Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
I veckan har vi sett avvaktande marknader, liten likviditet och små rörelser då marknaden mer eller mindre tar ledigt under Thanksgiving. Dollarn har kommit tillbaka ner något efter handel över 11 SEK i början på veckan.
Världsindex är trots det upp omkring 1,3% under veckan, sannolikt delvis på grund av en svag avslutningen av förra veckan.
Veckans Bolag – Devyser
Ett av våra intressanta portföljbolag är Devyser. Bolaget är ett svenskt medicinteknikföretag specialiserat på utveckling och tillverkning av diagnostiska kit för genetisk testning. Företagets produkter används inom sjukvården för att underlätta snabb och tillförlitlig diagnos av olika genetiska tillstånd.
Devyser fokuserar på tre huvudsakliga områden: Onkologi, Reproduktiv hälsa och Transplantation. Testerna erbjuder bland annat identifiering genetiska mutationer som kan leda till cancer, tester för att upptäcka genetiska avvikelser som kan påverka fertilitet och graviditet samt vilket stödjer beslut inom assisterad befruktning och prenatal diagnostik samt tester för att övervaka patienter efter organtransplantation, med syfte att tidigt upptäcka tecken på exempelvis avstötning.
Företagets produkter är baserade på avancerad DNA-teknik och är designade för att vara användarvänliga, vilket minskar behovet av omfattande laboratoriearbete och ger snabba resultat. Devyser har en global närvaro och samarbetar med sjukhus och laboratorier världen över för att förbättra diagnostiska processer och patientvård.
Devyser har haft en stark utveckling de senaste åren med en försäljningstillväxt på över 25%. Kassaflöde och vinst är fortsatt negativa men på väg att vända. Vi har under hösten inlett, och succesivt ökat våra investeringar i bolaget för fondernas räkning.
Vi ser fram emot en spännande framtid som aktieägare i Devyser för fondernas räkning.
Veckans Händelse – Amerikansk inflation överraskar negativt
USA:s inflationskurva tycks vägra att ta rakaste vägen ned mot den amerikanska centralbanken Feds mål 2 procent. Enligt Feds föredragna inflationsmått, PCE, steg alltså prisökningstakten till 2,3 procent i oktober från 2,1 procent i september. Det kan tyckas vara ganska nära 2-procentsmålet trots allt, men beror mest på volatila energipriser som föll närmare 6 procent jämfört med ett år tidigare.
Det väntade utfallet rubbar inte amerikanska Federal Reserve på kort sikt, men stärker bilden att centralbanken kanske har färre sänkningar kvar till botten.
USA:s inflationskurva tycks vägra att ta rakaste vägen ned mot den amerikanska centralbanken Feds mål 2 procent. Enligt Feds föredragna inflationsmått, PCE, steg alltså prisökningstakten till 2,3 procent i oktober från 2,1 procent i september. Det kan tyckas vara ganska nära 2-procentsmålet trots allt, men beror mest på volatila energipriser som föll närmare 6 procent jämfört med ett år tidigare.
Kärn-PCE, som rensar för energi och livsmedel, uppmätte alltså i stället den högsta årliga ökningstakten sedan i april: 2,8 procent, upp från 2,7 i september. Det är de envisa tjänstepriserna som ställer till det: tjänsteinflation på 3,9 procent var en allt annat än snäll nivå.
Fedchefen Jerome Powell försäkrade förvisso så sent som i mitten av november att han kallt räknar med fler ”gupp på vägen” men att inflationen trendmässigt är på väg nedåt.
Men Fed kan snart få svårt att peka på en fortsatt sjunkande trend. Sedan i maj har kärn-PCE planat ut i intervallet 2,6–2,8 procent utan att leta sig vidare nedåt.
Olyckskorpar som dömt ut förhoppningar om en promenadseger i USA:s inflationskamp, med hänvisning till underliggande strukturella inflationsdrivare, får vatten på sin kvarn för varje månad med kärn-PCE fortsatt närmare 3 än 2 procent.
Innan Feds närmaste räntebesked i december hinner vi få ytterligare jobb- och inflationsdata och marknaden prisar alltjämt in ungefär jämnt skägg mellan en ny sänkning eller en paus på dagens nivå i december.
På lite längre sikt ger onsdagens siffror däremot stöd för dem som tror att Fed framöver bara har högst två-tre sänkningar kvar innan räntebotten är nådd vid omkring 4 procent jämnt. Det talar för att räntegapet växer mellan USA och Europa, där den svaga ekonomiska utvecklingen talar för betydligt större räntesänkningar. Om det senare resonemanget visar sig bli verklighet kan vi förvänta oss ytterligare starkare dollar. Vi har också under de senaste åren noterat att marknaden tenderar att bli betydligt mer volatil under perioder med lägre förväntningar på den amerikanska centralbankens räntesänkningar. Veckans siffra får oss därmed att åter öka fokus på potentiellt inflationsdrivande faktorer, såsom exempelvis styrkan på arbetsmarknaden.
Veckans Spaning – Blir Rubeln Rysslands fall?
Den ryska rubeln har de senaste veckorna försvagats avsevärt vilket förvånar oss en aning, Visst Rysslands ekonomi må vara påfrestad men vi vill försöka gå till botten med varför det händer just nu. Ryssland verkar för närvarande ha vissa framgångar på slagfältet och Ukraina verkar mer pressat än på länge. En annan faktor som kan spela i händerna på Ryssland är Trumps tillträde som både kan strypa vapenleveranser från USA till Ukraina och kanske också bidra till fredsförhandlingar (ogynnsamma för Ukraina) givet Trums vallöfte att avsluta kriget inom 24 timmar efter hans tillträde. Dessutom ägnade Trump och Musks husbloggare, den ovaccinerade, Joe Rogan sitt senaste avsnitt till att kritiserat president Joe Bidens beslut att tillåta Ukraina att använda amerikansktillverkade långdistansmissiler mot mål i Ryssland. Rogan uttryckte oro över att detta kunde leda till ett tredje världskrig och riktade skarp kritik mot både Biden och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Han ifrågasatte Bidens beslut och menade att det borde finnas restriktioner för avgående presidenter att fatta så betydande beslut. Hela narrativet som Joe Rogan torgför liknar väldigt mycket det officiella budskapet från Kreml, man får den gamla termen ”nyttig idiot” på tungan (en term som användes för journalister och andra som förde fram Rysslands officiella budskap utan att förstå att de gjorde det under det kalla kriget)
Vi ville därför fundera kring varför denna Rubelförsvagning inträffar just nu. Se senaste månadernas utveckling nedan.
Vi tror att rubelförsvagningen kan tillskrivas flera närliggande faktorer:
Först och främst ser vi fallande energipriser. Rysslands ekonomi är starkt beroende av olje- och gasexport, som fortfarande fungerar hyfsat till bland annat bundsförvanter i mellanöstern och Asien, men faktiskt också Tyskland och Frankrike som fortsatt köper stora mängder rysk naturgas trots restriktionerna. Nedgångar i dessa råvarupriser krymper landets exportintäkter, vilket i sin tur försvagar rubeln. Se oljepriset som proxy nedan.
Bland annat USA har under månaden valt utöka de internationella sanktionerna mot Ryssland och EU kommer att börja använda likviderna från beslagtagna ryska tillgångar. Pågående och eventuellt utökade sanktioner från västländer påverkar dessutom Rysslands ekonomi mycket negativt genom att begränsa dess tillgång till internationella marknader och finansiella system.
Osäkerhet kring Rysslands ekonomiska och politiska framtid kan ha eskalerat efter Ukrainas invasion av delar av Kursk och människor med möjlighet att föra ut pengar ur landet har ökat denna utförsel under de senaste månaderna. Rysslands Centralbank beslutade dessutom den 27 att man stoppar köp av utländsk valuta från fram till årets slut, i ett försök att minska utförseln. Den typen av åtgärder brukar bara riskera att späda på oron.
Det är högst osäkert vad inflationen i Ryssland verkligen ligger på och i syfte att stödja valutan och hålla inflationen i schack har ryska Centralbanken kontinuerligt höjt styrräntan, se nedan.
Styrräntan ligger nu på 21% och det känns osannolikt att den officiella inflationen på strax över 7% faktiskt är korrekt med tanke på Centralbankens aggressiva räntehöjningar, som naturligtvis pressar alla låntagare hårt.
Man kan då fråga sig vad ovanstående faktorer kan leda till, men att förutse en omedelbar övergång till hyperinflation, massarbetslöshet och social oro i Ryssland kräver en nyanserad analys av både aktuella ekonomiska indikatorer och historiska fall.
Tittar man på nuläget i den ryska ekonomin finns det naturligtvis mycket osäkerhet i siffrorna och man måste försöka använda sig av oberoende internationellt estimerade data. Men BNP-tillväxten i Rysslands ekonomi tycks ha en viss motståndskraft. Enligt Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader (BOFIT) förväntas ekonomin växa med cirka 3,5 % under 2024, naturligtvis dock huvudsakligen drivet av ökade offentliga utgifter, alltså krigsutgifter. Men icke desto mindre skapar krigsindustrin, och kriget i sig sysselsättning. Det sägs att det senare har ganska hög personalomsättning.
Även om inflationen har ökat, med prognoser som pekar på en årsslutsinflation på 7,3 % för 2024, är detta långt ifrån de nivåer som definierar hyperinflation. Arbetslösheten ligger faktiskt på historiskt låga nivåer, omkring 2,6 %, vilket naturligtvis beror på kriget, men har man sysselsättning verkar det historiskt som om man är mindre benägen att fysiskt opponera sig mot staten i form av social oro.
Tittar vi historiskt har hyperinflation och ekonomisk kollaps ofta inträffat i länder med extrem politisk instabilitet, kanske efter förlorade krig eller fullständiga institutionella sammanbrott. Exempelvis kan man nämna Tyskland på 1920-talet, efter den landsförnedrande förlusten i Versailles 1919. Även Zimbabwe på 2000-talet är ett bra exempel där, det under ledning av president Robert Mugabe genomfördes en kontroversiell och kaotisk landreform där jordbruksmark konfiskerades från vita kommersiella jordbrukare utan adekvat ersättning. Denna process slog hårt mot landets produktiva jordbruk, som tidigare var en av Zimbabwes största exportinkomstkällor. Jordbruksproduktionen rasade, vilket ledde till matbrist och försämrade exportintäkter. Inflationstakten nådde rekordnivåer i november 2008 och uppskattades då till 89,7 sextiljoner procent (89,7 följt av 36 nollor). Priserna fördubblades flera gånger per dag, vilket gjorde den lokala valutan praktiskt taget värdelös. Staten kännetecknades av utbredd korruption och ineffektivt ledarskap. Offentliga resurser användes för att gynna Mugabes regim och dess politiska allierade snarare än att stärka ekonomin. Landets åtgärder och människorättskränkningar ledde till sanktioner från västländer, innebärande exempelvis avbrott i internationellt bistånd och lån. I detta avseende en situation inte helt olik Rysslands idag. Till slut övergick Zimbabwe till att använda utländska valutor som amerikanska dollar och sydafrikanska rand för att stabilisera ekonomin.
Även om Ryssland står inför betydande ekonomiska utmaningar, inklusive internationella sanktioner och ett pågående krig, upprätthåller landet fortfarande en viss grad av ekonomisk och politisk stabilitet och det känns inte sannolikt att landet står inför en kollaps i omedelbar närtid, som på flera håll har hävdats under veckan. Historien visar att sådana extrema scenarier vanligtvis kräver en kombination av faktorer som för närvarande inte är fullt ut har utvecklats i Ryssland.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka, av Tomra, Sunrun och Enphase som alla är upp mellan 8–12%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Smart High-Tech, Embracer och Vertiseit med uppgångar mellan 7%–22%.
Veckans Räntespaning
Det har varit en relativt lugn kreditmarknad där vi sett något sjunkande räntor i både USA och Sverige. Den svenska 2-årsräntan sjönk från 1,7% till 1,65% under senaste veckan. Den motsvariga siffran för 10-årsräntan sjönk från 2,07% till 1,97%. I USA sjönk 2-årsräntan från 4,37% till 4,2% och 10-årsräntan sjönk från 4,4% till 4,2%.
Våra räntefonder fortsätter att prestera väl och vi är väldigt nöjda med avkastningen under året. Cicero Avkastning är nu upp 6,08% under året och Cicero Nordic Corporate Bond är upp 12,21%.
Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för november kom ut under veckan och den visar en förbättring och steg från 93,6 i oktober till 97,2 vilket är den högsta siffran på 2 år. Största förbättringen kom från tillverkningsindustrin.
Vi har sett full aktivitet på primärmarknaden under veckan främst inom High Yield segmentet. För fondernas räkning deltog vi i flera emissioner. Heimstaden Bostad var ute i euromarknaden och emitterade en ny hybridobligation som vi deltog i, bolaget avser att lösa en tidigare hybridobligation som förfaller nu. Emissionen var på 500 mEUR till en kupong på 6,25%. Vi deltog även i en emission från Compactor Fastigheter som emitterade 500 mSEK på 3,25 år som betalar Stibor +300bps. Hoist Finance emitterade 700 mSEK på 4,25 år till Stibor +130bps. Sen deltog vi även i en emission från Pamica som emitterade 1,2 mdr SEK på 3 år tll Stibor +550bps. Pamica är ett intressant bolag från Halmstad som fokuserar på att förvärva mindre nischbolag inom tre olika sektorer.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
