Kika gärna in på App Store och ladda ner vår app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
Trump har under veckan kraftigt kritiserat centralbankschef Powell och hotat att avsätta honom. Marknaden oroades kraftigt av dessa uttalanden då de anses grundlösa och också ifrågasätter FED:s grundlagsskyddade suveränitet. Under fredagsmorgonen har det kommit indikationer på att Kina eventuellt ensidigt ämnar ta bort de 125 procentiga tullarna på vissa amerikanska varor vilket marknaden tolkar som ett steg i rätt riktning.
Världsindex är trots allt upp 4,9% under veckan då den mest negativa marknadspressen ägde rum i slutet på förra veckan.
Veckans Bolag –Beijer Ref
Vi har under det senaste året valt att ha en ganska stor övervikt i Beijer Ref i den aktiva småbolagsförvaltningen.
Beijer Ref, med rötter i Malmö sedan 1866, har under de senaste decennierna utvecklats till en global aktör inom kyl- och värmelösningar. Bolaget är specialiserat på distribution av kylsystem, luftkonditionering och värmepumpar, med verksamhet i över 45 länder.
En betydande del av Beijer Refs tillväxtstrategi har varit att växa genom förvärv. Under 2024 integrerades fem nya bolag i verksamheten, vilket ytterligare stärkte företagets position på marknaden. Beijer Ref fokuserar på att förvärva företag som kompletterar deras befintliga verksamhet och som delar deras engagemang för hållbarhet och innovation.
Under de senaste fem åren har den organiska tillväxten varierat mellan 2 % och 16 % per år, medan förvärv har bidragit med mellan 10 % och 37 % till den totala tillväxten under samma period. Exempelvis rapporterade Beijer Ref en organisk tillväxt på 14,5 % och förvärvstillväxt på 30,2 % under första kvartalet 2023.
Under 2024 integrerades fem nya bolag i verksamheten, vilket ytterligare stärkte Beijer Refs position på marknaden. Förvärven fokuserar på att komplettera den befintliga verksamheten och att dela bolagets engagemang för hållbarhet och innovation.
När det gäller värdering ligger Beijer Refs nuvarande EV/EBIT-multipel på cirka 22, vilket är lägre än bolagets femåriga historiska genomsnitt på 26,5. Vilket avspeglar osäkerheten kring både konjunktur och tullar. I ett bredare perspektiv är Beijer Refs EV/EBIT-multipel klart högre än medianen för industrisektorn, som ligger på cirka 10,6. Det är dock vanligt för de förvärvsbolag som lyckas att under lång tid bibehålla en hög tillväxt och lönsamhet, i motsats till industribolag som i bästa fall växer som BNP, exempelvis Volvo och SKF.
Sammanfattningsvis har Beijer Ref under de senaste fem åren uppvisat en imponerande tillväxt, både organiskt och genom strategiska förvärv. Trots en högre värdering jämfört med sektorgenomsnittet kan bolagets starka finansiella prestationer och marknadsposition motivera denna premie.
I torsdags publicerade Beijer Ref sin kvartalsrapport för första kvartalet. Rapporten visade en stark tillväxt i både omsättning och resultat, med ett rörelseresultat som överträffade marknadens förväntningar. Denna positiva utveckling berodde på en god försäljningstillväxt och effektiva integrationsprocesser av de under 2024 förvärvade bolagen. Som en följd av detta steg Beijer Refs aktie kraftigt på börsen under dagen. Bolagets framgångar illustrerar hur en kombination av strategiska förvärv, fokus på hållbarhet och effektiv integration kan driva tillväxt och skapa värde för aktieägarna.
Vi kommer fortsatt att vara aktieägare under lång tid som det ser ut nu.
Veckans Händelse – Tullarna: Trump backar efter kritikstorm – Powell sitter kvar
Den gångna veckan har präglats av en intensiv ordväxling mellan USA:s president Donald Trump och Federal Reserves ordförande Jerome Powell.
Efter att Trump offentligt kritiserat Powell och ifrågasatt hans framtid som centralbankschef, har presidenten nu backat och meddelat att han inte har för avsikt att avskeda Powell innan dennes mandatperiod löper ut i maj 2026.
I ett inlägg på sin plattform Truth Social den 17 april kallade Trump Powell för “mr too late och looser” och antydde att hans avgång “inte kan komma fort nog”. Han uttryckte frustration över att Federal Reserve inte sänkt styrräntan, trots att inflationen enligt Trump inte längre är ett hot. Trump signalerar att han kommer att skylla på Federal Reserve för eventuell ekonomisk svaghet som följer av hans handelskrig, om centralbanken inte sänker räntorna snart. Powell har å sin sida varnat för att Trumps handelspolitik, särskilt de ökade tullarna, kan leda till högre inflation och långsammare tillväxt.
Uttalandena från presidenten skapade oro på finansmarknaderna, med fallande börser och en försvagad dollar. Investerare uttryckte bekymmer över centralbankens oberoende och den ekonomiska stabiliteten.
Den 22 april höll Trump en pressträff där han klargjorde att han inte planerar att avskeda Powell. “Nej, jag har inga planer på att avskeda honom”, sade presidenten enligt CNBC. Han upprepade dock sin önskan om att Federal Reserve ska sänka räntan.
Finansminister Scott Bessent har också försökt lugna marknaderna genom att antyda att de höga tullarna mot Kina kan komma att sänkas, då de nuvarande nivåerna anses ohållbara av båda sidor.
Trots presidentens tillbakadragande kvarstår osäkerheten kring den ekonomiska politiken. Internationella valutafonden (IMF, se veckans spaning nedan) har nyligen höjt risken för recession i USA till 37 % och sänkt tillväxtprognosen för 2025 till 1,8 %.
Vi menar att Trumps oförutsägbara uttalanden och politik fortsätter att skapa osäkerhet på marknaderna, vilket försvårar Federal Reserves arbete med att upprätthålla ekonomisk stabilitet. Den oro som har skapats kommer också i sig att bidra till minskade investeringar, både i USA och resten av världen, stick i stäv med Trumps förhoppningar. När spelplanen hela tiden får nya förutsättningar är det ingen bra grund för vare sig företag eller privatpersoner att fatta beslut om långsiktiga investeringar.
Osäkerheten bidrar också till minskat förtroende för USA som investeringsplats, vilket vi under de senaste veckorna har sett både på aktiemarknaden, i form av fallande dollar och stigande amerikanska räntor. Att dollarn faller i orostider är ovanligt, att räntorna dessutom stiger samtidigt som de ekonomiska prognoserna faller tyder på att investerare säljer av alla typer av tillgångar i USA.
Jämför man amerikanska längre räntor med kortare, ovan i form av 30-åringen jämfört med 2-åringen ser man tydligt att investerare säljer av de längre löptiderna med stigande yield som följd. Det är naturligtvis oroande att investerare börjar ifrågasätta USA som den säkra hamnen, en ställning som USA har innehaft under hela efterkrigstiden och dessutom i succesivt stigande grad. Högre räntor innebär också dyrare räntebetalningar för USA:s statsskuld. Trump får erfara att ekonomiska system kanske är mer komplexa än vad han trott.
Veckans Spaning – IMF sänker tillväxtmålen
IMF ser höjda tullar som en stor negativ chock för tillväxten. I januari räknade IMF med att den globala tillväxten skulle fortsätta i en stabil, om än inte imponerade takt. Men landskapet har förändrats sedan dess när regeringar runt om i världen lägger sina policyprioriteringar enligt IMF:s färska konjunkturprognos i veckan.
Fonden noterar att en rad nya tullåtgärder har annonserats och implementerats från USA, och motåtgärder har införts från flera av USA:s handelspartners. Det har fört upp de effektiva tullnivåerna till nivåer som inte har setts på ett sekel. Detta är i sig självt en stor negativ chock för tillväxten. Den oförutsägbarhet med vilken dessa åtgärder har införts har också en negativ effekt på den ekonomiska aktiviteten och utsikterna som, samtidigt, gör det svårare än vanligt att göra de antaganden som skulle utgöra en grund för en internt konsekvent och aktuell uppsättning prognoser, skriver IMF, vilket vi också vid flera tillfällen har konstaterat.
IMF spår att globala BNP växer 2,8 procent i år och 3,0 procent nästa år, att jämföra med +3,3 procent under både 2025 och 2026 i prognosuppdateringen i januari. IMF spå vidare att tillväxten för den globala handeln bromsar in till 1,7 procent i år, vilket är 1,5 procentenheter lägre än i prognosuppdateringen i januari. Utsikterna domineras av intensifierande nedåtrisker. Ett upptrappat handelskrig, tillsammans med ytterligare förhöjd osäkerhet om handeln, kan ytterligare sänka tillväxtutsikterna på kort och lång sikt, och eroderade policybuffertar försvagar uthålligheten mot framtida chocker.
Om osäkerheten förblir hög länge kan företag senarelägga investeringsprojekt, osäkerhet minskar efterfrågan genom att underminera förtroendet och erodera hushållsinkomster på medellång sikt. Divergerande och snabbt föränderliga policyhållningar eller ett försämrat sentiment kan utlösa ytterligare omprissättning av tillgångar, utöver de som redan ägt rum efter tillkännagivandet av USA-tullarna den 2 april, och kraftiga justeringar av valutakurser och kapitalflöden, särskilt för ekonomier som redan står inför skuldproblem. En bredare finansiell instabilitet kan uppstå, inklusive skador på det internationella monetära systemet, varnar IMF. Det senare ser vi som mycket allvarligt, vi minns väl både finanskrisen och dess effekter på banksystemets möjligheter att finansiera sig och den efterföljande PIIGS-krisen där just länder med sämre finanser hamnade i rampljuset med skenande räntor och stor oro som följd.
Centralbanker bör fortsatt prioritera finjustering av de penningpolitiska hållningarna för att uppnå sina mandat och säkra prisstabilitet och finansiell stabilitet i en miljö med allt svårare val. Att dämpa störande växelkursvolatilitet kan kräva riktade interventioner.
Om något tror vi att IMF:s prognoser nedan är allt för optimistiska.
IMF:s chefekonom Pierre-Olivier Gourinchas menar att den globala ekonomin går in i en ny era jämfört med vad de flesta länder har verkat i under de senaste 80 åren i sina efterföljande kommentarer.
Befintliga regler utmanas medan nya ännu inte har dykt upp. Banan framöver kommer att avgöras av hur utmaningarna konfronteras och möjligheterna omfamnas.
Tullarna utgör en negativ utbudschock för länder som inför dem när resurser reallokeras till mindre konkurrensutsatt produktion, vilket leder till förlust av aggregerad produktivitet och högre produktionspriser. På medellång sikt kan man räkna med att tullarna minskar konkurrens och innovationer.
Han noterar att i USA var efterfrågan på väg att dämpas redan före de senaste tullbeskeden, en spegling av den ökade osäkerheten.
Tullarnas effekt på växelkurser är en komplex fråga, enligt chefekonomen. USA, som tullhöjande land, kan liksom under tidigare liknande perioder få se dollarn stärkas på sikt. Men ökad policyosäkerhet dämpar USA:s tillväxtutsikter, och en minskning i den globala efterfrågan på dollartillgångar, som vi beskriver i tidigare stycke, kan tynga dollarn, vilket har märkts efter tullbeskeden.
Man varnar också för att risken för en global recession ökar om osäkerheten kring USA:s tullar fortsätter att dra ut på tiden. Även om IMF för närvarande inte förutspår en sådan nedgång, har hoten om tullar redan skapat en nivå av osäkerhet som är “off the charts”. Om vi har ett moln av osäkerhet som blir lägre och lägre, vilket gör det svårt för näringslivet och för hushållen att fatta beslut, kommer vi att få en självförvållad skada som vi kommer att ångra.
Vi hoppas att resonemanget inte blir för tråkigt att läsa, vi tycker att ovanstående slutsatser är i linje med vår egen tro som vi har försökt att beskriva här under de senaste veckorna och vi förväntar oss fortsatt hög volatilitet under de närmaste månaderna. Det vi ser skulle kunna lugna marknaderna är en räntesänkning från FED den 7:e maj eller den 18:e juni eller att Trump annonserar skattesänkningar (ett av många vallöften).
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av idel svenska namn: Servicenow, Netflix och Broadcom som alla är upp mellan 9–22%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland HMS, Xvivo och veckans bolag Beijer REF med uppgångar mellan 10%–23%.
Veckans Räntespaning
Kreditmarknaden har visat tecken på återhämtning under den gångna veckan, vilket avspeglas i minskade europeiska kreditspreadar. Spreadarna för Investment Grade har sjunkit med cirka 4,5 baspunkter, medan High Yield-marknaden har sett en ännu kraftigare nedgång på omkring 24 baspunkter. Samtidigt har räntorna varit volatila, men ligger nu ungefär på samma nivå som i slutet av föregående vecka.
I USA har den politiska retoriken skapat viss oro på räntemarknaden. Donald Trump riktade kritik mot FED-chefen Jerome Powell för att inte sänka styrräntan i ljuset av en avmattande ekonomi. Trump uttryckte även en önskan om att undersöka möjligheten att avsätta Powell, vilket dock inte ligger inom presidentens befogenheter. Marknaden reagerade med stigande långräntor. Dagen därpå tonade Trump dock ned sin retorik och förnekade att han avsåg att avsätta Powell, vilket i sin tur ledde till fallande långräntor.
På hemmaplan rapporterades en säsongsjusterad arbetslöshet i Sverige för mars månad på 8,1 %, vilket var lägre än den förväntade nivån på 8,7 % och en förbättring från februari månads 8,9 %. Inköpschefsindex (PMI) visade blandade signaler – industrins PMI steg från 47,4 till 48,7, medan tjänstesektorns PMI sjönk från 51,0 till 49,7. Det sammanvägda indexet föll från 50,9 till 50,1, men det faktum att det fortfarande befinner sig över 50 indikerar att ekonomin fortsätter att expandera, om än i långsammare takt.
Internationellt sänkte IMF sin globala tillväxtprognos för året till 2,8 %, från tidigare 3,3 % i januari. Den ökade osäkerheten kring handelstullar bidrar till en förhöjd risk för global recession, särskilt om handelskonflikterna förlängs. För USA förväntas BNP-tillväxten landa på 1,8 % under 2025, nedjusterat från tidigare 3,3 %. Trots detta är den amerikanska avkastningskurvan fortsatt positiv, där långa räntor ligger över de korta, vilket signalerar att marknaden i nuläget inte prisar in någon kommande recession.
Primärmarknaden har varit lugn under perioden med få företag som valt att emittera nya obligationer. Våra fonder har inte deltagit i några nyemissioner under veckan.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
