Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
Veckan har fokuserat på inflation och räntebeskedet i USA, i senare delen av veckan har amerikanska räntor börjat röra sig nedåt igen och börsen har varit bra.
Världsindex är därför upp 2,7% under veckan.
Veckans Bolag – Storytel
Vårt portföljbolag Storytel har i veckan hållit en intressant kapitalmarknadsdag. Vi tror att Storytel har en betydande uppsida ifall bolaget levererar på de ambitioner som presenterades i samband med tisdagens kapitalmarknadsdag Aktien steg med 10% sedan bolaget presenterat nya finansiella mål och planer. Den strategiska uppdateringen var mycket informativ och kom efter en lång period under vilken den övergripande strategin genomgick betydande förändringar, vilka inte hade kommunicerats väl till marknaden tidigare. Avsaknaden av visibilitet och riktning har haft en kraftigt negativ påverkan på värderingen av företaget. Bolaget har numera som mål att nettoomsättningen ska uppgå till minst 5 miljarder kronor år 2026 genom organisk tillväxt (3,2 mdr 2022). Den organiska tillväxten av streamingintäkter ska vara 15 procent årligen. Ebitda-marginalen ska vara minst 12 procent vid 2026 (0% 2022), med en långsiktig ambition om att nå 15 procent eller högre.
Vi tror att vi har en spännande resa framför oss i Storytel och det ska bli mycket intressant att se hur man exempelvis lyckas att sänka kostnaderna för inläsning med hjälp av AI genererade inläsare med upp till 95%.
Veckans Händelse – Fed lämnade räntan oförändrad
Fed lämnade räntan oförändrad på onsdagskvällen. Efter tio höjningar i rad tog Fed en paus men var samtidigt tydligt hökaktiga i sin kommunikation vilket tog udden av marknadsrörelserna men reaktionerna var ändå svagt positiva, S&P 500 steg med 0,1% och Nasdaq med 0,4%. Amerikanska räntor har rört sig försiktigt högre efter räntebeskedet, 10-årig statsräntan står nu i drygt 3,80% och 2-åringen i 4,75% men har därefter vänt ner igen. EUR/USD gick upp inför räntebeskedet men har efteråt rört sig något lägre och handlar nu kring 1.09.
FED skickade en stark signal om fler räntehöjningar i år, både via prognoser och verbalt av Fed-chefen Jerome Powell. Efter att ha höjt räntan tio gånger i rad verkar Fed nu röra sig mot en långsammare ökningstakt där man tex höjer vid vartannat möte. Om ekonomin bromsar in i linje med marknadens förväntningar kommer Fed sannolikt att sluta tidigare än vad som nu prognostiseras, men ribban för att inte höja i juli är hög. Marknadsreaktionen med något högre räntor och starkare dollar efter beskedet tyder på att Feds prognosförändringar och kommentarer var något hökaktigare än väntat. Marknaderna fortsatte att prissätta ungefär samma stora sannolikhet för ytterligare en räntehöjning i antingen juli eller september men förväntningarna på en räntesänkning senare i år minskade ytterligare och räntesänkningarna förväntas nu inte inledas förrän till våren 2024.
Detta är sannolikt välkomna nyheter för Fed som tidigare försökt övertyga marknaden om att räntan kommer att vara hög längre än vad som tidigare prissatts i räntemarknaden.
Nedan ser vi att marknaden fortsatt tror på en räntehöjning till men sannolikheten för att den kommer redan i juli har ökat en aning till 66%. Vi måste också flytta oss in i 2024 innan marknaden tror på att det är högre chans än 50% (51,5%) för en sänkning.
Vi noterar också att Kinas centralbank sänkte räntan på sina medelfristig utlåningsfaciliteter (ettåriga lån) med tio punkter till 2,65%. Åtgärden var väntad eftersom den korta styrräntan sänktes i samma storleksordning på tisdagen och räntorna vanligtvis justeras tillsammans. Räntejusteringen kom innan industriproduktion (3,5% mot 5,6% i april) och detaljhandelsförsäljning (12,7% mot 18,4% i april) visade att den ekonomiska aktiviteten försvagades i maj. De asiatiska börserna har generellt haft en positiv utveckling idag eftersom förväntningarna har ökat för att ytterligare stimulativa åtgärder ska hjälpa till att vända den hittills något svaga återhämtningen i Kina.
Notera också att Europeiska centralbankens råd på torsdagen beslutade att höja räntan med 25 punkter till 3,50 procent helt enligt förväntningarna. ECB skriver att inflationen har kommit ned men väntas fortsatt vara för hög under för lång tid. Indikationer för den underliggande inflationen fortsätter att peka mot ett alltför högt tryck och prognosen för kärninflationen har dragits upp till 5,1 procent i år, 3,0 procent nästa år och 2,3 procent år 2025. Därmed är det sannolikt att Riksbanken också höjer vid nästa möte.
Veckans Spaning – Inflationen biter sig fast i Sverige
Onsdagens svenska inflationsutfall visade på en något lägre tillbakagång i inflationstakten än förväntat. KPI föll till 9,7% från 10,5% och inte till 9,5% som marknaden hade förväntat. KPIF och KPIF utan energi följde samma mönster. Utfallet stärker oron för att perioden med hög inflation är långt ifrån över där den viktigast av alla indikationer var att inflationstakten för KPIF ex. energi ökade med 0,7%. Notera att kommentarerna i viss media drog motsatta slutsatser och endast pekade på nedgångarna och att det därmed har vänt nu. Förvisso sant men vi har en lång väg att vandra.
I USA däremot såg vi i veckan den lägsta inflationen på två år. Inflationen har inte varit så här låg sedan mars 2021, precis innan priserna började stiga i rask takt i USA. Inflationen bromsade från 4,9 till 4 procent räknat på årsbasis i maj, ett snäpp lägre än analytikerna väntat sig. Det är en rejäl inbromsning och även om det fortfarande är en bit kvar till inflationsmålet är riktningen rätt och tempot hyfsat. Även kärninflationen rör sig åt rätt håll och utfallet på 5,3 procent var ungefär vad Wall Street väntat sig. Det ovanliga gapet mellan inflationen och kärninflationen, som är en bättre temperaturmätare över var priserna egentligen är på väg, ökade igen i maj. Det förklaras av energipriserna, som steg snabbt under våren 2022 men som nu sjunker snabbt. Under det senaste året har priserna på energiråvaror som bensin minskat med en femtedel. Att kärninflationen inte sjönk mer beror bland annat på den för Fed så viktiga tjänsteinflationen, som fortfarande ligger kvar en bra bit över 6 procent när energitjänster räknats bort.
Varför går det då så mycket sämre med inflationsbekämpningen i Sverige? Dels började inflationen stiga tidigare i USA och FED har höjt räntan mycket kraftigare och snabbare än i Sverige och Europa. En annan del är att åtstramningarna har viss eftersläpning. Exempelvis bör det bli tuffare för svenska konsumenter under året då exempelvis bundna bolån succesivt löper ut och högre räntor blir verklighet för hushållen. Detta bör kyla av ekonomin och dämpa inflationen. Vidare har många importerade varor blivit dyrare på grund av den svaga svenska kronan, vilket ytterligare har spätt på inflationen i Sverige jämfört med EURO-zon och USA. Vi ser i grafen nedan skillnaderna i inflation mellan Sverige och andra viktiga regioner i världen.
Röd = USA, Blå = Eurozone, Gul = Sverige, grön = Kina
Den svaga svenska kronan har i sin tur debatterats flitigt under veckan. Förklaringarna är många. Historiskt har svensk krona alltid varit svag i oroliga tider som en liten oberoende valuta. Investerare söker sig normalt till större ”tryggare” valutor under oroliga tider trots att svenska statsfinanser är starka och Sverige har högre rating än exempelvis USA. Vidare kan vi konstatera att kronans bästa period på senare år var under efterdyningarna av Subprime- / och Eurokrisen i 2010-talets inledning, nedan illustrerat av USD/SEK i grafen.
Som vi skrivit om här tidigare beslutade både Riksgälden och Riksbanken att bygga upp sina valutareserver under 2022 och har därmed kontinuerligt sålt svenska kronor under det senaste året i en omfattning som också påverkar. En annan sak som har förts fram i debatten är att vi svenskar är bra på att investera, både som privatpersoner, i pensionsbolagsportföljer och via bolagsinvesterande. Tyvärr, ur ett kronperspektiv, hamnar många av dessa investeringar utanför Sveriges gränser. Att köpa en amerikansk aktie eller ett tyskt företag innebär försäljning av kronor mot andra valutor. Tyvärr är detta nettoflöde klart negativt över tid. Fler inhemska investeringar skulle naturligtvis hjälpa i detta fall.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av två av Estee Lauder, Sunnova och Aker Carbon Capture med uppgångar på mellan 8%-11%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland veckans case Storytel, Sivers Semiconductor och Xvivo med uppgångar på mellan 9%-15%.
Veckans Räntespaning
Vi har fått både inflationssiffror och räntebesked från centralbanker under veckan. Som väntat lämnade FED styrräntan oförändrad samt att ECB höjde med 25 bps. Vi fick något lägre inflationssiffror men vi är fortfarande på relativt höga nivåer.
Räntenivåerna har kommit upp under veckan. Den svenska 10-åringen handlas numera kring 2,5% upp från 2,35% i början av veckan. Likaså har 2-årsräntan stigit till 3,27% i skrivande stund, upp från 3,07% i början av veckan. Stibor och swapräntor har också fortsatt att stiga under veckan, Stibor är uppe på 3,77% och 2-åriga swapräntan ligger på närmare 3,9%.
På primärmarknaden är det högt tryck nu inför sommaren då många bolag passar på att ta in nya pengar från obligationsmarknaden. Vi deltog i två emissioner under veckan. Storskogen emitterade totalt 2 mdr SEK med en löptid på 3,75 år till rörlig ränta som betalar 3m Stibor + 687,5 bps. Emissionen var villkorad med ett återköpserbjudande av deras utestående obligation med förfall i maj 2024. Sen deltog vi i SSAB som emitterade en hållbarhetslänkad obligation på totalt 2,1 mdr SEK med 5 års löptid fördelat på rörlig och fast ränta. Vi deltog i obligationen med fast ränta som betalar MS+170 bps.
Trevlig Helg önskar Cicero Fonder
