Kika gärna in på App Store och ladda ner vår app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
Marknaderna har handlat starkt under veckan i kölvattnet av den amerikanska räntesänkningen förra veckan. Världsindex är under veckan därmed upp ca 1,5%.
Veckans Bolag – ITAB
Ett av våra intressanta portföljbolag är nätverksbolaget ITAB. Aktien har haft en tuff resa på stockholmsbörsen under de senaste åren, även om den har återhämtat sig en del under första halvåret via bland annat en överraskande bra rapport för det andra kvartalet.
Butiksinredningskoncernen ITAB slog i veckan till med ett stort franskt förvärv som dubblerar koncernens storlek. Produktportföljen breddas och prislappen var, enligt oss, attraktiv. Förvärvet finansieras delvis med en riktad emission i veckan där vi deltog för fondernas räkning.
ITAB levererar kompletta butikslösningar till detaljhandeln. Deras produkter och tjänster sträcker sig från butiksinredning till kassasystem och digitala lösningar som självbetjäningskassor och interaktiva kundupplevelser. ITAB arbetar med att skapa innovativa och effektiva butiksmiljöer som förbättrar kundupplevelsen och ökar butikernas effektivitet och lönsamhet.
Förvärvet av Financière HMY för cirka 3,6 miljarder SEK kommer i princip att fördubbla ITAB:s verksamhet. HMY är också en ledande leverantör av butiksinredning och kassasystem men med Europa som bas. Förvärvet innebär en rejäl expansion för ITAB både i storlek och marknadsnärvaro. Vi tror att förvärvet stärker ITAB:s position inom detaljhandeln och ger bolaget en större global räckvidd, vilket kommer att vara intressant för den fortsatta tillväxten och konkurrenskraften.
Vi ser fram emot en spännande framtid som aktieägare i ITAB för fondernas räkning.
Veckans Händelse – Riksbanken sänkte (bara) med 25 bps
Riksbanken sänkte på onsdagsmorgonen reporäntan igen med 25 bps och signalerade snabbare sänkningar framöver. Beslutet fattades enhälligt och innebär att styrräntan hamnar på 3,25%. Riksbanken indikerade ytterligare 2-3 sänkningar i år om inflationsutsikterna håller i sig och ytterligare 1-2 sänkningar första halvåret 2025. Sänkningen var i linje med förväntningarna även om en del bedömare hade börjat tala om en sänkning på 50 bps nu när FED gjorde det i förra veckan. Vi håller fast vid vår förväntan om 75 bps lägre ränta vid årsskiftet efter mötena i november och december, vilket innebär att styrräntan uppgår till 2,50% i slutet av året.
På torsdagen publicerade Konjunkturinstitutet (KI) sin Konjunkturbarometern för september, se graf nedan. Barometern, som sammanfattar läget i svensk ekonomi, steg till 94,9 i september, jämfört med 94,6 föregående månad. Sedan april i år har stämningsläget varit förhållandevis stabilt, med en i stort sett oförändrad barometerindikator, drivet av starkare förhoppningar från hushållen men avtagande siffror från industrin.
Tillverkningsindustrin sjönk åter till 94,2 från 96,6. Orderingången uppges fortsatt ha minskat på både hemma- och exportmarknaden, och är på exportmarknaden betydligt sämre än normalt.
Hushållens konfidensindikator steg till 99,5 jämfört med 97,0. Både mikro- och makroindex, som sammanfattar hushållens syn på sin egen respektive Sveriges ekonomi, steg i september. Hushållen är fortsatt pessimistiska om såväl egna ekonomin som Sveriges ekonomi jämfört med för tolv månader sedan medan optimismen om framtiden är stor, vilket säkert avspeglar att Riksbanken har börjat sänka räntan. Indikatorn har gradvis ökat under första halvåret i år, drivet av tjänster och detaljhandeln.
Stämningsläget inom tillverkningsindustrin, som var stabilt de första månaderna i år, föll tillbaka något i sommar och fortsätter alltså fortsatt ner. Frågan är om och hur länge svensk industri kan hålla emot den svaga europeiska industrikonjunkturen, och då särskilt den tyska. Vi har under de senaste veckorna sett lite oroande vinstvarningar från kontraktstillverkare, som NCAB. Dessa drabbas alltid först när konjunkturen blir svagare då deras kunder, på grund av lägre efterfrågan, blir sittande med lager och justerar därmed ner orders hos kontraktstillverkare.
Lägre inflation och räntesänkningar tyder på att återhämtningen, både sentiment och aktivitet, för inhemska sektorer och framför allt för hushållen fortsätter, men vi skulle gärna vilja se förbättringar i övriga Europa också. Kom ihåg det vi talade om förra veckan; den svenska inhemska ekonomin är mycket mer räntekänslig än de flesta andra ekonomier då merparten (omkring 80%) av alla bolån har rörlig ränta och köpkraften för svenska konsumenter påverkas omedelbart av räntesänkningarna. I stora delar av övriga världen, exempelvis EU och USA, är en mycket stor del av bolånen bundna över lång tid och påverkas därför i mycket mindre utsträckning av upp och nedgångar i räntorna.
I samband med barometern ovan släppte KI också en ny prognos för den svenska tillväxten och siffrorna reviderades ner från tidigare prognos. I år fördjupas lågkonjunkturen i den svenska ekonomin. En försiktig konjunkturåterhämtning inleds mot slutet av året men lågkonjunkturen dröjer sig kvar längre än vad som tidigare antagits.
BNP väntas öka med 0,7 procent i år och med 1,8 procent nästa år. I augusti spådde KI att BNP skulle öka 0,7 procent i år och 2,2 procent nästa år. KI noterar att efterdyningar av de senaste årens prisökningar och höga räntor har inneburit att återhämtningen i hushållens konsumtion har varit långsammare än förväntat. Låg inflation och successivt allt lägre räntor innebär dock att hushållen mot slutet av året börjar öka konsumtionen. Lägre räntor bidrar dessutom till att investeringarna vänder uppåt nästa år efter en nedgång i år och förra året. Svensk export växer relativt långsamt både i år och nästa år men bidrar till en positiv tillväxt. Arbetslösheten toppar på 8,4 procent i år, men vändningen i konjunkturen innebär att arbetslösheten minskar under loppet av nästa år. Inflationen ligger kvar under Riksbankens inflationsmål under resten av 2024 och 2025, och Riksbanken väntas gradvis sänka styrräntan till 1,75 procent nästa sommar, se gamla och nya prognoserna nedan.
KI:s prognoser går i linje med vårt resonemang ovan och vi tror framför allt att det är den försiktiga utvecklingen i tillverkningsindustrin, drivet av svagare exportefterfrågan i Europa som bidrar till KI:s sänkta prognoser. Vi skulle verkligen vilja se lite ljuspunkter från den tyska ekonomin, i väntan på det får vi hoppas på lite snabbare återhämtning på hemmamarknaden.
Veckans Spaning – “Det som räknas är inte vad de säger i Peking, utan vad de gör. ”
Vi har under året på denna plats diskuterat de växande ekonomiska problemen i Kina från olika synvinklar, nu börjar Peking vakna och det kanske faktiskt händer saker..
Låt oss ta en närmare titt på de åtgärder som Kina vidtagit under de senaste veckorna och de potentiella effekterna på ekonomin.
Kina har under de senaste veckorna genomfört flera räntesänkningar som en del av sitt monetära åtgärdsprogram. Den kinesiska centralbanken, PBC, har sänkt både sin primära utlåningsränta (LPR) och reservkraven för banker. Det är kraftfulla åtgärder och dessutom utförda i kombination och syftet med dessa åtgärder är att öka likviditeten i ekonomin, uppmuntra utlåning och stimulera konsumtionen och investeringarna.
Det har också cirkulerat rykten om att Kina har inlett ett program med helikopterpengar, dvs direkta kontantöverföringar till fattiga hushåll. Detta skulle vara en åtgärd för att direkt öka den inhemska konsumtionen bland de ekonomiskt mest utsatta grupperna. Sådana överföringar har blivit populära i vissa länder under Corona-pandemin och skulle i Kinas fall kunna användas för att stötta den inhemska efterfrågan som har varit svag på grund av covid-återhämtningen och fastighetskrisen för både privatpersoner och fastighetsbolag. Dessutom har säkert den globala deglobaliseringen, och de ökade geopolitiska spänningarna och grupperingarna under de senaste åren bidragit negativt för Kinas tillväxt.
Förutom monetära åtgärder och helikopterpengar har Kina också antytt mer aggressiva finanspolitiska åtgärder. I veckan meddelade president Xi Jinping att regeringen planerar att använda statsobligationer för att öka statliga investeringar i infrastruktur och andra projekt, alltså rena politiska infrastrukturella stimulanser, som vi knappt har sett alls under det senaste årtiondet..
Enligt ryktena överväger Kina också att injicera upp till 1 biljon yuan i sina största statliga banker för att öka deras kapacitet att stödja ekonomin via utlåning, särskilt inom fastighetssektorn som är i stort sett iskall. Dessutom pratas det om att det kan det komma fler skattelättnader och subventioner för att stödja små och medelstora företag samt konsumenter.
Kinas åtgärder bör också analyseras i ljuset av den pågående geopolitiska osäkerheten, särskilt relationerna med USA och Europa. Handelskrig, sanktioner, och teknologiska restriktioner (särskilt inom halvledare och AI) har gjort det svårare för Kina att bibehålla tillväxt genom export. Även hållbarhetstänkande spelar här in då företag gärna tar hem produktion från kina i syfte att, förutom ”teknikutbyte”, även vill eftersträva kortare ledtider och billigare fraktkostnader.
Räntesänkningar är en standardåtgärd för att stimulera tillväxt genom att minska lånekostnader, men det är tveksamt om de kommer ha en stor effekt utan parallella finanspolitiska insatser. Konsumenter och företag är fortfarande försiktiga, och efterfrågan har inte återhämtat sig. Helikopterpengar och direkta kontantöverföringar till hushåll kan vara effektiva på kort sikt för att höja konsumtionen. Om detta implementeras fullt ut kan det bidra till att öka efterfrågan, särskilt bland de lägre inkomstgrupperna som också har högre benägenhet att spendera.
Finanspolitiska åtgärder, såsom statliga investeringar i infrastruktur och direkta stöd till banker, är viktiga för att stödja långsiktig tillväxt. Kina har framgångsrikt använt dessa åtgärder historiskt, men beroendet av statliga investeringar riskerar också att skapa kostnadsineffektiva projekt som endast skapar kortsiktig tillväxt.
Fastighetssektorn är en särskild akilleshäl för den kinesiska ekonomin. Regeringens stöd kan stabilisera sektorn på kort sikt, men långsiktigt finns det strukturella problem, som överbyggnation och beroendet av fastigheter som ekonomisk motor. Vi vet emellertid från de svenska fastighetskriserna att det för statens del är bättre att agera förr snarare än senare då man måste sopa upp spillrorna så småningom i alla fall.
Kinas åtgärder är ambitiösa, men det är oklart om de är tillräckliga för att vända den svaga ekonomiska utvecklingen helt. Problemet är inte bara monetärt utan även strukturellt, med utmaningar som en åldrande befolkning, hög skuldsättning, både hos företag och privatpersoner samt de geopolitiska spänningarna.
Vi kan konstatera i grafen nedan över ETF-marknaden att åtminstone marknaden tror att det finns vissa gröna skott och vi noterar en liten metkrok uppåt, till skillnad mot det ointresse för den kinesiska aktiemarknaden som har rått under de senaste åren.
Det är absolut värt att fundera över om den kinesiska aktiemarknaden har nått botten och om det är dags att investera, men vi känner att vi behöver ytterligare bevis.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av enbart svenska bolag, Nibe, Sleep Cycle och Nvidia som alla är alla upp mellan 6–12%.
I Småbolagsfonden hittar vi nästan samma vinnare som i de stora portföljerna, Nibe, Sleep Cycle och Devyser är alla upp 8-12%.
Veckans Räntespaning
Vi fick räntebesked från Riksbanken under onsdagen och styrräntan sänktes med 25bps vilket var i linje med vad Riksbanken kommunicerat tidigare. Däremot ändrades räntebanan något då man framöver inte utesluter att en sänkning på 50bps kan bli aktuell på något av de resterande mötena under året. Marknaden prisar nu in en förväntan att man vid nästa möte sänker med 50bps.
Moodys meddelade i veckan att man uppgraderar det långsiktiga kreditbetyget för Hoist Finance till Baa2 och ändrar utsikterna från stabila till positiva. Vi äger obligationer i bolaget, både senior och junior skuld, och de har bidragit starkt till avkastningen den senaste tiden.
Fortsatt hög aktivitet på primärmarknaden och vi deltog i en emission från Sveaskog. Bolaget emitterade en grön obligation på totalt 1,3 mdr SEK fördelat på två obligationer dels med rörlig ränta och dels med fast ränta. Vi deltog i obligationen med rörlig ränta som betalar Stibor +75bps.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
