Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
I veckan höll vi en WEB-presentation med anledning av att Aktiespararna Global Direktavkastning fyllt ett år. Om du inte tittade live gå gärna kika på hemsidan och se presentationen i efterhand.
Börserna har haft vissa problem att adaptera den nya situationen i mellanöstern och det stigande oljepriset som ställer till marknadssituationen. Världsindex är därmed ner 1,6% under veckan.
Veckans Bolag – Verve Group (fd Media & Games Invest)
Verve Group är ett globalt teknologiföretag som specialiserar sig på digital marknadsföring och medieteknologi. Företaget tillhandahåller en plattform som hjälper annonsörer och publicister att optimera sina marknadsföringsinsatser genom avancerade teknologier och dataanalyser.
Bolaget erbjuder AI-driven ad‑tech– teknik som kopplar samman annonsörer och publicister. Verve fokuserar särskilt på identifieringsfri (ID-less) annonsering – till exempel genom SDK-lösningar för mobilappar, CTV och programmatisk displayannonsering. ID-less annonsering eller identifieringsfri annonsering är en form av digital marknadsföring som inte bygger på cookies eller personliga identifierare. Det är ett svar på ökad integritetsreglering, exempelvis GDPR, och krav på godkännande för tracking via tredjepartcookies på exempelvis Iphone. I stället för att följa enskilda användare över tid, bygger ID-less teknik på kontextuella data t.ex. vilket innehåll användaren konsumerar just nu, enhetsdata t.ex. skärmstorlek, språk, operativsystem, aggregerade användardata vilket är grupper av liknande användare samt maskininlärning och AI för att hitta målgrupper åt annonskunderna utan att spara dess identitet. De flesta stora företag med intresse för annonsering är kunder hos Verve exempelvis nämner man att man har ca 230 utav Fortune 500-bolagen i USA.
Verve meddelade på tisdagen att bolaget genomför en riktad nyemission på 300 mkr i syfte att minska sin skuldsättning, vilket vi tycker är positivt och valde att delta i transaktionen för fondernas räkning.
Emissionen minskar skuldsättningen i bolaget, vilken vi har tyckt varit lite för hög. Verve köpte förra året Jun Group och har därefter växt både intäkter och vinst rejält. Det är på grund av förvärvet också relevant att kika på organisk tillväxt, som taktar på 9%, vilket talar för att integrationen av förvärvet tycks fungera väl. Med lägre skuldsättning och pengar i kassan för mindre förvärv ser framtiden ljus ut.
Det ska bli mycket spännande att följa bolagets utveckling.
Veckans Händelse – Riksbanken sänker räntan och räntebanan
Riksbanken sänkte styrräntan med 25 punkter på onsdagsmorgonen till 2,00 procent, helt enligt förväntningarna. Riksbanken ändrade senast styrräntan vid det penningpolitiska mötet den 28 januari, även då sänktes den med 25 punkter till 2,25 procent.
Riksbanken menar att konjunkturåterhämtningen som inleddes förra året har tappat fart och inflationen väntas bli något lägre än i den senaste prognosen. Prognosen för styrräntan innebär en viss sannolikhet för ytterligare en sänkning i år, men det är inget löfte. Man konstaterar också att den nya räntebanan nu bottnar på 1,88 procent, och därmed i princip indikerar en sannolikhet på cirka 50 procent att de sänker igen.
De säger vidare att geopolitiska konflikter och utspel kring tullar fortsätter att prägla utvecklingen i omvärlden. Även om finansiella marknader har uppvisat lite mindre variationer på senare tid och tullarna förväntas bli lägre än vad som annonserades i början av april, bedöms tillväxten hämmas på kort sikt. Osäkerheten kring den framtida utvecklingen är fortsatt stor, inte minst till följd av den eskalerande konflikten i Mellanöstern.
Man konstaterar att den konjunkturella återhämtningen går långsammare än väntat. Ny information visar att tillväxten i den svenska ekonomin är svag, samtidigt som arbetslösheten är fortsatt hög. Den stora osäkerheten väntas också hämma återhämtningen den närmaste tiden. Inflationen har sjunkit efter uppgången i inledningen av året och har de senaste månaderna utvecklats i linje med Riksbankens senaste prognos. Den svagare efterfrågan väntas bidra till att inflationen framöver blir något lägre än i den senaste prognosen. Sammantaget talar inflations- och konjunkturutsikterna för en något lättare penningpolitik. Men inflations- och konjunkturutsikterna är osäkra.
Oljepriset har stigit kraftigt de senaste veckorna, men från låga nivåer, säger man. Uppgången kan dämpa tillväxten ytterligare men också dra upp inflationen, och det finns anledning att vara vaksam för de ekonomiska effekterna om det eskalerar ytterligare. “Det är den våta filten som blir ännu blötare för att vi får sådan enorm osäkerhet från handelskonflikter, kriget i Ukraina och nu kriget i Mellanöstern som nu kanske också innefattar en stormakt. Den som sitter och ska ta ett investeringsbeslut, den som funderar på om de ska köpa ett hus eller en bil, kommer kanske ta det lite försiktigare” avslutar Erik Thedéen.
Vi håller i stort med Riksbankensbedömning för närvarande. Vi påminner också att Riksbanken kan komma att sänka mer än vad man indikerar i veckans räntebeslut. Vi tror snarare på svagare konjunktur än starkare, men naturligtvis spelar inflationen en viktig roll och denna kan komma upp igen både på grund av stigande oljepris och införandet av tullar. Vi konstaterar vidare att Riksbanken generellt sänkte sina prognoser för den svenska ekonomin i samband med räntebeskedet, se tabell nedan. Siffrorna inom parentes är den gamla prognosen, notera gärna den stora förändringen för BNP 2025.
Vi noterar även att Amerikanska Centralbanken (FED) enligt förväntningarna lämnade sin styrränta oförändrad i intervallet 4,25–4,50 procent vilket ledde till att de amerikanska börserna handlades slagigt under onsdagskvällen, men stängde med små förändringar. Noterbart är att räntebanan justerades upp något jämfört med räntemötet i mars, där ledamöternas medianprognos fortsatt signalerar två räntesänkningar under året. Prognosen för 2026 och 2027 höjdes också marginellt, vilket signalerar en mer försiktig hållning gällande räntan. Powell menar att vi har fått mycket inflationistiska nyheter på sistone kring handelskonflikterna och Mellanösternkonflikten som har fått oljepriset att stiga, se diskussionen nedan i veckans spaning, så det är naturligt att räntebanan justerats upp sedan mars.
Fed skruvar samtidigt ned sina tillväxtprognoser för 2025, precis som Riksbanken ovan. Nu väntas USA:s BNP öka med 1,4 procent i år, jämfört med 1,7 procent i marsprognosen. För 2026 väntas BNP växa med 1,6 procent, även det något lägre än tidigare. Samtidigt höjs kärninflationsprognosen för de kommande åren. För 2025 höjs den till 3,1 procent, från 2,8 procent i mars och 2026 höjs den till 2,4 procent, från 2,2 procent i mars.
Under onsdagskvällens presskonferens pekar Fed-chefen Jerome Powell särskilt ut tullarna och Mellanösternkonflikten som osäkerhetsfaktorer. Höjningar av tullar i år kommer sannolikt att driva upp priserna och tynga den ekonomiska aktiviteten, menar han. Han påpekar att hur stora tullarna blir kommer att avgöra hur mycket ekonomin påverkas. Centralbanken ser flera möjliga scenarion. Det kan handla om en tillfällig prisökning, men det är också möjligt att inflationen påverkas under en längre period och påverkar bolagsvinster köpkraft som sedan sprider sig vidare i ekonomin. Det är intressant att FED adresserar flera av de problem som vi beskriver både ovan och nedan och den slutsats vi kan dra är åtminstone att den adderade osäkerheten från Mellanösternkonflikten kan bli något som vi kommer att få leva med både som geopolitisk oro, men också på grund av stigande oljepriser och de effekter det kan bidra med till både inflation och svagare ekonomisk tillväxt. Det är viktiga nytillkomna faktorer att fundera på under midsommarnatten….
Veckans Spaning – Vad innebär oljeprisuppgången?
Sedan konflikten i mellanöstern eskalerade under förra veckan har oljepriset rusat, nedan illustrerat av Brent-grafen, de senaste veckorna. Vi funderar nedan vad detta kan komma att innebära för världsekonomisk utveckling och Sveriges ekonomi.
Det första man tänker på är inflationen som kan börja stiga igen. När oljepriset stiger påverkar det direkt både producentpriser (PPI) via högre kostnader för energiintensiv industri och transport. Konsumentpriser (KPI) påverkas också via höjda priser på drivmedel, uppvärmning, flygresor, transporter och indirekt på alla varor på grund av bland annat transportkostnader, inte minst livsmedel som ju redan har varit ledande i inflationsdiskussionerna under de senaste åren, se svensk inflation nedan, där KPIF nu börjar närma sig Riksbankens mål på 2%.
Centralbanker såsom Riksbanken, ECB och Federal Reserve, följer utvecklingen noggrant och har som vi vet börjat att sänka räntorna i takt med att inflationen har kommit ner och börjat närma sig målet, som de flesta centralbanker har, på 2%, i Riksbankens fall definierat av KPIF (exklusive räntekostnader). De kommer sannolikt att försöka undvika att strama åt i det längsta om inflationen åter ökar på grund av oljepriset, men en ihållande uppgång kan försvåra för fler räntesänkningar, lite av denna problematik bekräftar också Thedéen i vår diskussion om Riksbanken ovan.
Tillväxten kan också påverkas negativt av högre oljepriser, särskilt för importberoende länder där högre energiimportkostnader slår direkt mot bytesbalans och real disponibel inkomst. Exempel på importberoende regioner och länder är bland annat EU, Japan och Indien men även USA. Högre priser på grund av ökade transportkostnader på importerade varor leder till lägre köpkraft och därmed lägre konsumtion vilket innebär lägre BNP-tillväxt. Vissa länder (t.ex. USA) är helt eller delvis självförsörjande på olja, vilket mildrar effekten, men vi ska komma ihåg att hela tulldebatten i USA härrör sig från det handelsunderskott man har i USA och man är således i hög grad påverkad av prisutvecklingen på importerade varor även där.
Vinnare på högre oljepriser blir självklart oljeproducerande ekonomier såsom Saudiarabien, Norge och Kanada som får högre intäkter och förstärkt handelsbalans. De stora förlorarna blir energiberoende utvecklingsländer med låg buffert som riskerar valuta- och skuldkriser i ett scenario med högre oljepriser under längre tid.
Effekter av högre oljepriser på svensk ekonomi skiljer sig inte nämnvärt mot de flesta europeiska länder. Inflation riskerar att öka då importpriset på olja och bränsle stiger och ger direkt effekt på KPI och KPIF, särskilt genom bensin/diesel till konsument.
Indirekt påverkan spär ytterligare på inflationseffekterna genom högre transport- och produktionskostnader för livsmedel och de flesta andra varor. Riksbanken måste beakta detta när man utvärderar sin eventuellt ytterligare räntesänkning under hösten 2025. Om oljepriset exempelvis håller sig över 80 – 90 USD/fat under flera månader, kan det sannolikt addera 0,3–0,5 procentenheter till inflationen i Sverige på 6–9 månaders sikt. Detta riskerar att skjuta på eventuella räntesänkningar till 2026, om kärninflationen hålls uppe. Tillväxt i Sverige kommer påverkas negativt då Sverige är en energiberoende, liten öppen ekonomi. Industrins transportkostnader kommer bidra till högre priser som urholkar hushållens reala köpkraft. Dock mildras effekten av relativt god energimix (vattenkraft, kärnkraft, biobränsle). Det är sannolikt att BNP-tillväxten 2025 minskar med 0,2–0,3 procentenheter om oljepriset ihållande stannar mellan 80 – 90 USD/fat. Historiskt har oljeprisuppgångar tenderat att försvaga kronan om den ger ökad global riskaversion och kapital rör sig till USD. Importpriser stiger då ytterligare och leder också till ytterligare importerad inflation. Även om dollarn har fått sig en törn som den ledande världsvalutan under året kanske vi ändå inte tror att kronan ska fortsätta att gå bättre än dollarn i ett scenario med stigande osäkerhet.
Nedan försöker vi sammanfatta de faktorer som oljeprisökningarna påverkar.
Ovanstående är alltså ett scenario världsekonomin gärna undviker i den bräckliga ekonomiska återhämtningen som redan har försenats under 2024 och 2025.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av bolag som Balder, Corem Property och Goldman Sachs med uppgångar mellan 5–7%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Sinch, Nyfosa och Balder med uppgångar mellan 7–9%.
Veckans Räntespaning
Veckan har varit relativt lugn då vi har ännu en kort vecka i Sverige. De svenska räntorna höll sig relativt oförändrade med undantag då Riksbanken sänkte styrräntan vilket fick den korta räntan att sjunka något. I USA har både långa och korta räntorna varit i stort sett oförändrade under veckan. De europeiska kreditspradarna har dragit isär något under veckan. Spreadarna för Investment Grade har dragit isär med ca 2,6 baspunkter samtidigt som motsvarande spreadar för High Yield dragit isär med ca 10 baspunkter.
På primärmarknaden har det varit en något lugnare vecka men ändå en del emissioner. Vi deltog i en emission från XPartners, ett bolag som har specialistkonsulter inom infrastruktur, som emitterade 2,6 mdr SEK på 4 år som betalar 3M Stibor +550 baspunkter. Sen deltog vi i en emission från Tomra som emitterade 1 mdr NOK på 5 års löptid som betalar 3M Nibor +72 baspunkter. Slutligen deltog vi även i en emission från Eltel som emitterade 130m EUR på 4 år som betalar 3M Euribor +525 baspunkter.
Glad Midsommar och en Trevlig Helg önskar Cicero Fonder
