Kika gärna in på App Store och ladda ner vår nya app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
På onsdagskvällen accelererade åter nedgången på de amerikanska börserna. Nvidia föll efter ytterligare sanktioner rörande export av chip till Kina
Världsindex är därmed relativt oförändrat under veckan efter tidiga uppgångar, men fall på slutet av veckan.
Veckans Bolag – Bankerna står tryggt i snålblåsten – Nordea
Vi har under det senaste året valt att ha en ganska stor övervikt av banker i den aktiva sverigeförvaltningen. Vår tanke under 2024 har varit att värderingarna har varit attraktiva och möjligheten till att skifta ut kapital till aktieägarna är enorma. Under 2024 gick bankerna i genomsnitt ungefär som börsen men under 2025 har vi fått betalt för vår bankövervikt när marknaden har varit stökig och det har bidragit till att exempelvis Cicero Sverige är en av de absolut bästa Sverigefonderna under 2025.
Först ut i bankrapportfloran var Nordea som kom i onsdags. Rörelseresultatet slog förväntningarna och kom in på 1607 miljoner euro för det första kvartalet. Analytikerna hade räknat med 1495 miljoner. Det ur rapportkvalitetsperspektiv så viktiga räntenettot blev 1829 miljoner euro, vilket kan jämföras med väntade 1791 miljoner euro. Kreditförlusterna landade på mycket låga 13 miljoner euro. Slutligen blev avkastningen på eget kapital hela 15,7 %, jämfört med förväntanssnittet om 14,8 %. Bankerna är inne i en period med något fallande räntenetto beroende på lägre inlåningsmarginaler, i huvudsak relaterat till att räntorna är på väg nedåt och traditionellt brukar räntenettot falla i bankerna under de förutsättningarna. Vi ser dock att man lyckas parera detta med minskade kostnader samt lägre kreditförluster. Dessutom tenderar räntenettomarginalen att expandera i räntesänkningsperioder när lånevolymerna börjar expandera igen och supply-demand dynamiken blir mer fördelaktig. Det tenderar att komma senare, efter den initiala nedgången i ränteintäkter och vi tror att robustheten i bankernas intjäning i sedvanlig ordning kan överraska marknaden. Som synes är lönsamheten lysande och Nordea kommer att kunna fortsätta med riktigt höga utdelningar under många år framöver. De delade ut över 10 SEK (0,94 euro) för två veckor sedan.
Nu ska det bli spännande att fortsätta följa de övriga bankernas rapporter och så länge marknaden är stökig tycker vi att bankerna är och förblir en trygg hamn.
Veckans Händelse – Tullarna: Förhandling och kritik
President Trump startade handelsförhandlingar med japanska tjänstemän i Vita huset i veckan. Japan blev därmed först ut bland de större ekonomierna att inleda förhandlingar. Samtalen fokuserade på tullar, kostnader för militärt stöd och rättvisa i handeln. Japan står inför en 10 % grundtull samt 25 % på bilar, bildelar och viktiga exportvaror som stål och aluminium. Japans ekonomiska tillväxtsminister Ryosei Akazawa leder den japanska delegationen och uttryckte beredskap att skydda Japans nationella intressen samtidigt som han vill främja ett förtroendefullt partnerskap med USA:s representanter. Det ska bli mycket intressant att se hur mycket Trump är villig att rucka på utgångsbudet.
Även Italiens premiärminister Giorgia Meloni planerar att träffa president Trump för att diskutera de ökande handelsspänningarna mellan USA och Europa i slutet av april. Meloni strävar efter att agera som medlare mellan Washington och Bryssel, samtidigt som hon balanserar sina ideologiska band med Trump och sitt engagemang för EU:s enhet. Frankrike har uttryckt oro över att Melonis ensidiga diplomatiska tillvägagångssätt kan undergräva EU:s sammanhållning, även om Europeiska kommissionen stöder hennes besök. Med ett handelsöverskott på 40 miljarder euro med USA är Meloni under inhemsk press att skydda Italiens ekonomiska intressen.
Bland kritikerna emot de amerikanska tullarna har i veckan bland annat hörts Anthony Scaramucci, tidigare kommunikationschef i Vita huset, som uttryckt mycket stark kritik mot president Trumps handelspolitik och ifrågasatt dess effektivitet samt varnat för betydande ekonomiska risker. Scaramucci hävdar att Trumps aggressiva tullstrategier kan utlösa skadliga handelskrig, påverka konsumentbeteendet negativt och potentiellt leda till en recession. Han påpekar också att presidentens oförutsägbarhet och risken för vedergällningstullar från viktiga handelspartner, särskilt med tanke på ansträngda relationer med allierade och en felbedömning av Kinas motståndskraft, är oroande.
Den kinesiska regimen kommer vilja se att president Trump tar flera steg innan landet går med på samtal om tullarna. Men Trump måste uppträda hövligt samt tygla sina kollegor i kabinetten från att tala nedsättande om Kina, och USA måste vara öppet för att diskutera Taiwan-frågan inom ramen för tullförhandlingar. De nya uppgifterna bidrar till att teckna bilden av två stormakter som just nu försöker passa över ansvaret att ta förhandlingsinitiativ till varandra. President Donald Trump sade så sent som på tisdagen att han förväntar sig att Kina tar kontakt med hans administration. USA har som bekant infört tullar på sammanlagt 145 procent mot kinesiska varor. Kina har i sin tur svarat med tullar på 125 procent på amerikanska. Dessutom växlar stormakterna slag genom exportbegränsningar på bland annat kritiska mineraler, och halvledare. På ovanstående tema nåddes vi i veckan av att kinesiska Temu helt har slutat att annonsera på Meta. Både Temu och Shein är mycket stora kunder till både Meta och Shein. Detta skulle kunna vara en statskontrollerad åtgärd i syfte att sätta press direkt mot Zuckerberg och Brin / Page. Då alla tech-miljardärerna har synts vid Trumps sida i samband med exempelvis installationen är det kanske ett bra drag att direkt attackera tech-miljardärernas intäkter i syfte att påverka dem att ta strid med Trump.
Nvidia föll tydligt på onsdagen på Wall Street. Detta sedan halvledartillverkaren meddelat att bolaget tar nedskrivningar på 5,5 miljarder dollar efter att den amerikanska regeringen begränsat chipförsäljningen till Kina. Begränsningen gäller exporten av Nvidias H20-chip för artificiell intelligens till Kina. Nvidias AI-chip har varit ett viktigt fokus för USA:s exportkontroller eftersom amerikanska tjänstemän har vidtagit åtgärder för att hindra de mest avancerade chippen från att säljas till Kina när USA försöker hålla sig före i AI-racet Nvidia-aktien var ned cirka 7% på onsdagen.
Fortsättning lär följa…
Veckans Spaning – Fallet fortsätter på onsdagskvällen i USA och Stagflation fruktas
USA-börserna tog ytterligare ett kliv nedåt på onsdagskvällen efter att Fed-chefen Jerome Powell i ett tal sagt att centralbanken kan hamna i ett dilemma mellan att kontrollera inflationen och stötta ekonomisk tillväxt. S&P500 föll med drygt 2% och Nasdaq med över 3%.
Powell uttryckte oro över att de nyligen införda tullarna kan leda till både högre inflation och en avmattning i den ekonomiska tillväxten, vilket skapar en utmanande situation för centralbanken. Han betonade dessutom att FED kommer att avvakta med ränteförändringar tills det finns större klarhet kring hur tullarna påverkar ekonomin. Powell varnade också för risken för det obehagliga scenariot med stagflation, en kombination av stigande priser och avtagande tillväxt som sällan har uppkommit efter 30-talets Tyskland men figurerar i läroböcker i Nationalekonomi och kan begränsa centralbankens möjligheter att stimulera ekonomin genom räntesänkningar. Förutom börsfallen sjönk även räntan på amerikanska räntepapper, den 10-åriga statsobligationer och dollarn försvagades båda två, precis det tema vi pratade om förra veckan under överskriften Dissonans.
Analytiker tolkar Powells kommentarer som en bekräftelse på oro över att inflationen kan bli mer långvarig än tidigare antagit, vilket minskar sannolikheten för räntesänkningar inom en snar framtid.
Vi såg även på onsdagen att WTO sänker prognos global varuhandel 2025 till -0,2% från tidigare +3,0%, alltså en gigantisk prognosförändring
Nedgången förväntas bli särskilt kraftig i Nordamerika, där exporten förväntas falla med 12,6 procent. Det finns allvarliga nedåtrisker av att införa tillämpning av “ömsesidiga” tullar och spridning av politisk osäkerhet, vilket kan leda till en ännu kraftigare nedgång i den globala varuhandeln och skada de minst utvecklade exportorienterade länderna ytterligare, menar WTO. WTO är naturligtvis bara ett organ, men deras dom är hård och tydlig, tullregimen kommer inte att föra något gott med sig, och framför allt inte för USA som i stället frivilligt valt att lämna toppositionen för världsherraväldet vind för våg för vem som helst att ta över. Var så säker det kommer inte att saknas kandidater till den posten och vår toppkandidat blir nog snarare Kina än EU.
Stagflation är det fenomen som inte böjer sig för samhällets normala mönster.
När ekonomer talar om mardrömsscenarier, är det sällan finanskrascher eller konjunkturnedgångar som toppar listan. Det verkliga monstret i verktygslådan heter stagflation som är en ovanlig, men förödande kombination av stagnerande tillväxt, hög arbetslöshet och skenande inflation. Det är som att köra bil med ena foten på bromsen och den andra på gasen samtidigt som du inte kommer framåt, utan bara bakåt. Det gnisslar, skakar och kommer ingen vart, samtidigt som bensinpriset stiger.
Till skillnad från normala ekonomiska cykler, där hög inflation brukar sammanfalla med stark efterfrågan och tillväxt, eller låg inflation med svag ekonomi, innebär stagflation att båda världarna kolliderar på sämsta möjliga sätt.
Hög inflation – Priserna stiger snabbt, vilket urholkar hushållens köpkraft.
Låg eller negativ BNP-tillväxt – Ekonomin står still eller krymper.
Hög arbetslöshet – Företagen investerar mindre, anställer färre och konsumenter håller igen.
Att bekämpa stagflation är som att spela schack mot sig själv. Höjer centralbanken räntan för att kyla ner inflationen? Då riskerar man att förvärra tillväxten och arbetslösheten. Sänker man räntan för att få i gång tillväxten? Då eldar man på inflationen ännu mer i stället.
Det kanske mest kända exemplet på stagflation inträffade under 1970-talet. Efter oljekrisen 1973 tredubblades oljepriserna, vilket skapade en chockvåg genom västvärldens ekonomier. Samtidigt som bensinpriserna rusade, stod fabriker stilla och arbetslösheten sköt i höjden. USA:s ekonomi kämpade i åratal. Inflationstakten steg till över 13 % i slutet av decenniet, samtidigt som tillväxten låg nära noll. Federal Reserve, under dåvarande chef Paul Volcker, tvingades i början av 1980-talet att höja räntan till hisnande 20 % för att få bukt med situationen, vilket i sin tur ledde till en djup recession.
Storbritannien upplevde något liknande med strejker, energibrist och en inflation på uppemot 25 % under mitten av 70-talet. Det ledde till social oro, politiska skiften och långvarig skada på industrisektorn.
Stagflationens effekter sträcker sig långt bortom makroekonomiska prognoser. Konsumenter får mindre för sina pengar. Löneökningar äts upp av prisstegringar. Företag drabbas av högre kostnader och fallande efterfrågan. Staten ser skatteintäkterna urholkas samtidigt som utgifterna för arbetslöshetsstöd stiger. Politiker hamnar i ett politiskt moment 22 där de måste bestämma om de ska bekämpa inflationen eller arbetslösheten först?
Med globala handelsstörningar, geopolitiska spänningar och aggressiva tullar på bordet, som vi har idag, väcks rädslan för en ny våg av stagflation. Centralbanker som FED sitter i ett svårt läge, där både inflationstryck och konjunkturoro hotar samtidigt. Flera ekonomer varnar: Om inflationen inte snabbt klingar av, samtidigt som tillväxtsiffrorna viker, kan vi mycket väl stå inför ett nytt stagflationsscenario där den gammal verktygslåda inte längre räcker till. I en värld där ekonomin ofta följer förutsägbara mönster, är stagflation det undantag som får hela systemet att skaka. Det är inte bara en ekonomisk kris utan det blir en prövning av tålamod, ledarskap och ekonomiskt omdöme i princip utan motstycke. I detta scenario lär marknaderna inte gå bra så låt oss slippa detta men ändå bibehålla en viss förberedelse….
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av idel svenska namn: Hanza, Raysearch och Netel som alla är upp mellan 8–16%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Hanza, NCAB och Smart Eye med uppgångar mellan 12%–16%.
Veckans Räntespaning
Efter förra veckans turbulenta marknad med tulloro och stora flöden så har denna vecka varit väldigt lugn. Kreditspreadarna har kommit ner något igen efter den stora isärspreadningen vi fick se förra veckan. Det har varit lugnt på såväl primär som sekundärmarknaden. Att det är kortvecka denna vecka, med många lediga bidrar till lägre aktivitet.
De svenska långräntorna är i stort sett oförändrade under veckan. Kreditspreadarna för HY i Europa rörde sig från 420bps till 366bps.
Fed-chefen Jerome Powell varnar i ett uttalande för att osäkerheten kring ekonomin, särskilt kopplat till handelspolitiken, påverkar hushåll och företag. Inflationstakten har dämpats sedan pandemin men är fortfarande över målet, och nya tullar kan driva upp den tillfälligt. Powell lyfter också risken för att Feds mål om full sysselsättning och prisstabilitet kan komma i konflikt: “Vi kan hamna i ett utmanande läge där våra mål krockar.”
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
