Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
I veckan har centralbankerna stått i fokus, och både FED och ECB valde att höja sina styrräntor (helt i linje med förväntningarna).
Världsindex är därmed relativt oförändrat under veckan.
Veckans Bolag – Hexagon
Vi letar alltid för fondernas räkning efter nya bolag att investera i, Blankarfavoriten Hexagon stack i veckan ut på helt fel sätt och föll med 10,5 procent på onsdagens halvårsrapport. Aktien hade därmed sin sämsta börsdag sedan Coronakrisen våren 2020. Lägre rörelsemarginal än förväntat, lite högre finansieringskostnader och något sämre kassaflöde låg bakom kursnedgången. Aktien har i juli pressats av en uppmärksammad blankarrapport från ”analysfirman” Viceroy. Vi är absolut inte emot blankning som vi tycker är en naturlig del av marknaden. Men vår tilltro till Viceroy är mycket begränsad. Vi finner deras ”analyser” grunda, ofullständiga och populistiska. Man vill piska upp en krisstämning kring bolag som man redan har tagit en negativ position i för att få aktiekursen att falla och sedan stänga sina negativa positioner när kursen faller.
Viceroy hävdar ofta att de enbart gör exakt samma sak som bankerna som rekommenderar köp och sälj i olika aktier dagligen. Det är inte sant då bankerna inte tar egna positioner först och därefter släpper analyser. Vi har små positioner i Hexagon men funderar på att öka för fondernas räkning efter juli månads trista utveckling.
Hexagon är ett fantastiskt bolag som under decennier har växt sin verksamhet över snittet i verkstadssektorn. Trots osäkerheten på kort sikt anser vi att kritiken i Viceroys blankarrapport är överdriven, särskilt avseende den organiska tillväxten, samt att Hexagons kostnadsbesparingsprogram utgör ännu ett steg för ledningen att förbättra den långsiktiga verksamhetsprofilen. Vi har dock ingen brådska, utan följer vad marknaden väljer att göra med aktien.
Veckans Händelse – Fed höjer igen, helt enligt plan, är det sista gången?
Onsdagens räntehöjning från Fed kan bli den sista på länge. Marknaden kan då dra en suck av lättnad, men för centralbanken står höga insatser på spel. På onsdagskvällen höjde Federal Reserve alltså styrräntan med 25 punkter till intervallet 5,25–5,50 procent. Detta efter att ha lämnat räntan oförändrad vid mötet i juni.
Fed-chefen Jerome Powell har tidigare öppnat för ytterligare en räntehöjning, i september. Men vi tror att mycket talar för att onsdagens räntehöjning blir den sista.
Inledningsvis hamnade amerikanska KPI-inflationen på 3,0 procent i juni, vilket var lägre än väntat. Fed:s mål är förvisso på två procents inflation men fallet närmar sig målet.
Samtidigt sjönk dessutom kärninflationen, KPI rensat för livsmedels- och energipriser, till 4,8 procent från 5,3 procent.
Problematiskt kan dock vara att Fed stressas av den fortsatt starka arbetsmarknaden. Och så länge den styrkan finns kvar finns det också risk för lönedriven inflation. Därför står man ännu inte på fast mark om vart inflationen ska ta vägen.
Ytterligare en risk är att en signalerad räntetopp kommer få finansmarknaden att alltmer börja snegla mot räntesänkningar som i nuläget är prognostiserade att inledas tidigt nästa år. Sådana diskussioner vill Fed så långt som möjligt undvika. Man vill i stället kunna använda retoriken, som vi har pratat om här under hela året. Man vill förmedla ”hökaktiga” fraser som lugnar ner marknaderna och kanske skickar ner aktiemarknaden några procent för att slippa höja räntan ytterligare. Jerome Powell kommer och måste därför vara tuff i sin kommunikation.
Kanske minns Powell 1970-talet. Då praktiserade Fed sin ”stop-and-go”-strategi, som gick ut på att balansera mellan inflationsbekämpning och upprätthållen tillväxt. Resultatet blev att man misslyckades på bägge punkter. När inflationen blivit för hög höjde man räntan. Men när recessionsrisken steg sänkte man den igen, och den inflationstakt som börjat dämpas vände åter upp. Sent 1970-tal låg inflationen på 12 procent och den nye centralbankschefen Paul Volcker fick i uppdrag att knäcka den, kosta vad det kosta ville. Han höjde räntan till som mest 20 procent i juni 1981, vi hoppas verkligen att vi slipper det denna gång.
Vi befinner oss i ett viktigt läge där det är viktigt att göra rätt, vilket är mycket svårt. Man kommer dessutom att få kritik i efterhand oavsett vad man gör. Många menar att Fed missbedömde kraften i inflationen, samtidigt kan man väl tycka att andra gjorde det ännu mer. När Fed hade börjat höja räntan i början av 2022 menade ju vår egen Ingves att nollräntan skulle bestå under överskådlig tid……
Kanske bör man fundera på Centralbankernas roll. De vill vara självständiga från politikerna, men om de misslyckas med att uppnå inflationsmålet tror vi ändå att det skulle leda till politiska påtryckningar (exempel: Trumps utskällning av Bernake i december 2018 som innebar att det inte blev fler räntehöjningar). Risken är att politikerna i slutändan ändå eliminerar centralbankernas självständighet. Dessutom har vi ju talat här tidigare om att ansvaret för ekonomisk stabilitet ligger hos regeringen, vilket de tycks ha svårt att hantera, möjligen skulle detta ansvar sändas tillbaka till Riksbanken (det blir ju då ett mer teknokratiskt synsätt och inte så politiskt drivet, vilket kanske vissa partier skulle ha svårt att acceptera.)
Federal Reserve har det senaste dryga året höjt räntan med 500 punkter. Vad spelar ytterligare 25 punkter för roll kan man tycka, men åtminstone 2018 fungerade retoriken som vapen och vägs ände nåddes i december, vi hoppas att juli 2023 var sista höjningen för denna gång.
Börserna steg, räntorna sjönk och den amerikanska dollarn försvagades i alla fall på beskedet. Ränte- och valutarörelserna reverserades emellertid under torsdagen men börserna fortsatte sin vandring norrut. Nedan kikar vi på den amerikanska tvååriga räntans rörelse under veckan.
Veckans Spaning – Nu börjar ränteökningarna märkas i svensk ekonomi
Vi ser att bankernas utlåning till svenska hushåll ökade med endast 1,1 procent i juni jämfört med motsvarande månad föregående år, enligt färsk statistik i veckan. Även om siffran är över noll är det en mycket kraftig nedgång som grafen nedan visar.
Vidare noterar vi att antalet osålda bostäder i Sverige också fortsätter att öka. Bostadsförsäljningsplattformen Booli rapporterar om prissänkningar i kombination med rekordutbud av ”Snart till salu”, vilket enligt Booli pekar på en bostadsmarknad i olag och menar att massor av gamla objekt är ute som inte säljs. Att lägga ut ett objekt som ”Snart till salu” är ett sätt att sondera intresset för objektet utan att officiellt behöva lägga ut en annons. Får man inte tillräckligt med intresse kan man kanske avvakta med att lägga ut en riktig annons. Många vill undvika att hamna i kategorin ”osålda objekt” det innebär att man bränner sina broar och får svårt att sälja utan prisreduktion.
Enbart i Stockholms län har den senaste fyraveckorsperioden över 12 000 lägenheter legat ute som ”Snart till salu”. Denna kategori har därmed växt sig dubbelt så stor som det vanliga utbudet ”Till salu” som är drygt 6 000 nu i juli i Storstockholm.
Vi tycker att det är en läskig utveckling vi ser med tanke på vetskapen om att många familjer med rörliga lån säkert har det tufft med räntebetalningarna varje månad. Vi vill inte få tillbaka en 90-talskris där många hus- och lägenhetsägare behövde tvångsförsälja sina bostäder med stora restlån att släpa på livet ut. Låt oss innerligt hoppas att inflationen dämpas och att räntorna kommer ner.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av norska vattenreningsbolaget Cambi, Sinch och Aros Bostad med uppgångar mellan 15%-24%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Sinch, Flat Capital och Embracer med uppgångar mellan 8%-17%.
Veckans Räntespaning
Veckan har präglats av flera räntebesked från världens centralbanker. Först ut var FED som i onsdags kväll höjde som väntat styrräntan med 25bps vilket fick räntorna att backa något i hopp om att detta var den sista i raden av höjningar. Från FED uttalade man sig dock om att de fulla effekterna av åtstramningarna ännu inte märkts så inkommande data kommer vara viktig i hur man kommer agera framöver. En till höjning i september är inte uteslutet även om den känns mindre sannolik i dagsläget.
ECB lämnade sitt räntebesked under torsdagen och även där höjdes styrräntan med 25bps som väntat. Dock gav man inga indikationer på framtida höjningar utan man kommer invänta inkommande data. Chefen för ECB uttryckte dock att inflationen fortsatt är för hög och kommer troligen att vara hög en tid framöver.
Även Bank of Japan lämnade räntebesked nu på morgonen och som väntat lämnades styrräntan oförändrad på -0,1%.
Räntenivån på längre löptider har stigit under veckan, i Sverige handlas den 10-åriga statsobligationen runt 2,49% i skrivande stund upp från 2,36% i början av veckan. Motsvariga räntan i USA handlas i skrivande stund på 4% upp från 3,87% i början av veckan. En anledning är tillväxtdata från USA som kom in starkare än väntat under slutet av veckan vilket fick räntorna att vända uppåt igen.
Trevlig Helg önskar Cicero Fonder
