Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
Ta också en titt på förra veckans artikel om Aktiespararna Småbolag Edge: https://cicerofonder.se/news/smabolag-pa-riktigt/
Trevlig helg önskar vi på Cicero Fonder!!
Riskviljan har återvänt till marknaden, den stigande amerikanska räntetrenden, som vi har sett de senaste veckorna, har bedarrats, åtminstone för stunden.
Världsindex är därmed upp 1,9% under veckan.
Veckans Bolag – ASML
Ett av våra intressanta bolag är ASML, listat i Amsterdam.
ASML tillhandahåller litografiska system, kritiska för tillverkning av halvledare. Unikt för ASML är att man både säljer färdiga produkter, men också maskiner för tillverkning av dem samma. Man säljer till alla ledande tillverkare av halvledare i Världen och leder utvecklingen när det gäller mindre chip med större kapacitet. Bolaget presenterade åter en lysande rapport i veckan. Framtidsutsikterna är mycket goda och man flaggar för att efterfrågan hos halvledarsektorn är fortsatt högre än vad som kan mättas med nuvarande produktionskapacitet, varför ASML jobbar på att bygga ut och expandera tillverkningsfaciliteter.
Bolaget arbetar aktivt med FN:s hållbarhetsmål och anser att man uppfyller flera. Vi menar att ASML primärt verkar i linje med FN:s mål nummer 9 ”Hållbar industri och innovationer”.
På onsdagen rusade halvledarbolaget ASML närmare 10 procent efter att ha släppt sin rapport och framför allt överraskat marknaden med stark orderingång.
Vi har ägt ASML under många års tid och ser fram emot en spännande framtid som aktieägare i ASML för fondernas räkning. Bolaget tillhör en handfull globala företag med en tydlig monopolistisk marknadsposition som med rådande teknikförsprång verkar omöjliga att konkurrera med och som man helt enkelt bara äger.
Veckans Händelse – När Centralbankerna talar – lyssnar marknaden?
Marknaden lyssnar på centralbankerna och har inlett 2024 med att sänka förväntningarna på räntesänkningar, som vi bland annat behandlade här förra veckan. Centralbankernas retorik och hökaktighet är helt logisk men bör tas med en stor nypa salt. De har ju gått från att helt förneka sänkningar i höstas till att nu öppna dörren för monetära lättnader. När sänkningsdörren väl öppnats behöver centralbankerna bromsa förväntningarna på nedsidan. Hade till exempel marknadens ränteprognoser styrts enbart av centralbanksord och inte av utfall och prognoser för ekonomisk aktivitet respektive inflation hade man kunnat gå helt fel. Och vi har historien med oss. De senaste 60 åren, baserat på 14 länder och 140 höjningscykler, har räntan sänkts i snitt 200 räntepunkter under de första 12 månaderna, även i frånvaro av recession. Det är helt i linje med marknadsprissättningen för Fed just nu, se nedan, marknaden tror på 6 sänkningar på 0,25% vardera fram till januari 2025.
ECB beslutade, som väntat, vid torsdagens möte att lämna räntorna oförändrade. Styrräntan – lägsta anbudsräntan vid refinansieringsförfarandet – ligger därmed kvar på 4,50 procent. Depositräntan lämnades oförändrad på 4,00 procent.
ECB noterar att inkommande information i stort bekräftar bedömningen om de medelfristiga inflationsutsikterna. Bortsett från en energirelaterad uppgång i inflationen på grund av baseffekter så är den nedåtgående trenden i den underliggande inflationen intakt. De tidigare räntehöjningarna slår igenom i stramare finansiella förhållanden, som dämpar efterfrågan och tar ned inflationen. ECB upprepar att de baserat på den nuvarande bedömningen anser att den nuvarande räntenivån, om den bibehålls tillräckligt länge, kommer att ge ett betydande bidrag till at få ned inflationen till 2-procentsmålet. Framtida beslut kommer säkra att räntan är tillräckligt åtstramande så länge som det krävs, säger man vilket är precis det vi diskuterar ovan om att försöka vara retoriskt hökaktiga för tillfället i syfte att dämpa förväntningar på sänkningar, men kom ihåg statistiken vi talade om ovan. Rådet kommer att vara fortsatt databeroende i bedömningen av lämplig räntenivå, avslutar man.
Just den statistik som kan fördröja räntesänkningscykeln är dock exempelvis torsdagens siffror för USA:s BNP som steg hela 3,3 procent i beräknad årstakt under fjärde kvartalet. Konsensusprognosen låg på 2,0 procent. Prisindex för den privata konsumtionen, PCE price index rensat för livsmedel och energi, (som FED tittar mycket på), steg med 2,0 procent under kvartalet, vilket dock var helt i linje med förväntningarna.
Veckans Spaning – Dämpat budskap från FED i veckan
Rapportsäsongen har startat och vi ser tydliga tecken på att verkstadsbolagen har upplevt en inbromsning under det fjärde kvartalet. Några som går åt motsatt håll i intjäningsmomentum är bankerna. Vi har sett fina bankrapporter i USA, där våra innehav i Bank of NewYork Mellon, Goldman Sachs och JP Morgan alla har kommit in starkt. Samma trend ser vi nu hos de svenska bankerna. Hittills har SEB och Swedbank rapporterat och trenden är tydlig med bra intjäning drivet av starka räntenetton och framför allt fina utdelningar. Efter en stark vinstutveckling förra året slog SEB till med en extrautdelning. Bankens styrelse, med Marcus Wallenberg i spetsen, föreslår en ordinarie utdelning om 8,50 kronor per aktie samt en extra utdelning om 3 kronor per aktie, utöver detta fortsätter man med sina återköpsprogram.
Utdelningskapaciteten är, se nedan, mycket stor i de svenska bankerna. Bilden visar vad FI ansåg om bankernas kapitalstruktur vid halvårsskiftet 2023 och det finns alltså stor potential i alla bankerna. Marknaden har kanske inte vågat hoppas på så stora utdelningar av flera skäl. Kanske huvudsakligen då debatten går i riktningen mot att bankernas vinster har stigit under räntehöjningscykeln, vilket faktiskt inte är helt sant då utlåningsmarginalerna faktiskt har sjunkit under året. Nu verkar bankerna ändå våga dela ut rejält och vi tror att det finns ett överraskningsmoment kvar på denna punkt när Handelsbanken rapporterar. Vi vill gärna se att bankens nya VD, Michael Green, också inleder ett återköpsprogram, i likhet med SEB.
Samtidigt är värderingen i bankerna den lägsta som vi har sett på mycket länge, se nedan, så även på denna punkt borde det kunna finnas ett utrymme för stigande kurser.
Den största potentialen kanske vi ser i Swedbank, som emotser att utredningen ifrån de amerikanska myndigheterna ska bli klar kring oegentligheterna i Baltikum och man därmed ska få sin bot fastställd. Marknaden förväntar sig att boten ska hamna på 10 – 20 mdr SEK och under förutsättning att dessa nivåer ej överskrids bör det finnas bra potential för Swedbank att kraftigt lyfta sina utdelningar och dessutom lyfts en våt filt av osäkerhet från aktien. Sedan december 2022 när motsvarande bötesbelopp fastställdes av amerikanska myndigheter i Danske Bank är aktien upp 51% jämfört med Swedbank som är upp 17% på samma tid, se nedan.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av ASML, Canadian Solar och Netflix som alla är upp med mellan 16–18%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Storytel, Addnode och Fortnox med uppgångar mellan 11–28%.
Veckans Räntespaning
ECB lämnade sitt räntebesked under torsdagen och som väntat lämnades räntan oförändrad. Inflationen har kommit ner och chefen för ECB ser möjliga räntesänkningar mot slutet av andra kvartalet. Nästa vecka kommer Riksbanken med sitt räntebesked.
Intrum annonserade tidigare i veckan att man säljer en del av sin investeringsportfölj till ett dotterbolag till Cerberus Capital Management. Intrum ingår även ett joint venture med Cerberus och äger framöver 35% av den sålda portföljen. Nettolikvid bolaget erhåller ligger på 8,2 mdr SEK vilket bolaget avser att använda för att betala av skulder.
Enligt en ny rapport som publicerades av Danske Bank såg den svenska marknaden för företagsobligationer en återhämtning under 2023. Efter att marknaden gick ner kraftigt under 2022 i spåren av stigande räntor och hög inflation växte volymerna med hela 11% under 2023 till 158mdr SEK. Trots ökningen är det en påtagligt lägre volym än de 210mdr SEK som gavs ut under rekordåret 2021. En stor förklaring är att fastighetsbolagen inte emitterar i samma utsträckning som tidigare. Emissioner från fastighetsbolagen minskade med 20% under 2023 och det är en halvering jämfört med 2021.
Vi har för tillfället en väldigt hög aktivitet på primärmarknaden då många bolag utnyttjar den starkare marknaden för att resa kapital. Vi deltog i två emissioner under veckan dels från fastighetsbolaget Cibus som emitterade en grön obligation i EUR med 4 års löptid som betalar 3M Euribor +400bps. Sen deltog vi även i en emission från Klarna Holding som emitterade en junior efterställd obligation som betalar 3M Stibor +950bps. Tänkta emissionsvolymen var först 500 mSEK men efterfrågan var stor vilket gjorde att man till slut emitterade 1,5 mdr SEK. Klarna har indikerat att man planerar att göra en börsintroduktion på Nasdaq någon gång under året. Vi äger även Klarna i våra aktieportföljer indirekt via Flat Capital, ett investmentbolag som startades av en av grundarna till Klarna.
Trevlig Helg önskar Cicero Fonder
