Veckobrev v.13 Svensk detaljhandel börjar känna av den fattigare konsumenten

Börser steg i veckan på minskad bankoro och lägre volatilitet. Nyhetsrapporteringen var relativt ”fattig” och kalendern tunn med europeiska inflationsdata och svenska detaljhandelssiffror som veckans huvudrollsinnehavarare. Den senare skapade viss turbulens på grund av sin svaghet med fallande krona som följd.

Världsindex är därmed upp knappt 3% under veckan och vi hoppas att det inte bara handlar om att snygga till siffrorna inför kvartal- och månadsskifte.

Veckans Bolag – Gubra
Vi har i veckan för fondernas räkning investerat i ett nytt bolag, danska Gubra, Bolaget är ett mycket intressant medicinskt forskningsbolag som primärt utför prekliniska studier åt alla världens stora läkemedelsbolag. Denna affär skapar jämna fina kassaflöden och under dessa studier hittar även bolaget egna läkemedelskandidater som man kan utveckla i en egen portfölj. Här ser man till att på ett tidigt stadie skaffa en partner bland de stora läkemedelsbolagen som kan finansiera utveckling. Således skapar man också fina kassaflöden ur sin egen utvecklingsportfölj i princip direkt från start. Även om det naturligtvis vore fantastiskt att hitta en blockbuster är det på intet sätt nödvändigt med bolagets affärsmodell, till skillnad från många andra biomedicinska bolag.   Bolagets styrka ligger i studier, alltså hantering av datamaterial inom främst peptider för behandling av fetma, diabetes och njursjukdomar. Framtiden ser mycket lovande ut, det finns fjorton pågående studier som man jobbar med mot olika läkemedelsbolag. Dessa pågår typiskt sätt mellan tre och fem år.

Bolaget har en riktigt spännande framtid och vi ser framemot bra tillväxt och tydlig lönsamhetsförbättring redan under 2023. På dagens nivåer tycker vi att det ser mycket attraktivt ut. Värt att notera är att Gubra är den första noteringen av ett nytt bolag på Köpenhamnsbörsen på två år. Det blir spännande att följa bolagets resa under de närmaste åren.

Veckans Händelse – Svensk detaljhandel börjar känna av den fattigare konsumenten
Trots att KI-barometern var lite starkare än väntat var onsdagens data av mindre munter, men kanske inte helt överraskande karaktär. Svensk detaljhandel sjönk med 9.4% i årstakt i februari och trenden ser ut att fortsätta.

Utlåningen till svenska hushåll minskar i uppräknad årstakt och byggbranschen signalerar tvärnit i påbörjade husbyggen. En titt in i BNP-prognosen för kommande år tar just avstamp i privat konsumtion och bostadsinvesteringar som tillsammans är de viktigaste drivkrafterna för att BNP sannolikt krymper 1-1,5% i år enligt marknadens analytiker. Att förväntningarna på Riksbankens kommande tre besked trimmats med nära 75 punkter är kanske inte förvånande samt att marknaden börjat flirta med möjligheten till en sänkning inom 12 månader.

Dessvärre hade veckans trista siffror negativ effekt på den svenska kronan, vilket ytterligare späder på inflationen via att importerade produkter blir dyrare.

Ovan kan vi konstatera att trots att EUR har gått dåligt mot USD är det tydligt att SEK under det senaste året har underpresterat kraftig även mot EUR.

Det är tydligt att konsumenten nu klart känner av högre boräntor samt mat- och energipriser. I veckan reades också boende över påsk i Sälen ut med 25-30% på grund av lågt bokningsläge, vilket inte vi kan påminna oss om att vi har hört talas om tidigare. Sverige har nog tyvärr målat in sig i ett tristare konsumtionshörn än många andra länder, givet framför allt bolånesituationen med mycket rörliga räntor, vi får hoppas att inflationen globalt kommer ner och räntehöjningarna avtar.

Veckans Spaning – SVB – finns det fler ruttna ägg
Svaret på rubriken kanske redan har besvarats med tanke på den situation som utspelade sig i Credit Suisse, som blev köpt av UBS för att förhindra en kollaps. Men vi har tittat närmare på den amerikanska bankmarknaden och tror inte att det finns anledning till oro med dagens räntenivåer.

I veckan annonserades att den kollapsade amerikanska nischbanken Silicon Valley Bank, som satts under myndighetsförvaltning, förvärvas av sektorkollegan First Citizens Bank. Samtliga insättningar och lån hos Silicon Valley Bank kommer hamna hos First Citizens bank, enligt avtalet. Värdet på de tillgångar som kommer överföras till First Citizens bank uppgår till 72 miljarder dollar. Transaktionen görs till en rabatt om 16,5 miljarder dollar. Hur kunde det bli såhär? Finns det fler banker som kan hamna i samma problem?

Vad som hände i SVB var att man hade köpt obligationer, visserligen huvudsakligen säkra statsobligationer, men med delvis ganska långa löptider. Syftet var att avkasta bättre på sin balansräkning i den lågräntemiljö som rått fram tills räntorna började stiga under 2022. När räntorna började stiga blev det naturligtvis orealiserade förluster i obligationsportföljen. Dessutom hade man delvis valt att investera i paketerade bostadsobligationer, inte helt olika de CDO:s som var så populära innan finanskrisen 2008. Den nya varianten av dessa CDO:s bygger på att man paketerar stora mängder av bostadsobligationer som tillsammans får en bra kreditvärdighet. Tanken är att bostadslånekunder i snitt agerar likartat. Om man exempelvis 2016 köpte en tranch med bostadsobligationer där räntan var runt 3% och kundernas duration i snitt var 3 år tänkte man sig att den historiska durationen sannolikt skulle gälla över tid på grund av de stora antalet låntagare.

Problemet var att ränteläget under 2022 förändrades, kunderna slutade lösa sina lån, som man i USA antingen gör om man kan få bättre villkor eller om man flyttar. När det inte längre var möjligt att få bättre villkor, på grund av högre räntor, och amerikanska bostadslånekunder därmed i princip helt slutade att lösa sina lån ökade den förväntade durationen på dessa produkter explosionsartat då amerikanska bolån normalt löper på 20-30 år, till kanske 15 år från de 3 år som man förväntade sig vid köpet av produkten. Därmed fick innehavaren av produkterna kraftiga orealiserade förluster. SVB valde dock inte att värdera sina obligationer på daglig basis utan använde istället värderingsmetoden att man teoretiskt höll obligationerna till förfall, därmed uppdagades inte de orealiserade förlusterna av marknaden under 2022. När obligationsportföljens beskaffenhet uppdagades av marknaden och man istället marknadsvärderade den visade det sig att i princip hela bankens kapital hade raderats ut.

Ovan ser vi att vid en marknadsvärdering av obligationsportföljen i SVB i kombination med de uttag som skedde när nyheterna kring SVB:s läge spreds sjönk från hälsosamma kapitaliseringsnivån 12,1% till endast 0,1% mätt i Tier 1 kapital.

I övrigt kan vi också konstatera att det inte tycks finnas andra banker i SVB:s prekära läge. Nedan ser vi tydligt att kapitalstrukturen i SVB avviker kraftigt mot andra regionala banker i USA: både när det gäller andelen av inlåning i allmänhet samt rörande inlåning skyddad av insättningsgarantin ser vi att SVB tydligt sticker ut.

Slutsatsen blir att det sannolikt inte kommer att dyka upp fler ruttna ägg bland mindre banker i USA och skulle det dyka upp ytterligare problembanker är det få.

Rörande svenska banker, som vi på Cicero är positiva till, ser vi nedan att läget är mycket gott. Vi tror att vinstutvecklingen för svenska banker kommer att vara mycket god med tanke på de stigande räntorna som gynnar bankernas marginaler samtidigt som möjligheterna till mycket goda utdelningar under de närmaste åren givet de goda kapitaliseringsnivåerna. Därtill handlas svenska banker på P/E-tal som vi inte har sett på länge, 12 månader framåtblickande PE ligger mellan 6-7 ggr.

Kapitalisering i svenska banker i jämförelse med amerikanska

Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av OCI, Everfuel och Munters med uppgångar mellan 12%-17%.

I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Flexion Mobile, Storytel och Lagercrantz med uppgångar mellan 8%-15%.

Veckans Räntespaning
Efter en tids turbulens kring banksektorn i både USA och Europa såg vi en lite lugnare marknad denna vecka med lite stigande räntor igen på både lång och kort löptid. Samtidigt har kreditspreadar krympt lite efter att ha stigit kraftigt senaste veckorna.

Det har varit full fart i fastighetssektorn under veckan som varit. Balder gick ut med ett återköpserbjudande gällande bolagets SEK-denominerade obligationer med förfall 2024 och 2025. Nivika Fastigheter genomförde en aktieemission om 750 mSEK under veckan. Samtidigt gick bolaget ut med ett ändringsförslag för deras obligation med förfall 2024. Bolaget vill ha möjlighet att återköpa obligationen tidigare än vad villkoren säger samt att man sänker kraven på räntetäckningsgraden. Nu på morgonen släppte SBB (Samhällsbyggnadsbolaget) att bolaget har slutfört en refinansiering och en ny finansiering om totalt 11,6 mdr SEK varav 3,2 mdr SEK är ny finansiering.

Primärmarknaden har varit lite avvaktande nu när marknaden varit lite orolig. Men vi deltog i en emission under veckan och det var fastighetsbolaget Vacse som gjorde emitterade totalt 600 mSEK i två olika obligationer. Vi deltog i en 4-årig obligation till rörlig ränta som betalar Stibor +175bps.

 

Trevlig Helg önskar Cicero Fonder

 

 

 

Dela artikeln

Tidigare nyheter

Veckobrev v.28 Överraskande låg amerikansk inflation

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt …

Läs mer

Veckobrev v.27 Aktiespararna Småbolag Edge firar 3 år och får 5 stjärnor av Morningstar

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt …

Läs mer

Veckobrev v.26 ”Vad väntar Riksbanken på?”

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt …

Läs mer

Veckobrev v.25 S&P 500 ska fortsätta uppåt

Kika gärna in på App Store och ladda ner vår app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt …

Läs mer

Följ oss

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få vårt nyhetsbrev varje vecka eller månad och NAV-mail direkt till din e-post.

Kontaktuppgifter

Riskinformation

Historisk avkastning är inte garanti för framtida avkastning. Det investerade beloppet kan såväl öka som minska i värde och det är inte säkert att hela det insatta kapitalet kan återfås.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Klicka i vad du önskar följa

Cicero Fonder AB kommer att använda dina kontaktuppgifter för att skicka ut information gällande bolaget och dess fonder. Vänligen godkänn vår hantering av dina personuppgifter:

Du kan när som helst ta bort dig från mailutskicket i dem mail du får, eller genom att kontakta oss på marknad@cicerofonder.se.

Information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår integritetspolicy.