Världens börser har handlat med försiktig optimism under större delen av veckan med fokus på bolagsrapporter. Världsindex är upp med knappt 1% för veckan.
Veckans Bolag
Vi har i veckan, för fondernas räkning, deltagit i nyintroduktionen av Synsam.
Optikkedjan Synsam har visat en stabil utveckling de senaste åren och har en fin marknadsposition i Sverige och övriga Norden. Varumärket är välkänt och den relativt nya abonnemangsaffären ett är intressant och skapar kundlojalitet och stabila intäktsströmmar.
I skrivande stund ser den inledande handeln bra ut och vi tycker att det ska bli väldigt roligt att följa bolaget under de närmaste åren.
Veckans Händelse
Veckans händelse får ändå bli noteringen av Volvo Cars idag, fredag. Vi önskar alla nya investerare i den anrika biltillverkaren lycka till och hoppas att emissionen blir bra. Då böckerna nu är stängda och vi därmed inte kan påverka utgången vill vi kort konstatera att vi inte har köpt aktier för fondernas räkning. Värderingen ser lockande ut men vad många glömmer är att mycket ska infrias för att värderingen de facto ska vara så attraktiv som den ter sig. Man måste tro på de prognoser som bolaget gör om att lyckas med sin elbilssatsning. Man ska bland annat nå 15% marknadsandel i premiumsegmentet för elbilar med en marginal på över 10%. Framtiden får utvisa hur det blir men vi tycker att det känns lite högt gissat.
Veckans spaning
Twitters medgrundare och vd Jack Dorsey tror att USA och resten av världen kommer att drabbas av hyperinflation inom kort. ”Hyperinflation kommer att förändra allt. Nu händer det”, skrev han i ett Twitterinlägg i veckan. Han tror att hyperinflationen kommer att slå mot USA:s ekonomi inom kort. Exakt hur hyperinflationen ska infinna sig är han inte tydlig på men diskussionen bland både privata- och professionella investerare i spåren av uttalandet har varit livligt under de senaste dagarna.
Utspelet kom i samband med att USA:s konsumentprisindex är uppe på de högsta nivåerna på nära 30 år och marknaden har ju oroat sig för inflation och stigande räntor av och till under året.
Även Janet Yellen tvingades in i debatten och menar att inflationen lär förbli hög under första halvåret nästa år men hon tillbakavisade kritik om att USA riskerar att förlora kontroll över inflationen. Den tidigare Fed-chefen menar att inflationen väntas mattas av när problem med flaskhalsar, en stram arbetsmarknad och pandemirelaterade faktorer avtar och beskrev nuvarande tillstånd som “tillfällig” smärta. “Amerikaner har inte sett den sortens inflation som vi har haft nu på väldigt länge. Men i takt med att vi återgår till det normala förväntar jag mig att det tar slut”, sade hon.
Vi noterar att exempelvis fraktrater till sjöss, som tidigare har setts som en inflationsskapare, faktiskt har fallit med 25% de senaste veckorna och vi arbetar fortfarande under teorin att inflationen kommer att lugna ner sig och inte hotar att bli okontrollerad. Vi tror snarare på låga räntor för lång tid framöver även om FED sannolikt kommer att strama åt.
Veckans Vinnare
I den svenska portföljen hittar vi vinnarna bland Profoto, Peab och Elanders som alla är upp mellan 7% – 21%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Addtech, Elanders och Mips som alla är upp mellan 6% – 13%.
Det är roligt att se att flera av topplaceringar denna vecka, i de globala portföljerna, knips av våra invalda hållbara bolag. Sunova, Enphase och Truecaller som tillhör våra Hållbara Inval är upp 14% – 71%. I övrigt hittar vi, bland annat, amerikanska Tesla och svenska ICA i topp med uppgångar på mellan 8%-18%.
Veckans Viktigaste
Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter, men hålls tillbaka av diverse flaskhalsar. Det bedömer Svenskt Näringsliv i sin nya konjunkturprognos. Ekonomin är inne i en tydlig återhämtning efter pandemin, men vi har flaskhalsproblem med brister på vissa varor och framför allt på arbetsmarknaden, med svårigheter att få tag på personal. Det hämmar återhämtningen menar man. BNP väntas öka med 4,3 procent under 2021, 3,6 procent 2022 och 2,2 procent under 2023. Hushållens konsumtion kommer att vara en viktig tillväxtmotor de närmaste åren när hushållen nu har möjlighet att konsumera de pengar de sparat under pandemin. Investeringar i grön omställning och digital teknik, liksom ett ökat bostadsbyggande, bidrar också till BNP-tillväxten. Trots att brist på halvledare och containrar har orsakat ibland betydande störningar i exportflödet, bedöms fortfarande dessa problem vara övergående utan större påverkan på handeln på längre sikt. Däremot råder en omfattande och för konjunkturläget ovanligt stor brist på arbetskraft. Företagen har svårt att få tag på personal, trots att arbetslösheten fortfarande är hög. Sysselsättningen väntas öka i snabb takt det närmaste året, när stora delar av tjänstesektorn, som hotell och restauranger, skalar upp verksamheten igen. Arbetslösheten sjunker därför snabbt ned till 7,6 procent under 2022. Flaskhalsarna i ekonomin bidrar även, tillsammans med högre energipriser, till att inflationen nu stiger. Svenskt Näringslivs bedömning är att det dock är tillfälligt. I år och nästa år blir inflationen över Riksbankens mål, men den sjunker sedan under 2 procent igen 2023. I stort målar man upp en bild som ganska väl överensstämmer med vår.
Regeringen gav på torsdagen besked om att man tar vidare förslaget om en bankskatt till riksdagen. Skatten föreslås börja gälla den 1 januari 2022. Förslaget som aviserades i budgetpropositionen för 2020 beräknas öka statens skatteintäkter med 6 miljarder kronor på sikt. Förslaget innebär att riskskatt, som bankskatten ska kallas, ska betalas av svenska och utländska kreditinstitut som har skulder över 150 miljarder kronor. Riskskatten föreslås uppgå till 0,05 procent av skulderna från 2022 och 0,06 procent av skulderna från 2023. Bankbranschen har varit hårda i sin kritik mot förslaget. Svenska Bankföreningen har menat att det strider mot EU:s statsstödsregler och har därför anmält förslaget till EU-kommissionen. Skatten föreslås börja gälla den 1 januari 2022 och påverka bankernas vinster negativt med ungefär 5% per år. Förslaget är relativt väntat men bankerna tillhörde förlorarna på torsdagen. Huruvida skatten är berättigad eller inte kan man debattera och vi hade ju tidigare en liknande skatt i kölvattnet av finanskrisen. Vi vill endast framföra att, ur ett investerarperspektiv, är det önskvärt att spelplanen ligger fast. Under de senaste åren har det varit en hel del ändringar av både skatter och kapitalkrav för bankerna som slår ganska mycket i värderingen av bankerna. Vi hoppas nu att nuvarande riktlinjer kan ligga fast några år.
Veckans Räntespaning
Europeiska centralbanken lämnade som väntat styrräntan oförändrad under veckan. ECB meddelade även att QE programmet PEPP, som startades 2020 för att hantera pandemin, kommer att avslutas i mars 2022. Marknaden spekulerar om en åtstramning av penningpolitiken och prisar in en räntehöjning i slutet av nästa år.
Rapportsäsongen är i full gång och generellt sätt rapporterar bolagen i linje eller bättre än förväntat. Primärmarknaden har tagit full fart under veckan och många emissioner har genomförts. Vi deltog i en ny obligation från Nordax Holding som lånade upp 1,4 mdr SEK till Stibor + 475 bps i form av en perpetual samt att man även lånade 650 mSEK till Stibor +275 bps som efterställd skuld. Vi deltog i båda emissionerna.
Trevlig Helg
