Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
I veckan har vi sett avvaktande marknader inför Nvidias rapport på onsdagskvällen som infriade förväntningarna. Börserna tog emellertid fasta på starka preliminära PMI siffror samt lägre arbetslöshet som kom under torsdagen vilket medförde fallande marknader.
Världsindex är därmed ner omkring 0,5% under veckan.
Veckans Bolag – ACAST
Acast är ett svenskt företag som grundades 2014 och har blivit en ledande global plattform för podcaster. Vi har ägt bolaget sedan i våras och i veckan kom en fin rapport för det tredje kvartalet.
Acasts tjänster och verksamhet innefattar Podcast Hosting och Distribution där Acast erbjuder en plattform på vilken podcasters kan ladda upp, hantera och distribuera sina avsnitt. Plattformen ser till att innehållet når lyssnare via alla större podcastspelare och appar, inklusive Apple Podcasts, Spotify och Google Podcasts. Acast hjälper också podcasters att tjäna pengar på sitt innehåll genom annonsering. De erbjuder dynamiska annonser, vilket innebär att annonser kan skräddarsys och bytas ut beroende på lyssnarnas demografi och lyssningstidpunkt. Lyssnar du på ett fem år gammalt avsnitt idag får du modern reklam. De arbetar också med sponsorskap och premiuminnehåll, där lyssnare kan betala för att få tillgång till exklusivt innehåll. Acast tillhandahåller dessutom detaljerade analyser och data till podcasters om deras lyssnare, inklusive data om lyssnartal, demografi och lyssningsbeteenden.
Denna information hjälper podcasters att förstå och engagera sin publik bättre.
Acast har en global närvaro med kontor i flera länder, inklusive USA, Storbritannien, Australien och Sverige. Detta gör att de kan erbjuda sina tjänster till podcasters och annonsörer över hela världen.
Bolaget är väletablerade med marknadsledande positioner i samtliga marknader och en stor lyssnarbas med närmre 5 miljarder årliga lyssningar. Man befinner sig nu i en monetariseringsresa där den viktigaste drivaren blir att öka sin sell through rate, med fler annonser per podcast, i synnerhet till svansen av mindre nischade podcasts. På så sätt kan Acast driva upp den genomsnittliga intäkten per lyssnare, vilken har stärkts under 2023 och fortsatt stärkas under 2024. För annonsören är podcastreklam ett effektivt sätt att marknadsföra sig på, med en avkastning på marknadsföringskostnaden på cirka 6 gånger, vilket är bättre än samtliga alternativ som taktar mellan 1,5–4,5 gånger. Med tiden bör en ökad medvetenhet och intresse kring podcastmarknadsföring komma. Samtidigt har annonsmarknaden befunnit i en cyklisk nedgång, med reallöneökningar och en framtida stärkt konsument bör denna cykel bottna ur och vi ser redan sådana tecken hos jämförbara bolag. Acast har trots den utmanande marknaden lyckats växa i hög takt, med 13% organisk tillväxt 2023 och 19% organisk tillväxt under årets första nio månader. Därtill är man välkapitaliserade med en kassa på 675 miljoner. Analytikerna räknar därmed med en tydlig väg framåt som andas tillväxt, stärkt lönsamhet och positiva kassaflöden.
Q3 rapporten fortsatte på inslagen väg och innehöll en omsättning på 475,4 miljoner SEK, en ökning med 12 % jämfört med samma period föregående år. Organisk tillväxt på fina 14 %, vilket indikerar stark underliggande affärsutveckling. Vinsten på EBITDA-nivå kom in på 16,2 miljoner SEK, en klar förbättring från -25,7 miljoner SEK året innan. Bolaget har därmed nått vinst tidigare än vad man har guidat för.
Lyssningar kom in på 1 094 miljoner, en minskning med 15 % jämfört med samma period föregående år men denna nedgång tillskrivs Apples uppdatering till iOS 17, som påverkat hur antalet lyssningar mäts. Genomsnittlig intäkt per lyssning blev 0,43 SEK, en ökning med hela 31 %, vilket speglar förbättrad intäktsgenerering per lyssning. VD Ross Adams säger att Den positiva trenden drivs av fortsatt stark prestation i Nordamerika, ökade intäkter per lyssning och förbättrad lönsamhet över alla regioner och understryker bolaget har ett tydligt fokus på lönsam tillväxt. Det känns riktigt bra och vi ser med tillförsikt fram emot fortsatt ägande i Acast.
Veckans Händelse – Riksbanken dubbelsänkte
Som förväntat sänktes styrräntan med 50 punkter till 2,75 % på torsdagen. Vi fortsätter att navigera efter scenariot om ytterligare en sänkning med 25 punkter i december, vilket skulle ge en styrränta på 2,50 %. På torsdagsmorgonen kom också den preliminära kärninflationen, KPIF-XE, som steg till 2,1 % i oktober (2,0 % i september). Då Riksbanken höll sitt beslutande möte om penningpolitiken redan på onsdagen fanns inte den preliminära inflationssiffran, som kom in något högre än Riksbankens prognos, med i bedömningen om räntesänkningen. Riksbankens prognos var 1,8 % och missen påverkades sannolikt mycket av volatila energipriser, som var upp 1,5 % i årstakt (1,1 % i september). Vi förväntar oss att kärninflationen förblir stabil nära tvåprocentsmålet de kommande månaderna, medan CPIF kan vara mer volatil men ändå under målet.
I sin penningpolitiska rapport är Riksbanken fortsatt optimistisk om inflationsutsikterna men uttrycker större oro för negativa trender i den ekonomiska aktiviteten. De upprepade även budskapet från septembermötet: ”Om utsikterna för inflation och ekonomisk aktivitet förblir oförändrade, kan styrräntan sänkas ytterligare vid nästa penningpolitiska möte i december och under första halvåret 2025.” Riksbanken tillade nu också: ”Det är svårt att bedöma den ekonomiska utvecklingen just nu, särskilt internationellt och inte minst efter det amerikanska valet. Det finns risker kopplade till geopolitiska spänningar, den ekonomiska politiken utomlands, kronans växelkurs och den ekonomiska aktiviteten i Sverige.”
Med tanke på resultatet av det amerikanska valet tror vi på en mer expansiv finanspolitik i USA, tillsammans med ökad protektionism i den amerikanska ekonomin och globalt, vilket ökar risken för högre inflation på lite längre sikt. Vi tror dock inte att detta kommer att påverka Riksbankens penningpolitiska beslut på kort sikt. Med inflationsutvecklingen under kontroll kommer Riksbanken troligen att fokusera på nuvarande utmaningar i den svenska realekonomin. Samtidigt har den svenska kronan försvagats betydligt igen under de senaste veckorna samt efter valresultatet. En dollar kostar i skrivande stund 10,73 SEK, se grafen nedan. Om kronförsvagningen fortsätter kan Riksbanken behöva agera mer försiktigt då alla importerade varor och tjänster blir dyrare och driver inflationen i Sverige.
Oktober månads preliminära kärninflation var alltså något högre än förväntat men
den senaste tidens data visar inga tecken på en snabb återhämtning i den svenska ekonomin, vilket borgar för fortsatta räntesänkningar. Preliminära siffror för BNP-tillväxten under tredje kvartalet visade en minskning med -0,1 % jämfört med föregående kvartal (-0,3 % under Q2). Arbetsmarknaden är också fortsatt svag. Arbetslösheten uppgick till 8,6 % i september.
För närvarande behåller tror vi alltså på en ytterligare sänkning av styrräntan med 25 punkter i december, vilket skulle ge en styrränta på 2,50 %. Om den dämpade aktiviteten i den svenska ekonomin kvarstår, tillsammans med hög arbetslöshet och förväntningar om kärninflation nära målet, ser vi möjligheten för att Riksbanken kan fortsätta att lätta på penningpolitiken nästa år. Däremot kommer Riksbanken troligtvis att fokusera mer på den globala ekonomiska utvecklingen framöver. Med Donald Trumps ekonomiska agenda ökar risken för högre inflation, högre räntor och en svag krona.
Notera även att den amerikanska centralbanken fortsatte sina räntesänkningar med en sänkning på 0,25% på torsdagskvällen. Powell menar att den amerikanska inflationen är i schack och att inledandet av räntesänkningscykeln succesivt kommer att fortsätta under den närmaste tiden.
Veckans Spaning – Trump vann – hur blir fortsättningen?
Donald Trumps seger i presidentvalet har skapat en komplex mix av reaktioner på de globala marknaderna. För investerare och analytiker innebär detta att fundera över hur hans återkomst till Vita huset påverkar allt från räntor och aktiemarknader till valutakursutveckling.
Räntor och Penningpolitik
En seger för Trump medför sannolikt en återgång till en mer expansiv finanspolitik, liknande den under hans tidigare mandatperiod. Med löften om ökad infrastruktursatsning och skattesänkningar kan USA:s budgetunderskott öka i snabbare takt, se graf nedan.
Grafen ovan är en prognos, men väldigt dramatisk och en sådan utveckling skulle i sin tur kunna sätta press på obligationsmarknaden, vilket kan leda till högre långräntor när investerare kräver högre avkastning för att finansiera det ökade lånebehovet. Det finns också en risk att marknaden på allvar så småningom börjar oroa sig för den galopperande utvecklingen i amerikansk statsskuld.
Federal Reserve, som redan har kämpat med att minska inflation och balansera tillväxt, kan bli tvungen att justera sin penningpolitik. Med större risk för ökande inflation kan centralbanken behöva hålla en mer hökaktig hållning, vilket innebär färre räntesänkning och fortsatt höga räntor under längre tid. För aktiemarknaden innebär detta i sin tur ökad volatilitet, eftersom höga räntor normalt sätter press på aktier, särskilt inom sektorer som teknologi och tillväxtbolag som ofta är unga och expansiva och mer beroende av kontinuerlig ny finansiering. Det är intressant att kika på de amerikanska räntornas utveckling under den senaste månaden med succesivt bättre opinionssiffror för Trump, se grafen nedan där räntan illustreras av den amerikanska 10-åringen.
Aktiemarknaderna
Trumps återkomst till Vita Huset innebär dock en potentiell förändring av politiska prioriteringar som direkt påverkar vissa sektorer på aktiemarknaden. Oljebolag och energisektorn kan gynnas av en mer fossilbränslevänlig politik medan gröna energibolag kan se en avmattning i sin tillväxt på grund av färre bidrag till investeringar i förnyelsebar energi. Finanssektorn kan också få ett lyft om regleringar lättas, exempelvis bolagsskatt, vilket var en del av Trumps politik under hans första mandatperiod och också har ingått i hans breda arsenal av vallöften under valspurten. Samtidigt kan en mer protektionistisk handelspolitik med högre tullar och ökade handelsspänningar skapa oro för exportberoende företag, både i USA och globalt. Detta kan i sin tur påverka amerikanska multinationella företag negativt och skapa osäkerhet på aktiemarknaderna i likhet med vad vi såg efter den initiala börsrusningen sist det begav sig.
Valutamarknaden
Trumps politiska agenda kan ge en dubbelriktad effekt på den amerikanska dollarn (USD). Å ena sidan kan ökad ekonomisk aktivitet och högre räntor stärka dollarn när utländska investerare söker avkastning i amerikanska tillgångar. Å andra sidan kan politisk osäkerhet och potentiella geopolitiska spänningar skapa en flykt till andra säkrare tillgångar, exempelvis realtillgångar såsom guld, andra råvaror och kanske kryptovalutor. Totalt sett kan dock USD förväntas behålla sin styrka på kort sikt, särskilt om den ekonomiska tillväxten tar fart och Fed håller räntorna höga.
Ur ett Svenskt Perspektiv
För Sverige kan Trumps vinst ha betydande konsekvenser. Riksbanken, som har befunnit sig i en situation med höga räntor och hög inflation, kan behöva överväga effekterna av en starkare amerikansk dollar och högre globala räntor som i sin tur driver inhemsk importerad inflation, som vi beskrev ovan i stycket om Riksbankens räntesänkning. En starkare USD innebär å andra sidan att svenska exportbolag kan se en ökad konkurrenskraft på världsmarknaden, vilket är positivt för industrisektorn. Dock kommer potentiellt högre globala räntor sätta press på svenska obligationsräntor och därmed göra finansiering dyrare för både företag och hushåll.
På den svenska aktiemarknaden kan företag inom verkstadsindustrin och andra exportintensiva sektorer därmed gynnas av en försvagad krona gentemot dollarn. Å andra sidan kan företag som är beroende av importerade råvaror och komponenter eller bolag som främst agerar på hemmamarknaden möta högre kostnader, vilket kan pressa marginaler och vinster.
Valutamässigt kan kronan förbli volatil, särskilt om Riksbanken tvingas hålla en försiktig linje på grund av globala inflationsrisker och osäkerhet kring handelsflöden.
Sammanfattningsvis innebär Trumps seger att både svenska och globala marknader måste anpassa sig till en ny verklighet där osäkerhet är en central faktor. För investerare blir det knepigt att navigera denna miljö med hänsyn till potentiellt högre globala räntor, potentiell inflation och förändrade handelsförhållanden. Vi skulle inte bli förvånade om börsen förblir relativt stark, åtminstone fram till presidentinstallationen, därefter kan det kanske vara läge att fundera över sina exponeringar i enlighet med ovanstående resonemang som kanske bidrar med högre räntor, handelshinder och en expansiv amerikansk finanspolitik i syfte att gynna den inhemska ekonomiska tillväxten.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka, av svenska Securitas, följt av SSAB och Goldman Sachs som alla är upp mellan 11–13%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Raysearch, Ambea och Dometic med uppgångar mellan 7%–10%.
Veckans Räntespaning
Veckan har varit full med flera viktiga händelser med val i USA samt räntebesked från både Riksbanken och FED. Donald Trump vann presidentvalet vilket fick räntorna att stiga i USA efter förväntningar om en mer expansiv finanspolitik. Den amerikanska 10-åringen handlades i början av veckan kring 4,29% och var upp runt 4,4% efter valresultatet men har nu kommit ner något och handlas i skrivande stund kring 4,3%. Amerikanska 2-åringen har stigit marginellt under veckan.
Riksbanken sänkte räntan som väntat med 50 bps och styrräntan ligger nu på 2,75%. Bedömningen från Riksbanken är att styrräntan behöver sänkas i en snabbare takt för att ge stöd åt konjunkturen. Riksbankschefen meddelade att en sänkning på 25 bps i december är att vänta vilket även marknaden prisar in. Inflationssiffror för oktober kom in i veckan högre än förväntat men det förändrar inte räntesänkningen i december. En större osäkerhet finns dock längre fram beroende på om Trump kommer införa tullar mot Europa vilket kan få negativa effekter på inflationen.
Svenska 10-årsräntan steg med ca 10 bps under veckan samtidigt som 2-årsräntan handlas i stort sett oförändrad. Kreditspreadarna har minskat under veckan, de europeiska spreadarna för Investment Grade minskade med ca 4,4 bps samtidigt som motsvarande siffra för High Yield minskade med ca 25 bps. 3M Stibor är nu nere på 2,76% som i början av året låg kring 4%.
Det har varit viss aktivitet på primärmarknaden men vi har inte deltagit i någon emission för fondernas räkning under veckan.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
