Marknadens återhämtning har fortsatt även denna vecka. Den stora frågan är om den positiva rörelsen i kölvattnet av fallande räntor ska hålla i sig eller om nästa veckas amerikanska obligationsemissioner i syfte att minska balansräkningen kommer att ställa till problem på räntemarknaden. Med andra ord finns det köpare för obligationerna?
Världsindex är slutligen upp med 0,4% för veckan
Veckans händelse – spänningar i sydkinesiska sjön
Nancy Pelosi, talman i representanthuset i USA, besökte Taiwan som en del av sin resa i Asien denna vecka. Besöket genomfördes trots varningar inom Biden-administrationen över den möjliga responsen från Kina, som varit mycket kritiska till besöket.
Syftet med besöket, vilket var det första av en så högt uppsatt amerikansk politiker på 25 år, är naturligtvis att visa stöd för Taiwan och understryka den militära hjälp man har lovat Taiwan i händelse av en kinesisk ockupation.
Både Japan och Sydkorea har varnat USA för konsekvenserna av ett genomförande.
Med tanke på de spänningar som råder i övrigt i världen just nu tycker vi kanske att besöket innebar vissa risker även om utgången verkar ha blivit relativt lugn. Om man bortser från de stora militära övningar Kina valde att genomföra runt ön under besöket.
Styrkan under de senaste veckorna i marknaden kan förklaras av att investerare har varit fokuserad på att prisa ’peak räntor’ i USA, med risk att man ignorerat att kvantitativ åtstramning bara just börjat och kommer accelerera under kommande månader. Marknaden förväntar också sig efter veckans möte en topp för FED räntan vid årsskiftet på 3,32%, en minskning på 8 punkter sedan innan mötet. Även marknadsräntorna här och nu har kommit ner och vi hittar exempelvis den amerikanska 10-åringen under 2,7% i skrivande stund, en nivå som vi knappt har sett sedan i maj.
Vi har å andra sidan i veckan hört FED-ledamöter tala om det osannolika i att FED skulle börja med räntesänkningar i början av 2023.
Samtidigt får vi fortsatta rapporter om hög inflation från exempelvis Holland på över 10%. Marknaden kanske är för tidigt ute med att blåsa faran över.
Vi oroar oss lite för att avsaknaden av en stor strukturell köpare av statsobligationer och en illikvid sommarperiod kan komma att öka risken kring de planerade auktionerna för längre statsobligationer från den amerikanska centralbanken den 10e-18e augusti, dessa blir ett första test för hur marknaden kommer reagera på kvantitativ åtstramning. Den närmaste veckan kommer att bli spännande och vi på Cicero Fonder har valt att ta ner lite aktierisk under de senaste två dagarna i syfte att skapa handlingsutrymme om marknaden blir tristare.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan av Calliditas, Moderna och Kalera med uppgångar mellan 10%-14%.
I den svenska portföljen hittar vi vinnarna bland Readly, Hemnet och Mips som alla är upp mellan 3% – 17%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Lime, Viaplay och Alcadon som alla är upp mellan 3% – 6%.
Under strecket – ljus i mörkret?
Vi har i veckan tagit del av en intressant analys från analysfirman Berenberg.
De menar att Euroområdet är på väg mot en kraftig recession skapad av skenande priser och risk för brist på gas i höst/vinter. Därefter finns en chans till en snabb rekyl igen 2023. De konstaterar vidare att konsumentförtroendet i euroområdet redan kollapsat till rekordlåga nivåer och att företagsförtroendet också vänt ned tydligt på senare tid, där de ekonomiska utsikterna nu framför allt avgörs av pris på och utbud av gas. Riskerna för recession har ökat markant efter den nya uppgången i gaspriserna i juli.
Efter vinter och kyla finns det dock hopp om en rekyl upp igen under loppet av 2023, bedömer man. Gassituationen bör förbättras med varmare väder och samtidigt gynnas hushållens inkomster och konsumtion av högre löneökningar och lägre inflation, där baseffekter och sjunkande råvarupriser bör ta ned inflationen till 2 procent igen i slutet av 2023 eller början av 2024. Detta i sin tur stärker såväl arbetsmarknad som investeringar. Den stora bristen på arbetskraft talar dessutom för att arbetslösheten inte behöver stiga så mycket i en recession. Till detta kommer att ett minskat beroende av rysk gas kommer att kräva stora investeringar och att recessionen dessutom kan lätta på en del utbudsstörningar. Berenberg påpekar att pandemin visat att en snabb rekyl upp igen är möjlig. De tillägger att mycket dessutom avgörs av vilken politik som kommer att föras. Man bör till exempel inte hålla ned ökningen av gaspriserna för hushållen i en sådan utsträckning att konsumenterna inte har starka incitament att använda mycket mindre gas. Generösa stöd till de genuint behövande är ett mycket bättre sätt att stödja konsumenterna än exempelvis pristak som gynnar alla. Dessutom måste man snabba upp processerna kring nya investeringar i energisektorn.
Veckans räntespaning
Vi har intressanta tider på räntemarknaden för tillfället. Räntehöjningarna avlöser varandra samtidigt som FED påbörjar kvantitativ åtstramning på allvar under augusti då man planerar att inte vara en stor köpare i den kommande emissionen av statsobligationer.
Under veckan höjde Bank of England sin styrränta med 50 punkter till 1,75% vilket var deras största höjning på 27 år. Dom bedömer samtidigt att ekonomin kommer att träda in i recession i fjärde kvartalet. Det fick europeiska räntor att sjunka något.
Både i Sverige och i USA ser vi nu en inverterad yieldkurva dvs att kortare räntorna står högre än de långa räntorna. I USA handlas 10-årsräntan runt 2,68% samtidigt som 2-årsräntan handlas kring 3,05%. Den svenska 10-åringen handlas nu runt 1,26% samtidigt som 2-åringen handlas kring 1,71%
Trevlig helg
