powell som säger att räntehöjningarna sannolikt blir mindre framöver, troligtvis redan i december. Samtidigt varnar han dock för att en fortsatt stram penningpolitik är att vänta för att få ned inflationen. Vi kommer att hålla kursen tills jobbet är utfört, sade han under ett tal i Washington på onsdagen. Uttalandet kommer efter att Federal Reserve i början av november gjort sin fjärde så kallade trippelhöjning av styrräntan. Räntan höjdes med 0,75 procentenheter till 3,75–4,00 procent. Powell öppnade redan då för att dra ned på takten i de aggressiva räntehöjningarna. Nu säger Powell att penningpolitiken ändå kommer att förbli restriktiv för att tygla inflationen. Trots en lovande utveckling menar han att vi har en lång väg kvar för att återställa prisstabiliteten. Målet är, som bekant, att på sikt att få ned inflationen till 2 procent. Powell betonar att det tar tid för centralbankens åtgärder att få verklig effekt. Det är ändå troligt med en mindre aggressiv hållning snart, läs december.
Det är intressant att uttalandet kommer just nu, marknaden har utvecklats ganska väl både under oktober och november, både på ränte- och aktiesidan. Naturligtvis vill Powell hellre styra marknaden med ord än med handling och därför undrar man vad han ser som inte vi ser för att vilja ge marknaden ytterligare bränsle just nu. I USA är arbetsmarknaden fortsatt stark och i veckan fick vi också starkare än förväntade BNP-siffrorna för det tredje kvartalet som reviderades upp från 2,6% till 2,9%. Det var framför allt den privata konsumtionen som utvecklats starkare än tidigare beräknat.
Feds egen rapport Beige Book, som släpptes i onsdags kväll, tyder dock på att ekonomin fortsatt att sakta in under fjärde kvartalet. Dessutom gick data för den privata arbetsmarknaden Feds väg när antalet nya jobb i november visade sig vara betydligt färre (+127t) än förväntat (+200t).
Vi tror att Fed, efter fyra raka möten med 75-punktershöjningar, växlar ner höjningstakten till 50 punkter vid nästa möte.
Ränte-, valuta och aktiemarknaden reagerade i alla fall blixtsnabbt och kraftfullt men rörelser av ökad riskaptit. Tror man att räntehöjningstakten kommer att avta och under 2023 och därefter vända till räntesänkningar är det dags att gå ”all in” i tillväxtbolag. Vi väljer att fortsatt noga studera marknaden, inte minst då vi känner oss säkra på att våra fonder huvudsakligen äger kvalitetsbolag som presterar i alla väder.
Veckans Spaning
Om USA:s ekonomi börjar se ljuset i tunneln kan man inte säga det samma om den kinesiska ekonomin. Efter flera år av nollstrategi rörande Covid med mycket aktiva nedstängningar kan vi bara konstatera att Kinas officiella inköpschefsindex är på den lägsta nivån i år och sjönk till 48,0 i november jämfört med 49,2 i oktober enligt en mätning från den nationella statistikbyrån. Väntat var ett index på 49,0. Inköpschefsindex för tjänstesektorn sjönk dessutom till 46,7 i november jämfört med 48,7 i oktober, se grafen nedan.
Vi noterar ovanstående i kombination med att Veckans Spaning måste adressera elefanten i rummet. Vi har haft en 15–20 år lång period av låga räntor och bra förhållanden för tillväxtbolag i västvärlden.
En av de tydligaste drivkrafterna för den deflationistiska miljön (och låga räntor) har varit globalisering där bolag flyttat sin produktion till länder med låga arbetskraftskostnader, såsom Kina. Nu reverseras detta beteende givet amerikanska restriktioner mot Kina (som inte minskat under Biden), och andra faktorer, som exempelvis komponentbrist, som får bolag att välja att flytta hem sin produktion för att få bättre kontroll. Det som presenteras ovan kan på politisk- och bolagsnivå ses som självklart, dock måste man inse att ett beteende enligt ovan driver inflation i form av nya investeringar och kanske framför allt högre lönekostnader på hemmamarknaden när globaliseringen reverseras, just motsatsen till det som man ville skapa när det begav sig i eran efter Kinas inträde i WTO 2001 och väldigt många bolag flyttade produktion till Kina. Resonemanget är naturligtvis, världsekonomiskt, viktigast när vi talar om Kina, men andra före detta utvecklingsländer, såsom Thailand, Indien och Bangladesh har också upplevt en bra ekonomisk utveckling drivet av globalisering.
Vad händer när västerländska bolag lämnar dessa länder till förmån för hemmaproduktion? Politisk instabilitet är en farhåga som genast slår oss.
Dessutom menar vi att hållbarhet borde vara ett ledord för varje ekonomiskt och politiskt beslut. En stilla undran blir därmed, hur det går med Världens kamp mot växthusgaser och övriga utsläpp när västvärlden väljer att lämna två av Världens största användare av fossila bränslen, Kina och Indien?
Det är vår absoluta åsikt att alla måste få vara med och att lämna stater utanför leder historiskt sett inte till något positivt, varken i ekonomiska termer såsom tillväxt och inflation, eller med tanke på geopolitisk- eller hållbar utveckling.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av Fidelity, MIPS och ETSY är alla upp mellan 10%-15%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland MIPS, Lime och Dedicare med uppgångar mellan 7%-13%.
Under Strecket
Även Sveriges vice riksbankschef Martin Flodén har uttalat sig kring ränteutvecklingen och menar att det finns tydliga tecken på att penningpolitiken nu har effekt på efterfrågan. När det gäller den senaste 75-punktershöjningen påpekar Flodén att höjningen var större än vad Riksbanken tänkte sig i september. Sedan dess har den underliggande inflationen överraskat på uppsidan och varit högre än Riksbankens prognos. Han säger också att Riksbanken ser en eller flera räntehöjningar framför sig i början på nästa år. Flodén tycker inte att Riksbanken ligger efter i räntehöjningarna, men marknaden har en annan syn, åtminstone i närtid. Efter Riksbankens senaste räntehöjning den 24 november har marknaden reviderat upp sina förväntningar på februarimötet. I skrivande stund indikerar marknadsprissättningen en höjning om 50 räntepunkter vid mötet i februari, följt av 20 punkter i april. Vi har varit inne på diskussionen förut; det är mycket viktigt att Riksbanken är lyhörd rörande den ekonomiska aktiviteten om man vill undvika att skjutsa ekonomin in i recession. Man måste ha klart för sig att Europa och USA befinner sig i olika lägen med mycket starkare tillväxt i USA. I min och många andra svenskars plånböcker är det uppenbart att både den penningpolitiska åtstramningen, men också höga el- och bränslepriser, bränner stora hål i hushållsbudgetens del till övrig konsumtion.
Många svenskar har ju även använt bostadens prisstegring som en finansieringskälla till konsumtion. Dagsfärsk statistik gör gällande att huspriserna är ner 20% från toppen och därmed kommer viljan att öka bostadslånet för att konsumera minska radikalt. Vi hoppas och tror att Riksbanken är lyhörd även för sådana effekter och undviker att skjuta svensk ekonomi i sank.
Veckans Räntespaning
Rapporterades lägre inflationssiffror i Europa under veckan men inflationen ligger ändå på 10% för tillfället. Det var främst energi- och matpriser som var lägre än väntat och förhoppningar om att ECB tar en mildare ton framgent ökade därmed. ECB lämnar räntebesked i mitten av december och väntat är en höjning på 50 bps.
Fastighetsbolaget SBB meddelade i veckan att man avyttrar 49% av sitt ägande inom social infrastruktur för utbildning till den kanadensiska infrastrukturinvesteraren Brookfield. Hela portföljen lyfts ut till ett separat nybildat bolag där SBB äger 51% och kommer sköta drift och förvaltning av verksamheten som består av förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och universitet i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Köpeskillingen uppgår till 10,4 mdr och enligt SBB sänker man i och med detta sin belåningsgrad från 46,9% till 42,6%.
Det är fortsatt bra aktivitet på primärmarknaden. Vi deltog i två emissioner under veckan. Dels emitterade Electrolux 3 mdr SEK fördelat på två olika obligationer, en med rörlig ränta och en med fast ränta. Vi deltog i obligationen med fast ränta som betalar MS + 140 bps. Vi deltog även i en emission från First Camp Group, ett bolag som äger och driver kampingplatser i Sverige, Norge och Danmark. Dom emitterade en hållbarhetslänkad obligation på 1,85 mdr SEK som betalar Stibor + 720bps.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
