Veckobrev v.38 – Räntehöjningar i fokus

Fortsatt kraftiga räntehöjningar från världens centralbanker och oro för recession har satt tydlig press på börserna. Vi lämnar bakom oss ännu en tung handelsvecka. Den amerikanska 10-årsräntan har stigit succesivt och ligger nu över 3,70%

Världsindex är slutligen ner 2,4% för veckan.

Veckans Hållbara Bolag
Bland de hållbara bolag som vi ständigt letar efter för att addera i portföljerna vill vi hitta företag med en vilja att förbättra världen. Denna vecka presenterar vi det svenska utbildningsföretaget AcadeMedia som är ett relativt långväga innehav i portföljerna då aktien köptes in för första gången under 2019. Vi arbetar emellertid aktivt med alla våra innehav och har därmed ägt bolaget till och från sedan dess.

AcadeMedia tillhandahåller utbildning på 650 enheter med 17 000 anställda och 180 000 elever i alltifrån förskola till vuxenutbildning. Genom att erbjuda en god miljö för lärande bidrar AcadeMedia till att människor och samhällen kan utvecklas och växa. Man menar att alla elever ska ha samma rätt till en utbildning av hög kvalitet, oavsett bostadsort och bakgrund. Man visar också att man faktiskt når upp till sina mål genom att exempelvis över 90% av gymnasieeleverna inom AcadeMedias skolor tar examen i jämförelse med ca 65% i snitt i riket. Bolaget verkar alltså i linje med FN:s mål nummer 4 ”God utbildning”.

Friskolor står för så lite som 19% av utbildningsplatserna i den svenska skolan. Det tycker vi är en lagom mix för att bidra till benchmarking och ökad kvalité i hela skolan. Som ni vet har friskolorna varit en het valfråga där Socialdemokraterna har velat förbjuda friskolor. Vi tycker att det skulle vara olyckligt i enlighet med vårt resonemang ovan.

I samband med valresultatet till förmån för det borgliga blocket rusade aktien 15% på en dag. Vi valde då att sälja alla våra aktier.

Nuvarande aktiekursnivå tror vi är attraktiv och har ökat fondernas innehav igen under veckan.

Det ska bli väldigt roligt att fortsätta följa detta företag under de närmaste åren, vi tror på en mycket bra utveckling givet bra kassaflöden och låg värdering.

Veckans händelse – Centralbankerna höjer räntor
Amerikanska Fed höjde på onsdagskvällen sin styrränta med 75 punkter till 3,25% som de flesta hade väntat sig. Ledamöterna höjde dock också sina förväntningar på hur högt räntan kommer att gå, den s.k ”dot plot”. En tredjedel av ledamöterna tror nu att styrräntan kommer att nå en topp på nästan 5% nästa år. Fed-chefen Powell har tidigare betonat intentionen att få ner inflationen utan att orsaka en recession, dvs att få till en så kallad mjuklandning av ekonomin, men signalerar nu att en recession kan vara priset USA får betala för att kunna krossa inflationen. De amerikanska börserna föll i onsdags efter Feds räntebesked och S&P 500 ligger nu endast ca 2% över bottennivån i juni. Amerikanska räntor steg, framför allt de kortare löptiderna, vilket stärkte signalen från räntemarknaden om en kommande recession i USA med den så kallade negativa yield-kurvan där kortare räntor handlar högre än längre, vilket normalt ses som en recessionsindikator. Räntan på en 2-årig obligation handlas nu dessutom över 4% för första gången sedan 2007, se bild nedan.

Sveriges Riksbank höjde också reporäntan rejält, med hela 1% till 1,75%.

Den svenska direktionen var enig om både räntebeslutet och räntebanan. Riksbanken fortsätter dock med värdepappersköpen i enlighet med beslutet i juni, men de väntas upphöra vid årsskiftet. “Innehavet av värdepapper minskar därmed gradvis genom förfall och halveras under prognosperioden”, skriver Riksbanken. Riksbanken konstaterar att stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag. “Det skulle dock bli än mer smärtsamt för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer”, menar de.

Många bedömare är nu ute och kritiserar Riksbanken hårt för att de inledde räntehöjningarna alldeles för sent. Många säger sig också ha propagerat för detta både för 12 och 6 månader sedan. Vi måste säga att det sistnämnda kan vi inte minnas att vi har hört från någon svensk ekonom eller strateg för 6 månader sedan. Vi menar också att Riksbanken agerar korrekt i detta prekära läge. Något måste göras, det är dock framgent viktigt att vara lyhörd för signaler på svagare ekonomi och vara snabb med förändringar i ett sådant läge.

Riksbanken prognostiserar, precis som FED, framtida ränteutveckling och nedan kan vi se att de har ändrat uppfattningen en del sedan förra mötet i juni. Nu tror man att reporäntan toppar på ca 2,5% till skillnad mot de 2% man gissade på i juni.

Veckans Spaning – Warren Buffett´s modell signalerar fortsatt svag börs
Buffett-indikatorn jämför aktiemarknadens samlade marknadsvärde i förhållande till BNP i USA och är ett av de mått Buffett sägs gilla. Just nu är marknadsvärdet på S&P 500 2,44 ggr BNP. Ur ett historiskt perspektiv kan man notera att vi trots årets fall därmed befinner på historiskt höga värderingar av aktiemarknaden. Vid IT-kraschen var värdet som högst exempelvis 2,11 enligt diagrammet nedan.

Nu ska man inte dra allt för stora slutsatser kring en indikator av detta slag utan man får snarast se det som anekdotiskt bevis kring värderingen av marknaden. Det som intuitivt känns vettigt med modellen är en tanke kring att en modern ekonomi drivs BNP-mässigt till ca 70% av konsumtion och över tid borde det därmed finnas en stark koppling mellan bolagsvinsters utveckling och BNP-utveckling. I USA har bolagsvinster växt med i snitt 7,7% och BNP 6,35% sedan 1947. Därmed får man säga att det finns en stark koppling och att den sammanlagda värderingen av bolag på S&P 500 rimligen borde spegla något snarlikt till BNP-utvecklingen över tid i alla fall. Då bolagens effektiviseringar leder till högre genomsnittlig tillväxt i bolagsvinster bör genomsnittsvärdet av kvoten dock söka sig försiktigt uppåt över tid. Indikatorn pekar på att det bör finnas en del nedsida i marknaden innan man kan vara säker på att vi når ett köpläge.

Sambandet mellan BNP och konsumtion.

Ovan visas sambandet mellan produktion / konsumtion och BNP-tillväxt. Får vi en stagnation i någon del i kretsloppet påverkas både BNP och bolagsvinster negativt.

Under strecket
President Putin hotar med kärnvapen. I ett tecken på motgångarna i kriget i Ukraina meddelade på onsdagen president Putin i ett TV-tal till nationen att Kreml kommer att kalla in 300 000 soldater för att sättas in i kriget mot Ukraina. Putin aviserade också att Ryssland planerar att annektera delar av Ukraina efter att ha hållit folkomröstningar i strid med internationell rätt den kommande helgen i de ockuperade delarna av Ukraina. Samtidigt hotade Putin i en fantasifull beskrivning av kriget med att använda kärnvapen om Ryssland och dess medborgare hotas. Då de annekterade delarna av Ukraina skulle kunna definieras som ryska efter helgens folkomröstningar har risken därmed ökat markant för att Putin skulle kunna använda kärnvapen. Marknaden reagerade knappt på hotet då det är omöjligt att prissätta en teoretisk katastrof. Hotet är dock inte teoretiskt. EU planerar nu ett åttonde sanktionspaket mot Ryssland, men det är också dags att damma av kalla krigets förberedelser för ett kärnvapenkrig. Detta är en händelseutveckling som oroar, samtidigt ser vi en förnyad flyktingvåg av ryska män som vill undvika att bli inkallade till Europa. Vi tror att EU snabbt skapar en infrastruktur för att motta dessa på bästa sätt då massflykt från Ryssland kan försvaga Putins inrikespolitiska ställning och möjligen få upp ögonen för den breda inhemska opinionen att avsluta kriget.

Veckans räntespaning
Det har varit en deppig vecka på kredit och räntemarknaden. Räntorna har stigit till följd av räntehöjningarna i USA och i Sverige. Även kreditspreadarna, påslaget över riskfri ränta som företagen får betala, har gått isär (se graf nedan). Kreditspreadarna är nu uppe på årshögsta och börjar närma sig nivåerna vi såg under Covid-krisen.

Samtidigt har räntorna kommit upp. Se graf nedan för 3m Stibor. Det har alltså blivit betydligt dyrare för företag att låna upp pengar på obligationsmarknaden då både basräntan och kreditpåslaget stigit kraftig. Ur ett investerarperspektiv är det dock positivt, det går att få bra betalt på välskötta nordiska företagsobligationer. I den här miljön fortsätter vi att fokusera på bolag med sunda affärsmodeller, stabila kassaflöden och starka balansräkningar.

Trevlig helg önskar Cicero Fonder