Veckobrev v.17 Riksbanken vrider åt tumskruvarna ett varv till

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.

Veckan har fokuserats på rapporter där många bolag överraskar positivt, både i Sverige och USA.

Världsindex är därmed upp knappt 0,5% under veckan.

Veckans Bolag – Xvivo
Ett av våra intressanta hållbara bolag är medicinteknikbolaget Xvivo Perfusion.

Xvivo tillhandahåller en mängd produkter för läkare och sjukhus med huvudfokus på transplantationer. Xvivo har över tiden blivit världsledande med bland annat organbevaringssystemet Perfadex och konserveringsvätskan STEEN Solution med marknadsandelar på upp till 90%.

Tillväxten i bolaget är mycket god med en försäljning som växte med över 60% 2022 och efterfrågan på företagets tjänster är fantastisk. Xvivo tillhör de innovativa pionjärerna i branschen. Bolaget arbetar aktivt med FN:s hållbarhetsmål och anser att man uppfyller flera. Vi menar att Xvivo primärt verkar i linje med FN:s mål nummer 3, ”God Hälsa” och 9 ”Hållbar industri och innovationer”.

I veckan rapporterade bolaget och tillhör därefter också veckans vinnare.

Samtliga Xvivo Perfusions affärsområden bidrog till den 34-procentiga organiska tillväxten i första kvartalet. Till och med den nya hjärtboxen, som än så länge saknar regulatoriskt godkännande, bidrog till intäkterna. Nu är det fullt fokus på att få alla studier klara för få att få ut produkten till marknaden. Rapporten togs emot med öppna armar och aktien var på rapportdagen upp över 10 procent.

Försäljningen växte i kvartalet med 52 procent, till 141 miljoner kronor och även resultatet stärktes kraftigt.

Vi ser fram emot en fortsatt spännande tid som aktieägare i Xvivo för fondernas räkning.

Veckans Händelse – Riksbanken vrider åt tumskruvarna ett varv till
Marknadens mottagande av Riksbankens räntehöjning igår blev nog inte riktigt som väntat på Riksbanken. Dagarna innan beskedet hade förväntningarna stigit till att helt prissätta den 50 punkters höjning som också kom. Dessutom hintade Riksbanken att det endast är 60% sannolikhet för ytterligare åtstramning längre fram och direktionen var splittrad med två reservationer som röstade för endast 25 punkters höjning. Detta ledde till att räntemarknaden ställde ner korta räntor med nära 25 punkter trots att policyräntan höjdes med det dubbla och kronan föll 1% mot de övriga G10-valutorna.

Under presskonferensen sa Thedéen att:
• penningpolitiken nu är aningen restriktiv med vilket han menar att neutral ränta är något under dagens 3.50%
• kronan kommer ha betydelse för penningpolitiken om den inte stärks, därmed menar man sannolikt att man kan tänka sig högre ränta i Sverige i syfte att stötta kronan.

Vi tror att policyräntan höjs en sista gång i juni med 25 punkter. Däremot tror vi inte att ränteskillnader räcker för att stärka kronan mot exempelvis euron. För att stärka kronan krävs det betydligt större ränteskillnad med negativa konsekvenser för bl.a. bostadsmarknaden och konsumtion. Den svaga kronan beror dels på den starka amerikanska dollarn som i sin tur beror på oroligheterna i omvärlden med krig i Europa. Dels på grund av den starkare amerikanska ekonomin. Kronan ses som en mindre randvaluta som alltid är svag i oroliga tider. Dessutom ska vi komma ihåg att både Riksbanken och Riksgälden under 2022 har ökat sina valutareserver i utländsk valuta för att öka tryggheten, vilket man har finansierat via att sälja svenska kronor. Riksbanken har därmed varit klart bidragande till den svaga kronan som man nu vill stötta.

Veckans Spaning – Den som står i skuld är icke fri
Amerikansk inrikespolitik har varit i fokus under veckan. Knivarna vässas nu inför striden om skuldtaket i USA och Republikanerna väntas lägga fram föreslag i representanthuset om ett relativt litet lyft på 1 500 miljarder dollar. Det är oklart om alla republikaner kommer stödja förslaget men sannolikheten är noll att demokraterna i senaten och Biden kommer godkänna förslaget.

Om USA:s finansdepartement inte får in tillräckligt stora intäkter från den federala regeringen kan den bli auktoriserad av Kongressen att ge ut skuld, dvs låna pengar, för att täcka upp för budgetunderskottet. Processen att sätta skuldtaket är separat från den reguljära processen att finansiera regeringens operationer. USA har haft en statsskuld under hela sin historia. I samband med inbördeskriget började skulderna att rapporteras årligen. Sedan Harry Truman har varje president ökat den nationella skulden i absoluta dollar. Taket har höjts 78 gånger sedan mars 1962. Bland annat höjdes det 18 gånger under Ronald Reagan, Nedan ser vi utvecklingen av statsskulden under de senaste 100 åren. Själva statsskulden i USA har varit i fokus från tid till annan.

Jämför man ovanstående utveckling är det intressant att återknyta till diskussionen kring den svaga svenska kronan. Nedan visar vi utvecklingen för svensk statsskuld och skulle kronan enbart prissättas på statsskuldens utveckling skulle man kunna ställa sig mycket frågande till de senaste årens utvecklingen mellan den svenska kronan och den amerikanska dollarn.

Svensk Statsskuld utveckling

För att återgå till skuldtaksfrågan är den därmed inte ny och i slutänden brukar taken alltid höjas, men den alltmer polariserade politiken i USA gör att osvuret är bäst och röstningsreglerna som republikanerna i representanthuset enats om gör det lättare för enskilda ledamöter att paralysera beslutsprocessen. Historiskt brukar republikanerna, om de har majoritet i någon av kongressens kamrar, vilja utnyttja tillfällena när skuldtaket måste höjas till att pressa demokraterna till utgiftsminskningar. Det är inte ovanligt att det uppstår viss dramatik när stupet närmar sig men det brukar till slut lösa sig med lite politiskt fotarbete. Huvudscenariot är att så sker även den här gången men mot bakgrund av det uppskruvade Skuldtaket väntas bli ett akut någon gång inom 3-6 månader om man inte kommer överens och de statsskuldväxlar som förfaller under den perioden handlas med en premie.

Även USA:s finansminister Janet Yellen oroar sig för vad som händer om kongressen skulle misslyckas med att höja skuldtaket för den amerikanska staten och därmed orsaka inställda federala betalningar. Resultatet skulle enligt Yellen bli en ”ekonomisk katastrof” med kraftigt höjda räntor och stigande arbetslöshet under flera år framöver. Det går, som sagt, inte att säga exakt när USA slår i sitt skuldtak men Yellen har tidigare meddelat att staten kan betala sina räkningar ungefär fram till slutet juni. Tonläget, antalet kongressledamöter från politikens ytterkant och det extremt polariserade politiska landskapet i USA, är i alla fall undertecknad snäppet mer oroad än vanligt.

Vi tror naturligtvis att skuldtaket kommer att höjas, som vanligt, men man kan möjligen fundera över den historiska utvecklingen av statsskulden i USA. 25% av amerikansk statsskuld ägs av utländska stater, varav Kina är näst störst efter Japan, Statsskulden i USA har oroat marknaden från tid till annan och i samband med skuldtakshöjningar har detta hänt tidigare. I det bredare perspektivet har vi noterat ett allt sämre klimat mellan USA och Kina. I kraft av ägandet av amerikansk skuld har Kina ett ess i rockärmen som man ännu aldrig valt att spela ut, inte ens i samband med Trumps handelskris, men det finns där för framtida användning….

Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av Atlas Copco, Oneflow och Cadeler med uppgångar mellan 8%-14%.

I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Xvivo, Embracer och Seafire med uppgångar mellan 11%-20%.

Veckans Räntespaning
Under veckan lämnade Riksbanken sitt räntebesked och i linje med vad marknaden hade förväntat blev höjningen 50 punkter. Samtidigt indikerades en något mjukare räntebana än väntat mot bakgrund av stabila inflationsförväntningar, måttliga löneökningar och förväntningar om en svagare inhemsk efterfrågan. Enligt prognosen kommer man troligtvis höja med ytterligare 25 punkter i juni eller september.

I övrigt har det varit en tung rapportvecka men många bolag som har rapporterat. För att nämna några så lämnade Castellum sin rapport och både hyresintäkter och driftnetto ökade med 6,1% respektive 9,3%. Förvaltningsresultatet sjönk dock med 11,9% med anledning av ökade räntekostnader. Bolaget skrev ner värdet på sina fastigheter med närmare 4%.

Heimstaden Bostad ökade hyresintäkterna under första kvartalet och var 17% bättre än föregående år. Tittar vi på jämförbara beståndet så ökade den med 5%. Man rapporterade ett negativt resultat efter att man justerat ner fastighetsvärdet i portföljen. Bolaget indikerar att man arbetar på olika lösningar för att lösa sina hybridobligationer.

Nivika Fastigheter ökade sina hyresintäkter med 15,1% jämfört med samma period föregående år men rapporterade lägre förvaltningsresultat. Bolaget klargjorde även att den nyemission man tagit in kommer användas för att lösa utestående obligationer som bolaget har.

SBB lämnade rapport nu på fredag morgon. Hyresintäkterna minskade med 6%. Bolaget skrev ner värdet på fastigheterna med 1,7%. Belåningsgraden ligger på 59% vilket är precis under S&P gräns på 60% för att behålla sin rating. Samtidigt sjönk ränteteckningsgraden till 2,1x vilket är lägre än S&P gräns på 2,4x. Med andra ord får bolaget fortsätta kämpa för att kunna behålla kreditratingen. Bolaget meddelade dock att man kommer genomföra en nyemission i D-aktien om 2,63 mdr och inkluderar vi den sjunker belåningsgraden till 57%.

Trevlig Helg önskar Cicero Fonder

 

 

 

Dela artikeln

Tidigare nyheter

Veckobrev v.50 Intea – ett fängslande fastighetsbolag

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna ...

Läs mer

Månadsbrev November, Trump tar makten igen

Under månaden har vi sett starka börser lett av de amerikanska marknaderna i kölvattnet av Trumps valseger. Dollarn har varit ...

Läs mer

Veckobrev v.49 Apotea till börsen

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna ...

Läs mer

Veckobrev v.48 Kalkonvecka

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna ...

Läs mer

Följ oss

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få vårt nyhetsbrev varje vecka eller månad och NAV-mail direkt till din e-post.

Kontaktuppgifter

Riskinformation

Historisk avkastning är inte garanti för framtida avkastning. Det investerade beloppet kan såväl öka som minska i värde och det är inte säkert att hela det insatta kapitalet kan återfås.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Klicka i vad du önskar följa

Cicero Fonder AB kommer att använda dina kontaktuppgifter för att skicka ut information gällande bolaget och dess fonder. Vänligen godkänn vår hantering av dina personuppgifter:

Du kan när som helst ta bort dig från mailutskicket i dem mail du får, eller genom att kontakta oss på marknad@cicerofonder.se.

Information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår integritetspolicy.