Kika gärna in på App Store och ladda ner vår app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
Marknaderna har handlat försiktigt under veckan med viss oro i tekniksektorn, bland annat kring Google och Meta, se nedan. Världsindex är under veckan därmed ner drygt 2%.
Veckans Bolag – Storytel – Fin leverans
Storytel har haft några tuffa år i princip ändan sedan EQT valde att investera i bolaget 2021 på 240 Sek.
Uppenbarligen ser EQT inte den framtida potential som bolaget har att erbjuda då man under 2024 har valt att avveckla hela innehavet med en mycket stor förlust. Vi har valt att succesivt investera i bolaget under de senaste två åren, då vi har tyckt att värderingen har blivit allt attraktivare. Det senare är lite av kärnan i vår affärsmodell, vi lägger inte alla ägg i samma korg, vi ökar succesivt i nya case och vi har tålamod….
Storytel har under 2023 och 2024 genomfört en rad strategiska förändringar för att stärka sin lönsamhet och framtidssäkra sin position inom den globala ljudboksmarknaden.
2023 fokuserade bolaget på att skala tillbaka tillväxten i mindre lönsamma regioner och prioritera sina kärnmarknader, såsom Norden och USA. Den här omställningen är en del av Storytels mål att förbättra finansiella resultat, där bolaget lyckades leverera en stark intäktstillväxt på 12 procent i streamingintäkter och en nästan trefaldigad EBITDA
För att driva ytterligare abonnenttillväxt ingick Storytel partnerskap, där samarbetet bland annat med nederländska KPN för att locka nya användare i Nederländerna. Ett annat strategiskt drag var distributionsavtalet med Nextory, som träffades tidigare i år och möjliggör bredare tillgång till Storytels titlar via en ny plattform.
Under första kvartalet 2024 fortsatte Storytel sin väg mot att bli mer kostnadseffektiva genom en 13-procentig minskning av personalstyrkan. Samtidigt presenterade bolaget ett uppdaterat mål för 2026, med siktet inställt på en årlig omsättning på 4,5 miljarder kronor och en justerad EBITDA-marginal över 15 procent. Storytel stärkte även sin balansräkning genom att förlänga sitt kreditfacilitetsavtal fram till 2025, ett strategiskt val för att balansera tillväxt och finansiell stabilitet.
Sammanfattningsvis har Storytel genomfört betydande förändringar för att vässa sin konkurrenskraft och optimera sin verksamhet med siktet på att säkerställa långsiktig tillväxt och lönsamhet i en alltmer konkurrensutsatt global ljudboksmarknad. Samtidigt som vi ser alla ovanstående relevanta uttalanden från bolaget. Vi ser positivt på Storytels diversifieringsstrategi.
Hur går det då kortsiktigt för bolaget? Jo, tack ganska bra. Storytels Q3-rapport visar på fortsatt tillväxt och förbättrad lönsamhet. Koncernens nettoomsättning ökade med 7 % till 954 miljoner kronor, vilket all time high hittills för företaget. Streamingintäkterna steg med 5 % till 852 miljoner kronor, medan förlagsverksamheten växte med 13 % till 285 miljoner kronor. EBITDA ökade till 161 miljoner kronor, jämfört med 96 miljoner samma period föregående år, och den justerade EBITDA-marginalen förbättrades till 18,7 % från tidigare 11,3 %. Företaget har även höjt sin prognos för 2024, med en förväntad justerad EBITDA-marginal på 15 %, upp från tidigare 13 %.
Vi är mycket glada över att det är en av våra största positioner i några av våra fonder och det ska bli mycket intressant att fortsätta att följa bolaget framöver.
Veckans Händelse – Vacklar Magnificent 7?
Meta och Google, två av de mest inflytelserika aktörerna inom tech-branschen har rapporterat i veckan och står inför ökande osäkerhet från investerare.
Båda bolagen rapporterade bättre än väntat, Google fick se sin kurs stiga initialt för att sedan sakta falla tillbaka, medan Meta föll direkt på rapporten.
Frågan om dessa giganters affärsmodeller fortfarande är hållbara har blivit ett hett diskussionsämne, särskilt i ljuset av att både Meta och Google står inför skiftande användarbeteenden, tuffare regleringar och en snabbt växande konkurrens inom AI-segmentet.
Meta ökade sina intäkter med 19 % jämfört med samma period föregående år. Vinst per aktie blev 6,03 USD, över analytikernas förväntningar på 5,22 USD.
Alphabets intäkter ökade med 15 % jämfört med samma period föregående år. Vinst per aktie (EPS): 2,12 USD, över analytikernas förväntningar på 1,85 USD. Google Cloud-intäkter växte med hela 35 %.
Men vad är det som gör att dessa företag plötsligt verkar sårbara, och hur realistisk är egentligen denna oro?
Meta – en affärsmodell under press
Meta, tidigare känt som Facebook, har länge förlitat sig på intäkter från riktad annonsering baserat på insamling och analys av användardata. Denna affärsmodell har varit grunden till företagets framgång, men också en källa till återkommande kritik. Medan metoden att rikta annonser till specifika användare har visat sig vara mycket effektiv, står Meta nu inför ökade utmaningar i att fortsätta denna strategi, särskilt inom EU där regleringar kring datainsamling och integritet skärps betydligt.
En nyligen avkunnad dom från EU högsta domstol tvingar Meta att minska sin insamling av användardata för personligt anpassad reklam. Dessa restriktioner har potentiellt långtgående konsekvenser för Meta, eftersom det försvagar företagets kärnaffär. Bolagets fokus på metaversum som en långsiktig strategi har ännu inte burit frukt, och med ökande kostnader inom detta segment börjar investerare ifrågasätta om Metas fortsatta satsningar verkligen är hållbara.
Ett Stagnerande Användande och Nya Konkurrenter
En annan faktor som skapar oro för Meta är den pågående förändringen i hur användare konsumerar digitalt innehåll. Plattformar som TikTok och en återuppvaknande konkurrens från Twitter under namnet X har tagit en del av den digitala reklaminvesteringen och användarengagemanget från Meta. Instagram och Facebook, Metas huvudsakliga plattformar, har fått kämpa för att behålla sin relevans bland yngre användare. Dessutom tyder flera rapporter på att användartillväxten i utvecklade marknader har nått en platå, vilket innebär att bolaget i större utsträckning måste förlita sig på tillväxt från nya marknader med lägre intäkt per användare. Detta skifte i användarbeteenden innebär att Meta riskerar att tappa sin dominans inom den digitala reklammarknaden. För att klara sig framåt måste Meta inte bara hitta sätt att minska sitt beroende av riktad reklam, utan även utforska nya sätt att engagera användare och skapa intäkter.
Google och AI-Utmaningen
Googles sökdominerande position har länge varit grundbulten i moderbolaget Alphabets affärsmodell. Men konkurrensen inom sök- och informationsinsamling förändras snabbt, särskilt med den snabba utvecklingen inom generativ AI. Plattformar som Perplexity och ChatGPT erbjuder redan alternativ till Googles traditionella sökmodell genom att presentera direkta svar och sammanfattningar i stället för att användaren behöver söka bland länkar. Trots att Google har svarat med att integrera generativ AI i sin sökmotor och förstärka användarupplevelsen genom sitt “Search Generative Experience” (SGE), har de ännu inte lyckats att skapa ett erbjudande som säljer.
En annan kritisk punkt för Google är den potentiella konkurrensen från Apple. Apple har nyligen tagit steg för att förbättra sin egen digitala assistent och utforska möjligheterna för en egen AI-driven sökfunktion i Safari.
Långsiktig osäkerhet – hur ser affärsmodellerna ut framåt?
Det kanske största hotet mot Meta och Google är inte nödvändigtvis någon specifik konkurrent, utan den övergripande förändringen inom digital annonsering och informationsinsamling. Konsumenter blir alltmer medvetna om och oroade över integritetsfrågor, vilket leder till att myndigheter världen över skärper lagstiftningen kring datainsamling. Även USA har börjat införa strängare dataskyddsregler, vilket kan innebära ett liknande tryck på Googles och Metas hemmamarknad som de redan mött i Europa. För Meta innebär detta att de behöver ompröva sin grundläggande affärsmodell och aktivt leta efter nya inkomstkällor, vilket delvis kan förklara företagets ökade fokus på metaversum och virtuell verklighet. Men frågan är om dessa satsningar kan bära frukt innan konkurrenterna, särskilt inom kortvideo- och plattformar för yngre användare, tar ännu mer av marknaden. Google å andra sidan har sin sökverksamhet som i stor utsträckning är beroende av att människor är villiga att använda en traditionell sökmotor i stället för att gå till direkta AI-drivna lösningar. Kan Meta och Google behålla sin dominans?
Sammanfattningsvis är situationen för både Meta och Google komplex och innebär att dessa två techjättar sannolikt behöver genomgå omfattande förändringar för att bevara sin relevans på en alltmer konkurrensutsatt marknad. För Meta kan detta innebära en total omstrukturering av bolagens annonsbaserade modell och att hitta nya sätt att hålla användare engagerade på sina plattformar. För Google ligger utmaningen i att kunna differentiera sitt AI-erbjudande i en tid då AI-lösningar från både mindre start-ups och techgiganter som Apple börjar ta mark. Både Meta och Google har ekonomiska muskler att genomföra nödvändiga förändringar, men för investerare är osäkerheten stor. Frågan är inte om de har resurserna, utan om de kan anpassa sig tillräckligt snabbt för att möta den nya verkligheten där AI, integritetsskydd och konkurrens från mer innovativa aktörer förändrar spelplanen.
Veckans Spaning – Marknaden splittrad mellan en 25 och 50 punkters-sänkning.
En majoritet (68%) i SEB:s nya enkät bland stora svenska investerare på obligationsmarknaden tror att Riksbanken sänker styrräntan med 25 punkter nästa vecka emedan en ganska stor minoritet (32%) tror på 50 punkter.
Alla räknar med en 25-punkterssänkning i december och median-förväntningen är att räntan planar ut på 2,25% från mars nästa år, vilket i stort sett är i linje med Riksbankens prognos. Investerarna har kort duration i sina portföljer och tror på en brantare kurva, även om positioneringen har minskat under den senaste tiden.
Notera även att ekonomiprofessor Peter Englund har, tillsammans med en kommitté, uppdraget att se över Finansinspektionens regelverk för bolån och amorteringar. Resultatet av utredningen presenteras i nästa vecka men enligt DN väntas slutsatsen bli att reglerna för bolån mjukas upp för låntagarna. Källor uppger för tidningen att två huvudsakliga förändringar kommer att föreslås: Att det skärpta amorteringskravet för stora lån i förhållande till inkomst helt tas bort. Att taket för bolån går från som mest 85 till 90 procent av priset som betalats för bostaden. I dagsläget kräver Finansinspektionen att hushåll som lånar mer än 4,5 gånger den årliga bruttoinkomsten betalar 1 procent mer i amortering än grundkravet på 1–3 procent beroende på hur hög belåningsgraden är. Vid 70 procents belåningsgrad eller högre skulle alltså amorteringsgraden minska från 3 till 2 procent, vid 50–70 procents belåningsgrad från 2 till 1 procent och vid mindre än 50 procents belåning från 1 till 0 procent. Regeringen bad i januari i år Finansinspektionen att utreda en eventuell höjning av bolånetaket. Då blev beskedet att en höjning vore förenlig med riskabelt hög skuldsättning för hushåll.
Det blir mycket intressant att studera resultaten nästa vecka, om en räntesänkning och kanske sänkta krav på låntagares åtaganden kan innebära en vändpunkt för den försiktiga utvecklingen på den svenska fastighetsmarknaden.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av Hanza, Fujikura och Sinch som alla är alla upp mellan 10–18%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Hanza, Sinch och Sweco som alla är upp 8–18%.
Veckans Räntespaning
Marknaderna har varit osäkra denna vecka i väntan på det kommande amerikanska valet och nästa veckas centralbanksbesked. Amerikanska långräntor har handlat upp i tro om framtida upplåningsbehov för USA samt oro för inflationstendenser ifall Trump blir ny president. En 10-årig statsobligation handlade i veckan över 4,30%, en nivå den inte varit på sen i början av juli.
I Sverige handlar långräntorna på förväntningar om räntesänkningar. Vi får besked nästa vecka från Riksbanken och marknaden är splittrad mellan 25 och 50bps sänkning (läs mer ovan).
En svensk 10-årig statsobligation handlar nu på 2,11%.
Kreditspreadarna har gått isär lite i veckan till följd av ökad osäkerhet på marknaden.
Det har varit höstlov denna vecka, därav lite lugnare tempo på primärmarknaden. Vi deltog dock i en emission utgiven av Indutrade. De gjorde en 5-årig FRN om SEK1mdr med en kupong på 3M Stibor+127bps.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
