Efter att amerikansk inflation överraskade marknaden förra veckan med en lite lägre siffra fick börserna glädjefnatt och veckan slutade med Världsindex upp drygt 6%.
Under denna vecka har marknaden varit försiktig och lite trendlös. Efter förra veckans uppgång är det förståeligt och vi ser det som ett styrketecken att vi inte har fått ett större bakslag.
Världsindex i princip oförändrat under veckan.
Veckans Bolag – Hanza
Vi har i veckan för fondernas räkning investerat i ett nytt portföljbolag, Hanza. Bolaget är ett globalt tillverkningsbolag som moderniserar och effektiviserar tillverkningsindustrin. Genom sina produktionsanläggningar med olika teknologier grupperade i lokala kluster samt rådgivningstjänster skapar man kortare ledtider, mer miljövänliga processer och ökad lönsamhet åt kunderna. Detta betyder att man bidrar till en bättre och mer hållbar framtid. Bolaget grundades 2008 och omsätter sedan 2019 över 2 miljarder kronor med verksamhet i Sverige, Tyskland, Finland, Estland, Polen, Tjeckien och Kina. Bland Hanzas uppdragsgivare hittar man ledande bolag som ABB, Epiroc, GE Getinge, Oerlikon och Siemens.
I veckan genomförde bolaget en riktad nyemission i syfte att investera i ökad tillverkningskapacitet då man har en växande orderbok av nya kunder som vill förlägga sin produktion hos Hanza. Vi tycker detta skapar ett mycket intressant läge att komma in i bolaget på rabatt och deltog i nyemissionen för fondernas räkning.
Värderingen har kommit ner och vi tycker inte att marknaden till fullo värderar de globala trender som för närvarande råder där många bolag vill effektivisera sin produktion och samtidigt kanske också önskar flytta hem den till Europa för att få kortare ledtider och en bättre kontroll, inte minst de bolag som har drabbats av produktionsstopp exempelvis på grund av Kinas kraftiga nedstängningar till följd av C19.
Vi är mycket förväntansfulla inför bolagets framtid.
Veckans händelse – Oro kring fastighetsbolagens balansräkningar
De senast veckorna har det blåst rejält kring många av de svenska fastighetsbolagen, speciellt de med hög skuldsättning. Det som händer för bolag med hög skuldsättning när räntorna stiger är att allt mer av kassaflödet går åt till att betala räntor framöver. De högre räntorna leder också till fallande fastighetsvärden vilket oavkortat leder till att skuldsättningen i förhållande till fastighetsvärdena stiger vilket i sin tur oroar kreditgivare. En bank eller en obligationsköpare vill naturligtvis ha så mycket luft mellan skuld och bolagets fastighetsvärden som möjligt. Under 2023, men framför allt 2024 går mycket obligationer till förfall och investerare har i år börjat oroa sig för hur dessa förfall och påföljande nyutgivning av obligationer ska mottas av marknaden.
I veckan har tumskruvarna dragits åt ytterligare ett varv för sektorn. S&P har satte Balders kreditbetyg under bevakning med negativa utsikter, vilket betyder att det finns en risk för sänkt kreditbetyg framöver om inte bolaget förstärker sin balansräkning. Detta kan man exempelvis göra genom att sälja fastigheter och köpa tillbaka obligationer. Men även detta kan leda till negativa konsekvenser. Lyckas man inte sälja fastigheterna till den värdering man har tagit upp i balansräkningen ifrågasätter sannolikt marknaden hela portföljens värdering och man hamnar i en negativ spiral där fallande fastighetsvärden fortsätter att öka skuldsättningen i förhållande till bokförda värden på fastighetsbeståndet.
Det senaste decenniet med fallande räntor har skapat ett fantastiskt klimat för värdeskapande där stigande fastighetsvärden har lett till ökade möjligheter att ta upp ny skuld och köpa nya fastigheter. Detta har alla bolag i varierande utsträckning ägnat sig åt, men nu svänger pendeln tillbaka åtminstone för de mest skuldsatta.
Castellums styrelse föreslog i veckan pausad utdelning i ett försök att minska skuldsättningen och stärka balansräkningen i bolaget. Beslutet kom efter att Castellums nya ägare Roger Akelius högljutt har kritiserat bolagets vd och storägare Rutger Arnhult samt påpekat behovet av att stärka finanserna. Debatten har stundtals varit het i media där Akelius bland annat har anklagat Arnhult för att ”bluffa” om bolagets ekonomiska ställning.
Cicerofonder är sedan länge kraftigt underviktade fastighetssektorn då vi länge har ansett att värderingarna har varit för höga, detta gäller både obligations- bland- och aktiefonder.
Det är viktigt att bolagen hanterar den uppkomna situationen, sektorn är så stor att den potentiellt kan bli en systemrisk för den svenska ekonomin och banksystemet. Enklast vore naturligtvis att genomföra nyemissioner på aktiemarknaden. Fortfarande menar vi att förtroendet är gott för värdena i bolagens portföljer och det förvånar oss att inte något fastighetsbolag ännu har kommit till aktiemarknaden och sökt finansiering. Vi hoppas inte att det finns privatekonomiska skäl till detta. Många av bolagen har privatpersoner som största, eller mycket stora ägare. Dessa skulle, i de fall man inte har möjlighet att delta i nyemissioner, få se sitt ägande utspätt och sin privata förmögenhet sjunka. En sund ledning och styrelse ska agera i bolagets, obligationsinnehavarnas och aktieägarnas intresse i alla lägen och inte se till andra ”aspekter” vilket vi hoppas att bolagen lever upp till.
Vi håller oss försiktigt inställda till sektorn tills vi ser att marknaden stabiliseras. Det finns undantag som kan gå stärkta ur den turbulenta situationen, bolag med fulla kassakistor. Vi slår gärna ett slag för exempelvis Sagax, Hufvudstaden och Wihlborgs.
Veckans Spaning – Förpackningar, en tidig konjunkturindikator
Förpackningar är en tidig konjunkturindikator då efterfrågan på branschens produkter direkt speglas i den allmänna efterfrågan på varor i ekonomin. Naturligtvis anar vi att lågkonjunkturen är på väg, vilket vi har försökt åskådliggöra här under hösten när vi har talat om exempelvis fastighets-, energipriser och räntehöjningar.
I veckan kom novemberstatistik för papperspriser, nedan illustrerade av kraftliner och testliner vilka tillsammans används för att exempelvis tillverka vanliga kartonger. Vi ser nu att priserna under oktober och november tydligt faller i Europa, vilket vanligen påvisar fallande efterfråga för förpackningar som alltid inleder en svagare konjunktur. Konsumenten har tydligt börjat att hålla i plånboken till följd av ökande priser och räntor samt oro för framtiden. Centralbankernas räntehöjningar har därmed effekt och vi får nu hoppas att man lyckas balansera på den slaka lina det innebär att dämpa, men inte döda konjunkturen.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan av Taiwan Semiconductor (där Warren Buffett annonserade sitt inträde) Enphase Energy och Sunnova med uppgångar mellan 10%-13%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Mentice, Flexion och Ambea med uppgångar mellan 4%-12%.
Under Strecket – Även svensk inflation överraskar positivt
Svensk inflationstakt var 9,3 procent i oktober, vilket var något lägre än väntat. Analytiker räknade med en inflation på 9,4 procent. I september låg inflationstakten på 9,7 procent.
I grafen nedan går det knappt att skönja avtagande inflation ännu, men låt oss hoppas att vi i likhet med USA kanske har sett toppen tidigare i höst.
På temat inflation hör vi rykten från källor inom ECB att centralbanken kan börja minska på höjningstakten redan i december. Höjningen i december kan hamna på 50 punkter (marknaden förväntar sig 75 pukter). Detta eftersom momentum saknas för att rättfärdiga en 75-punktershöjnig, givet att inflationen inte rusar, enligt källorna. Bland anledningarna bakom den långsammare takten finns ökade risker för en lågkonjunktur, möjligheten att inflationstrycket kommer att försvagas och sannolikheten att en ökning av depositräntan med 50 punkter till 2 procent skulle nå närmare till den neutrala nivån där ekonomin inte längre stimuleras. 0,25% mer eller mindre spelar sannolikt ingen roll alls, det handlar mer om signalvärde och att balansera på den slaka linan vi diskuterar ovan, att dämpa men inte döda konjunkturen. Vi får hoppas att konststycket lyckas.
Veckans Räntespaning
En positivare ton har infunnit sig på marknaden senaste veckan efter de något lägre inflationssiffrorna från USA i slutet av föregående veckan. Kreditspreadarna handlar lägre och vi ser betydligt fler köpare inne i marknaden för företagsobligationer. Vi fick inflationssiffror för Sverige under veckan och sett till kärninflationen så steg den till 7,9% jämfört med 7,4% i september. Nästa vecka lämnar Riksbanken räntebesked och förväntat är en höjning om minst 75 bps, det skulle inte vara helt oväntat om det till och med blir en höjning på 1%.
Fastighetsbolaget SBB redovisade resultatet från den tidigare annonserade frivilliga återköpserbjudandet. Bolaget accepterade återköp av seniora obligationer och hybridobligationer om nominellt 631 mEUR och betalade 501 mEUR för dessa vilket motsvarar en rabatt om ca 20% av nominellt belopp. Vi ser det som positivt då bolaget köper sin egna obligationer till rabatt och därmed minskar skulden något.
Det har varit full fart på primärmarknaden under veckan uteslutande inom segmentet IG (investment grade). Scania emitterade 3 mdr SEK i en ny grön obligation fördelat på 4 olika trancher, vi deltog i en 2-årig obligation till fast ränta som betalar en kupong 4,25%. Husqvarna emitterade 2 mdr SEK på 5 års löptid fördelat på fastränteobligation och en med rörlig ränta. Vi deltog i obligationen med rörlig ränta som betalar 3m Stibor + 185 bps.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
