Börserna har haft en ny tuff vecka. Den amerikanska 10-årsräntan har tillfälligt varit uppe över 4% för första gången sedan 2010 och dollarn fortsätter att stärkas mot de flesta andra valutor utom yenen som för tillfället har stabiliserats något efter tidigare interventioner. USD/SEK handlas åter tillfälligtvis över 11,40, nu på fredagen något lägre.
Världsindex är slutligen ner 1,6% för veckan.
Veckans Hållbara Bolag
Bland de Hållbara bolag som vi ständigt letar efter för att addera i portföljerna vill vi hitta företag med en vilja att förbättra världen. Denna vecka tänkte vi presentera Bioarctic vars vision är att via sin forskning utveckla läkemedel för att hjälpa människor med svåra sjukdomar i linje med FN:s mål nummer 3 ”Att förbättra hälsa och välmående”.
Bioarctic chockade både forskningsvärlden och aktiemarknaden på natten mellan tisdagen och onsdagen då man skickade ut ett pressmeddelande om att alzheimersläkemedlet lecanemab prickat både det primära samt alla sekundära mål i FAS III–studien Clarity. Beskedet fick Bioarctics aktie att rusa med över 170 procent på onsdagen till glädje för andelsägare i Cicero fonder. Alzheimersfältet har plågats av forskningsbakslag och i Sverige finns det endast läkemedel som lindrar symptomen utan att bromsa själva sjukdomens förlopp. Det hoppas Bioarctic nu råda bot på.
”Jag har aldrig varit med om något liknande. Jag har aldrig sett så här starka och robusta resultat”, säger VD Gunilla Osswald. Vi ser en positiv effekt redan efter sex månader som sedan fortsätter att öka över tid. Gunilla beskriver resultaten i studien som att alzheimerspatienter som har fått lecanemab sparat in ungefär sex månader jämfört med placebogruppen över de 18 månader som studien fortlöpt.
Vi har varit investerade i Bioarctic i flera år och det ska bli intressant att följa den fortsatta utvecklingen. Närmast väntar fördjupad analys av FAS III-datan i slutet av november och därefter ett beslut från FDA kring godkännande som, om utfallet är fortsatt bra, kan komma i december eller senast i början av januari.
Veckans händelse – Konjunkturen viker
Hur mår de svenska hushållen? På onsdagen fick vi ny information kring läget i svensk ekonomi och bland hushållen, med både detaljhandelsförsäljning och konsumentförtroende. Försäljningen i den svenska detaljhandeln sjönk 0,4 procent i augusti jämfört med månaden före, säsongsrensat och kalenderkorrigerat. Konsumentförtroendet har fallit brant sedan början av året men stabiliserades i augusti nära tidigare bottennivåer från i början av den svenska 90-talskrisen. Den fortsatta uppgången i inflationen, inte minst från dyr energi samt stigande räntekostnader, bör ha satt ytterligare press på hushållens finanser men en alltjämt stark arbetsmarknad verkar i andra riktningen. Vi förväntar oss att såväl ekonomi som arbetsmarknad kommer att försvagas framöver, vilket talar för att humörbottnen ännu inte är nådd, men timingen är osäker. Sentimentet i industrin har förblivit starkt men ändå visat tecken på att börja vika ned och sentimentet i byggsektorn har än så länge visat motståndskraft mot både stigande byggkostnader och högre räntor. Däremot har humöret i detaljhandeln inte oväntat tagit ett stort steg lägre och vi tror att nedgången kommer att fortsätta framöver och avspegla sig i en fortsatt fallande i detaljhandelsförsäljning.
Grafen nedan illustrerar försäljningen i den svenska detaljhandeln som sjönk 0,4 procent i augusti jämfört med månaden före och en utveckling av liknande slag står inte ens att hitta i samband med finanskrisen 2008.
Vi håller även ögonen på prisförväntningar i detaljhandeln och på näringslivets sysselsättningsplaner.
Konjunkturinstitutet kom med en prognos kring tillväxten i Sverige i veckan. Under första halvan av 2022 gick det fortfarande ganska bra för svensk ekonomi, men nu tror prognosmakarna på en inbromsning framöver.
Inflationen är, som vi vet, hög världen över, vilket har fått centralbankerna att höja räntorna i allt snabbare takt. Frågan är nu om det rör sig om en mjuklandning eller stark inbromsning av ekonomin. Hög inflation, fallande börser och stigande räntor leder till pessimism bland hushållen och urholkar köpkraften, som vi diskuterar ovan. KI räknar med att BNP kommer att växa med cirka 2,7 procent för helåret 2022. Därefter ser de framför sig en mycket svagare tillväxttakt på cirka -0,1 procent nästa år. Utvecklingen på arbetsmarknaden följer konjunkturen. Prognosmakarna räknar med att arbetslösheten blir omkring 7,4 procent i år för att sedan stiga något under nästa år. Eftersom Sverige är exportberoende är utvecklingen i Sverige beroende av hur det går för ekonomierna i vår omvärld. I tabellen nedan redovisas de senaste BNP-bedömningarna för Sverige i sammanfattning. Tre av 6 bedömare tror på negativ tillväxt 2023.
Veckans Spaning – Valutaoro i Sverige och Storbritannien
Kronans fall är bortom rim och reson. Valutor är en komplex och svårnavigerad materia som vi aldrig blir helt kloka på. Den mycket defensiva miljö vi befinner oss i med penningpolitisk åtstramning och fallande tillväxt samt börser är normalt dollarpositiv, vilket vi ser även denna gång. Rörelser blir ofta större än fundamentalt motiverade eftersom handeln är långt större än underliggande flöden. I detta nu är hedgefonder djupt involverade i den utveckling vi ser, men valutahandel som inte bygger på fundamenta kommer förr eller senare reverseras.
Stora geopolitiska men även ekonomiska risker i Europa (som resultat av kriget i Ukraina) sätter ännu större minustecken framför euron (och kronan) och bytesbalansen i Europa har urholkats av stigande energipriser där de flesta länder är nettoimportörer. Vi noterar dock att underliggande och relativa fundamenta för kronan har stärkts i takt med att sårbarheter i vår omvärld blottas höga skuldsättningar på många håll och beroende av importerad energi.
Sveriges statsbudget har däremot en närmast kronisk förmåga att generera överskott och vår interna kostnadsutveckling är i paritet med USA. Kronans fall får därför ses som ett underbetyg till AB Sverige, devalveringspolitik har aldrig byggt framgångsrika nationer och våra exporterande företag får en kortsiktig boost men svagare långsiktiga incitament att stärka sin konkurrenskraft.
Riksbanken har ansvar för inflationsmålet men det är regeringen som ansvarar för vår växelkursregim. Frågan är om någon politiker vet eller förstår detta. Nyligen kommunicerade exempelvis den schweiziska centralbanken att den kan intervenera åt bägge håll (starkare eller svagare) om den rekordstarka schweizerfrancen skulle äventyra inflationsmålet. KPI var då på 3% i Schweiz att jämföra med Sveriges 8-9%. Att Schweiz är en hårdvaluta kommer av många år av upprepad retorik och förtroendeskapande åtgärder för att visa att växelkursen är en viktig parameter i stabiliseringspolitiken både för regeringen och centralbanken.
I Sverige har Riksbanken historiskt jobbat för att undvika att kronan stärks för att få upp inflationen och detta har satt sig i marknadens institutionella minne där få tror att kronans trend lägre kommer upphöra och de agerar därmed därefter. Vad vi kan påminna oss har den svenska regeringen aldrig agerat vare sig för eller emot valutan, trots sitt ansvar i denna fråga, och så heller denna gång. Som vi talat om i tidigare veckobrev säljer Riksbanken, och nu även Riksgälden, dessutom SEK i detta känsliga läge i syfte att bygga valutareserver på grund av den geopolitiska oron. I utländsk valuta är svenska tillgångar nu mycket billiga och borde te sig attraktiva internationellt. Ta en titt på bilden nedan. Fundamentalt ur budget- och bytesbalansperspektiv är Sverige och Schweiz i topp men vår valuta behandlas idag av marknaden ungefär som Storbritannien som är i botten. När Sverige nu till slut har en ränta att erbjuda borde kapitalströmmen vända hem igen så småningom, även om det kan ta tid.
Veckans Vinnare
Veckans bästa aktie blir naturligtvis Bioarctic som vi presenterar ovan med den fantastiska uppgången på över 250%. Vi gratulerar våra andelsägare.
I de globala fonderna toppas listan av Calliditas, Etsy och Sobi med uppgångar mellan 3%-5%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Humana, Beijer REF och Fortnox som upp mellan 3% – 5%.
Under strecket
Storbritanniens nya regering har varit mycket aggressiva under de få veckor man har varit på plats med skattesänkningar och stöd i syfte att stötta tillväxten i ekonomin. Ovanstående går därmed stick i stäv med Bank of Englands försök att stävja inflationen via räntehöjningar.
IMF uppmanade på tisdagen Storbritannien att ompröva sina planerade skattesänkningar på grund av konflikten med penningpolitiken i ett läge med hög inflation. Såväl IMF som USA, enligt finansminister Yellen följer noga utvecklingen i Storbritannien. Den brittiska centralbanken har varnat för en betydande penningpolitisk respons på budgeten men att detta troligen inte kommer att ske förrän på nästa ordinarie möte i november. Marknaden diskonterar att den brittiska styrräntan kan stiga från 2,25% idag till över 6% i vår, den högsta nivån på 25 år. Pundet har rasat på regeringens extensiva finanspolitik och på onsdagen meddelade Bank of England att man kommer att genomföra temporära köp av statsobligationer med längre löptider. Syftet med köpen är att återställa ordnade marknadsförhållanden. Lärdomen man kan dra från ovanstående är att politiker måste ta ett steg tillbaka ibland och fundera kring vad deras snabba, populistiska beslut får för konsekvenser.
Veckans räntespaning
Det har varit en fortsatt deppig marknad med högre räntor och kreditspreadar under veckan. Under torsdagen kom tyska KPI-inflationen som var högre än väntat, den kom in på 10% i september jämfört med 7,9% i augusti. Det är den högsta siffran sedan euron infördes i landet.
I Storbritannien har den nya regeringen planerat att genomföra stora skattesänkningar vilket omvärlden kritiserat kraftigt, bland annat var IMF kritiska och utfärdade en varning. På grund av de stora planerade skattelättnaderna meddelade Bank of England att man planerar att starta ett tillfälligt program att köpa långa statsobligationer vilket fick 10-årsräntan i Storbritannien att sjunka med 47 bps. Bank of England står dock fast att målet är att minska sitt innehav av obligationer med 80 mdr under kommande 12 månader.
På nyemssionsmarknaden för företagsobligationer står det tyvärr still. Fastighetsbolaget Corem var ute och annonserade ett återköpserbjudande samt ett nytt mandat. Bolaget valde dock att inte gå vidare med vare sig återköp eller ny obligation på grund av det rådande marknadsläget. Vi hoppas att marknaden stabiliseras snart!
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
