Kika gärna in på App Store och ladda ner vår app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
Marknaderna har handlat försiktigt under veckan med viss oro inför Trumps tillkännagivande på torsdagen. Världsindex är under veckan därmed i princip oförändrat under veckan.
Veckans Bolag – Peab
I veckan besökte vi byggbolaget Peabs bolagsstämma. Det är alltid trevligt att komma ner till Förslöv och få en uppdatering om hur det går. Peab är ett bolag som vi har investerat mycket i, dels via Peabfonden, dels i övriga aktivt förvaltande fonder. Peab är mycket fokuserade på hållbarhet, precis som vi på Cicero Fonder. I år berättade man om att man har lanserat en ny cement vi dotterbolaget Swecems som har 95% lägre CO2 avtryck än traditionell cement.
Peab har sina rötter i skånska Förslöv, där bröderna Mats och Erik Paulsson i början av 1950-talet började med mindre entreprenadarbeten på landsbygden utanför Ängelholm. Det som startade som en liten traktorverksamhet för snöröjning och jordflyttning utvecklades snabbt till ett växande byggföretag med ambitioner. 1959 registrerades det första bolaget, Paulsson Entreprenad AB, och därefter följde en lång rad av strategiska förvärv och regional expansion. Under 1980- och 1990-talen genomgick bolaget en omfattande omstrukturering, där flera verksamheter slogs samman och det moderna Peab började ta form. 1994 börsnoterades bolaget på Stockholmsbörsen, vilket markerade ett avgörande steg i resan mot att bli en rikstäckande aktör inom samhällsbyggnad. Peab blev ett namn synonymt med infrastruktur, bostäder och kommersiella byggprojekt över hela Norden.
På bilden ser vi hur vd Jesper Göransson och fd ordförande Mats Paulsson delar ut priser till årets bästa studenter bland Peabskolans avgångselever.
Peabskolan – där arbetslivet möter klassrummet
I en tid där byggbranschen skriker efter kompetens och ungdomar söker meningsfulla vägar in i arbetslivet, har Peabskolan etablerat sig som en unik brygga mellan utbildning och yrkesliv. Grundad 2006 av Peabs Mats Paulsson, är Peabskolan mer än bara en gymnasieskola, det är också en strategisk satsning på framtidens samhällsbyggare. Peabskolan erbjuder det nationella bygg- och anläggningsprogrammet med inriktningar som husbyggnad samt mark och anläggning. För de elever som ännu inte är behöriga till ett nationellt program finns introduktionsprogram som ger en andra chans att komma in på rätt spår. Med skolor i Malmö, Göteborg och Solna utbildar Peabskolan idag över 300 elever med stöd av cirka 40 medarbetare. Vi tycker det är ett mycket bra initiativ som ger många ungdomar chansen till en utbildning och ett jobb.
Sin vana trogen släppte även Peab sin rapport för det första kvartalet på stämmodagen. Rapporten var bra och aktien steg. Det vi framför allt imponeras av är stark orderingång där bland annat order till det kraftigt rustande försvaret bidrar positivt. Vi är också imponerade över hur väl Peab har lyckats överbrygga tappet inom bostadsbyggandet med de andra affärsområdena inom bygg- och anläggning. Trots i princip tvärstopp för bostadsbyggandet sedan 2022 har Peab lyckats hålla omsättningen i princip oförändrad under åren 2022 – 2024 och utsikterna ser goda ut i nuläget för en viss tillväxt 2025.
Veckans Händelse – Trump höjer spänningen – och kappvänder….
Tidigare i veckan, inför, antydde president Donald Trump att han skulle göra ett “mycket stort” och “omskakande” tillkännagivande torsdagen den 8 maj. Han beskrev det som en “verkligt positiv utveckling för USA” och betonade att det inte handlade om handel, utan något annat betydelsefullt. Marknaden blev naturligtvis väldigt spänd på vad det skulle kunna vara och det började spekuleras i skattesänkningar.
På onsdagskvällen gjorde Trump, sin vana trogen, en helomvändning och avslöjade att han skulle presentera ett omfattande handelsavtal mellan USA och Storbritannien under en presskonferens på torsdagen, trots att han tidigare hade sagt att det inte rörde sig om handel. Han beskrev det som ett “stort och mycket respekterat” avtal, vilket skulle vara det första formella handelsavtalet under hans administration.
Senare, på torsdagen, tillkännagav Trump officiellt det nya handelsavtalet med Storbritannien. Nedan tar vi en titt på hur avtalet ser ut jämfört med det såg ut innan ”Liberation Day”:
Före april 2025: De flesta brittiska varor exporterades till USA med låga eller inga tullar, särskilt efter Brexit i avsaknad av ett formellt frihandelsavtal.
2 april 2025: President Trump införde en generell tull på 10 % på alla brittiska varor samt en 25 % tull på importerade bilar, inklusive de från Storbritannien.
Efter avtalet i maj 2025: Den generella 10 % tullen kvarstår, men specifika lättnader har införts:
Bilar: Tullen på brittiska bilar sänks från 27,5 % till 10 % för upp till 100 000 fordon per år.
Stål och aluminium: De tidigare 25 % tullarna på brittiskt stål och aluminium tas bort.
Flygplansdelar: Tullar på brittiska flygplanskomponenter, såsom de från Rolls-Royce, avskaffas.
Storbritanniens tullar på amerikanska varor
Före avtalet: Storbritannien hade relativt låga tullar på amerikanska varor, med ett genomsnitt på cirka 5,1 %.
Efter avtalet: Storbritannien sänker sina tullar på amerikanska varor till ett genomsnitt på 1,8 %.
Specifika förändringar inkluderar:
Nötkött: Importkvoter på 13 000 ton amerikanskt nötkött införs, med bibehållna brittiska livsmedelsstandarder.
Tullar på amerikansk etanol tas bort, vilket möjliggör import av upp till 1,4 miljarder liter årligen.
Trump hävdar att det nya handelsavtalet mellan USA och Storbritannien innebär en ömsesidig sänkning av specifika tullar, detta är ju endast sant om man jämför med de tullar som infördes från USA den 2/4. Jämför man med tiden före är det trots allt en betydande försämring för Storbritannien som den amerikanske konsumenten kommer att få betala i form av höjda priser från importerade brittiska varor. Detta kommer ofrånkomligen att påverka handel och tillväxt negativ i jämförelse med tiden innan. Den största oron bir dessutom inflation, dels som en engångseffekt på grund av tullen, dels risk för stigande priser i USA på grund av sekundäreffekter såsom löneökningar, komponentbrist och kanske varubrist i olika segment. Sammanfattningsvis har vi svårt att förstå att marknaden drar en lättnandets suck över att det inte blev värre speciellt när marknaden inte handlar speciellt långt från ATH och det trots allt införs permanenta tullar som kraftigt försämrar handel, efterfråga och BNP jämfört med tiden innan tullarna.
Veckans Spaning – Thedéen lämnar räntan oförändrad men signalerar osäkerhet
Riksbanken lämnar, som väntat, styrräntan oförändrad på 2,25%, när räntebeskedet presenterades på torsdagsmorgonen. Riksbanken ändrade senast styrräntan vid det penningpolitiska mötet den 28 januari 2025, då den sänktes med 25 punkter till dagens nivå. Räntebeslutet var enigt. Thedéen var sedan medvetet vag om ränteguidning eftersom de helt enkelt inte har tillräcklig information vid en pressträff efter beslutet. Thedéen menar att det väger lite över åt att inflationen blir lägre framöver än marsprognosen, men att han “inte alls” är säker på att det blir en räntesänkning, “men det väger något över åt det hållet”. I juni kan Riksbanken ha fått en lite bättre bild, men de behöver inte ha en 100-procentig säkerhet, då skulle man lätt kunna bli “för sen på bollen”. Thedéen fick en fråga om risken för stagflation, som han menar är mer uttalad i USA, men det går inte att utesluta ett liknande scenario i Sverige. Då hamnar vi en policykonflikt, men då är lagen tydlig väldigt tydlig, att det är inflationen som gäller. “Vi har till skillnad från Fed ett inflationsmål och inte ett ‘dual mandate’ eller två mål som ska balansera mot varandra, så om inflationen stiger, då kommer vi att agera utan att ta hänsyn till den övriga ekonomiska utvecklingen”. Det var med andra ord ett tydligt besked, som dock skrämmer oss lite. Vi har tidigare här diskuterat problematiken med att det är politikerna och inte Riksbanken som ansvarar för ekonomisk stabilitet och vi har menat att politikerna kanske varken har beslutsfähighet, givet splittrat parlamentariskt läge, eller viljan att fatt obekväma beslut i kristider som naturligtvis oppositionen skulle kritisera och motsätta sig.
Riksbanken konstaterar att den ökade osäkerheten i omvärlden gör att konjunkturutsikterna ser något svagare ut än i prognosen i mars, men effekterna på inflationen är mer svårbedömda, vilket vi håller med om givet tullsituationen. Tillväxtutsikterna har försämrats i både USA och Europa. I den amerikanska ekonomin väntas höjda tullar leda till högre inflation, men i Europa kan den lägre efterfrågan dämpa inflationen. Utvecklingen är dock mycket svårbedömd.
Tullkriget dämpar alltså redan humöret i ekonomin, vilket tydligt exemplifieras av Business Swedens exportchefsindex som sjönk till 46,4 under det andra kvartalet från 49,9 föregående kvartal när även dessa siffror presenterades på torsdagsmorgonen. Undersökningen genomförs bland exportansvariga i 225 företag. Ett exportchefsindex över 50 innebär att det är fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning, och tvärtom. Business Sweden, konstaterar att vi aldrig haft en större handelspolitisk osäkerhet i USA än vad vi ser nu och det kommer att slå mot den globala ekonomin och det syns även i exportchefsindex. Det är bara under pandemin och finanskrisen vi har sett lägre förväntan på exportförsäljningen. Blir det ett eskalerande handelskrig med motåtgärder kan situationen förvärras ytterligare. Det överskuggande problemet för företagen är osäkerheten i sig, det gör att de inte kan fatta sina affärsstrategiska beslut. Effekten av själva tullarna har faktiskt inte visat sig ännu i någon större omfattning, Den grupp av företag vi tror kan komma att få det tuffast är småföretag med stor exportandel till USA och hård konkurrens där kan det bli mycket kännbart.
Det vi oroar oss mycket för är att det uppstår störningar i leveranskedjorna, och prisutvecklingen därmed ökar och bidrar till ytterligare inflation, även om det inte märkts så mycket ännu. Dessutom kommer kronans utveckling framöver att bli viktig. Nedan ser vi att utvecklingen har gått snabbt nedåt under andra kvartalet.
I grafen nedan framgår även att exporttemperaturen har varit relativt svag sedan inledningen av 2022 och den lilla återhämtningen som ingav hopp under 2024 är nu utraderad.
Vi ser alltså tydliga tecken på avmattning och tror att vi får se Riksbanken sänka räntan i juni, vilket ju inte Thedéen heller uteslöt ovan. Marknaden prisar en räntesänkning på 25 bps först i augusti med över 50% sannolikhet, se nedan.
Veckans Vinnare
I både svenska och utländska mandat kommer vinnarlistan nästa vecka sannolikt att toppas av Raysearch efter finfin rapport idag, fredag, som också i skrivande stund har bidragit till en uppgång på 17%.
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av veckans bolag Gen Digital, Deckers och Fujukura som alla är alla upp mellan 7–11%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Netel, Camurus och Devyser som alla är upp 5–6%.
Veckans Räntespaning
Veckan har dominerats av centralbanksbesked i en annars lugn räntemarknad. Svenska räntor föll något efter ett duvaktigt besked från Riksbanken, medan europeiska räntor rörde sig uppåt. Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 2,25 %, men Thedéen signalerade att en sänkning kan vara nära förestående. Direktionen anser att risken för lägre inflation överväger, och pekar på att årets inflationsuppgång är tillfällig – vilket ökar sannolikheten för en sänkning i juni.
Norges Bank behöll räntan på 4,50 % och vidhöll räntebanan från mars, vilket minskar sannolikheten för sänkningar redan i juni eller augusti. Bank of England sänkte som väntat styrräntan med 25 punkter till 4,25 %.
Federal Reserve lät räntan ligga kvar i intervallet 4,25–4,50 % vid ett enhälligt beslut. Osäkerheten kring tillväxt och inflation består, men ekonomin visar motståndskraft trots handelsspänningar. Beskedet uppfattades som något hökaktigt, vilket minskar oddsen för en sänkning i juni.
Primärmarknaden har vaknat till liv efter några lugna veckor. Denna vecka deltog vi i en mörkgrön obligation från Stena Metall, som lånade 1 miljard SEK till 3mS + 200 bps. Även Avanza var ute på marknaden och emitterade en AT1-obligation om 800 MSEK till 3mS + 325 bps – en transaktion som blev flera gånger övertecknad.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
