Kika gärna in på App Store och ladda ner vår app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
Marknaden har under veckan kastats mellan hopp och förtvivlan allt eftersom Trump kastar uttalanden om kring sig, mer om detta nedan.
Därmed är Världsindex ner omkring 2% under veckan.
Veckans Bolag – Neola Medical
Neola Medical AB är ett svenskt medicinteknikföretag som fokuserar på att förbättra vården av för tidigt födda barn genom innovativa lösningar. Deras huvudprodukt, Neola® (Neonatal Lung Analyzer), erbjuder kontinuerlig och icke-invasiv övervakning av lungorna hos nyfödda, vilket möjliggör tidig upptäckt av komplikationer och ge förbättrad vård. Nuvarande vård av nyfödda innebär att lungfunktionen, som ofta är nedsatt hos förtidigt födda barn, måste kontrolleras via fysiska ingrepp i lungan som därefter vid varje tillfälle måste skickas till laboratorium som därefter analyserar funktionen och skickar tillbaka ett svar, ofta flera timmar senare. En kontinuerlig kontroll av lungfunktionen, digitalt, skulle vara en stor innovation på alla kliniker för förtidigt födda barn runt om i världen.
Neola använder en banbrytande teknik kallad Gas-in-Scattering-Media Absorption Spectroscopy (GASMAS). Denna metod mäter förändringar i lungvolym och syrgaskoncentration genom att analysera ljusabsorption i lungvävnaden. Detta möjliggör realtidsövervakning utan att behöva invasiva ingrepp, vilket är särskilt viktigt för sköra, för tidigt födda barn.
Bolaget har genomfört studier redan, bland annat på Irland där en klinisk studie vid Universitetssjukhuset i Cork inkluderade 100 nyfödda barn. Studien visade att Neola® effektivt kunde övervaka lungfunktion och upptäcka komplikationer tidigt, vilket stärker dess kliniska potential. Efter den avslutande studien fortsätter sjukhuset att använda Neolas produkt och det är huvudsakligen därifrån som den försäljning som Neola redovisar faktiskt kommer ifrån.
Under H1 2025 planeras en klinisk pilotstudie på Borås Sjukhus för tidigt födda barn planeras att starta under 2025. Studien syftar till att ytterligare validera Neola®s effektivitet och säkerhet i en klinisk miljö.
En användbarhetsstudie genomfördes i Boston och Kalifornien med fokus på hur sjukvårdspersonal interagerar med Neola®. Denna studie är den sista förberedelsen för en FDA-ansökan och involverade samarbete med experter från Stanford University som är USA:s mest ansedda klinik för förtidigt födda barn. Notera att när det gäller teknisk utrustning behöver man bara visa att utrustningen inte skapar negativa konsekvenser för patienten, det behöver alltså inte bevisas positiva effekter, vilket borde vara enkelt.
Neola Medical har alltså etablerat samarbete med Stanford University, vilket ger tillgång till expertis inom neonatalvård och regulatoriska processer. Detta partnerskap är en viktig del i förberedelserna för marknadsintroduktion i USA, vi har deltagit i möten med Neola och Stanford och är mycket positiva till den optimism som klinikcheferna på Stanford visar för Neolas utrustning.
FDA-ansökan och tidslinje för kommersialisering följer efter slutförandet av användbarhetsstudien i USA och Neola planerar att skicka in en ansökan om marknadsgodkännande till FDA under H2 2025.
I veckan genomförde bolaget en nyemission som vi deltog i för fondernas räkning och som förhoppningsvis ska bli den sista innan bolaget kan stå på egna ben.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att Neola Medical strävar efter att förbättra vården av för tidigt födda barn genom innovativ teknologi för lungövervakning. Genom pågående och planerade kliniska studier, samt nära samarbete med ledande medicinska institutioner, siktar företaget på att introducera Neola® på marknaden inom en snar framtid och det ska bli mycket spännande att följa bolaget på vägen mot en kommersiell produkt.
Veckans Händelse – Marknaden tankar på Trump-osäkerhet
De senaste två veckorna har de globala aktiemarknaderna uppvisat en nedåtgående trend, medan obligationsräntorna i USA också har fallit, se nedan. Denna utveckling speglar en ökande osäkerhet kring den amerikanska ekonomins framtid, där flera faktorer samverkar till en mer pessimistisk marknadssyn.
En central faktor bakom den sura börsstämningen är rädslan för en avmattning i den amerikanska ekonomin, som vi pratade om förra veckan. Marknaden ser en ökad risk för recession, framför allt drivet av neddragningar i den federala statsapparaten. Trumps administration har aviserat omfattande budgetnedskärningar, vilket väntas påverka offentliga investeringar och statliga stöd till olika sektorer. Historiskt har liknande åtgärder tenderat att dämpa tillväxten, särskilt i en ekonomi där mycket av BNP drivs av offentliga utgifter och konsumtion. Kom också ihåg att marknaden absolut inte gillar osäkerhet. I veckan har vi sett olika jämförelser med historiska börskrascher och nedan ser ni ett exempel på hur likheterna mellan 2025 och 1987 tycks relativt lika, hittills…
Det har också kommenterats att de senaste veckornas nedgång har varit den snabbaste sedan nedgången efter Corona i början av 2020.
Ytterligare en faktor som tynger marknaden är de tullar som Trump-administrationen dagligen annonserar och därefter också tenderar att snabbt förändra. Dessa tullar förväntas få direkta konsekvenser för den globala handeln, med minskad import och export som följd. På kort sikt kan detta skapa ytterligare osäkerhet, vilket gör att företag tvekar inför investeringar och anställningar. En försvagad handel påverkar även företagens resultat, särskilt inom sektorer som är starkt beroende av internationell försäljning och globala leveranskedjor. Vi tror inte att tullar är en lösning i det längre perspektivet. Vi ställer oss också frågande till om amerikanska väljare förstår att det ju faktiskt är de som får betala i form av högre priser på importerade varor i slutändan, vilket också kan driva inflationen.
Den amerikanska arbetsmarknaden har varit en av de starkaste faktorerna bakom den ekonomiska tillväxten de senaste åren. Dock finns nu flera signaler om att arbetsmarknaden kan vara på väg att svalna, inte minst på grund av de statliga nedskärningarna. Om företag och myndigheter ser en vikande efterfrågan och större osäkerhet kring handel och statsbudgetnedskärningar, kan rekryteringen bromsas upp. Detta skulle i sin tur kunna leda till svagare konsumentförtroende och minskad konsumtion, vilket driver en negativ spiral i ekonomin.
Den kombinerade effekten av en möjlig recession, ökade handelshinder och en potentiellt försvagad arbetsmarknad gör att investerare just nu är försiktiga. Obligationsräntorna faller eftersom investerare söker trygghet i statsobligationer, samtidigt som börserna pressas av lägre framtida tillväxtförväntningar. Detta är därmed också till stor del orsaken, även om SEK har stärkts även mot andra valutor än dollar, till att den svenska kronan har stärkts under de senaste veckorna.
Framåt kommer marknaden noggrant att följa nya ekonomiska data, inklusive sysselsättningssiffror och inflationsutveckling. Om nedgången på börserna fortsätter, kan vi även se en förändring i Federal Reserves räntepolitik, där centralbanken kan signalera ytterligare räntesänkningar för att motverka en ekonomisk inbromsning.
Det råder med andra ord en balansgång mellan osäkerhet och möjligheter.
Om tillväxten håller sig uppe trots handelsfriktioner och budgetnedskärningar, kan börserna kanske återhämta sig. Men om signalerna om en recession förstärks, kan nedgången fortsätta och leda till mer defensiva investeringsstrategier bland placerare. Vi bör dock komma ihåg att Trump hittills har försökt att leverera på sina vallöften. Neddragningar i statsapparaten för att komma till rätta med det inhemska budgetunderskottet och tullar för att bekämpa underskotten i handelsbalansen är i full gång. Ukrainakrigets avslut har också inledningsvis varit ett prioriterat vallöfte. Det som återstår är skattesänkningar, vilka hittills har lyst med sin frånvaro, som vi tror kommer på agendan under de närmaste månaderna, vilket skulle kunna påverka återstoden av 2025 positivt och därmed dämpa marknadens recessionsoro. Det är spännande och frustrerande att följa Trumps infall och utspel men kanske kan vallöftet om skatteneddragningar påverka resten av 2025 positivt så småningom.
Veckans Spaning – Inflation upp i Sverige men ned i USA
USA-börserna steg under onsdagen efter att amerikansk KPI för februari överraskade något på nedsidan. Kärn-KPI ökade med 0,2% i månadstakt och 3,1% i årstakt Estimat +0,3 % och 3,2%). Varupriserna överraskade på uppsidan, medan tjänstepriserna ökade mindre än väntat, delvis drivet av lägre flygpriser. Siffran bör vara en lättnad för Fed, även om tullarna som sannolikt kommer utgör en uppåtrisk. Än så länge tycks dock inte de tullar som hittills införts lämnat några större avtryck på priserna. Vi tror på två – tre räntesänkningar från Fed i år och ytterligare två under 2026.
Den amerikanska centralbanken står inför en svår balansgång när den försöker sänka inflationen utan att utlösa en recession, samtidigt som farhågorna ökar att president Donald Trumps aggressiva ekonomiska agenda hämmar tillväxten. Företag och finansmarknader har skakats av det kaotiska genomförandet av presidentens tullar på USA:s största handelspartners, som har präglats av plötsliga eskaleringar och tvära kast.
Det visade sig att matpriserna var en stor del bakom den svenska inflationschocken i februari, enligt SCB:s senaste inflationssiffror. Priserna steg med 3,9 procent i årstakt – den största ökningen på mer än ett år. Inflationen mätt som KPIF kom in på tre procent i årstakt i februari. Det var i linje med den preliminära siffran.
Högre elpriser och prisökningar på livsmedel och alkoholfria drycker var bland de främsta bidragen till inflationstakten i februari som de flesta medier rapporterade om igår. Gräver man lite i siffrorna kan man dock också konstatera att det finns vissa förmildrande omständigheter av engångskaraktär. Hyror var upp 5,1% men är ju snarare ett utslag av förhandlade hyror på grund av tidigare hög inflation och därmed ingen varaktig inflationsdrivare utan mer av engångskaraktär, förutsatt att inte den riktigt höga inflationstakten kommer tillbaka igen. De metkrokar vi ser i diagrammet nedan skulle behöva vända nedåt igen.
Vidare noterar vi också ovan att elpriserna bidrog en hel del. Elprisernas uppgång är snarare ett uttryck för mycket låga elpriser under 2024 och kommer succesivt att reverseras under andra halvåret 2025. Sammanfattningsvis befinner vi oss i nuläget på inflationsnivåer där det inte är troligt att Riksbanken fortsätter att sänka räntorna kortsiktigt, Det är dock vår uppfattning att svag konjunktur kommer tvinga Riksbanken att sänka vidare senare i år.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av Svenen & I, Nvidia och Prysmian som alla är upp mellan 3–7%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Raysearch, Nibe och Ambea med uppgångar på mellan 4%–12%.
Veckans Räntespaning
Veckan har präglats av ett intensifierat handelskrig där USA har höjt tullarna på stål och aluminium från Kanada från 25% till 50%. Som motåtgärd har Kanada infört egna tullar på varor från vissa amerikanska delstater. Efter att EU aviserat tullsanktioner mot USA har Donald Trump hotat med att införa nya tullar på champagne och vin från Europa på upp till 200%.
Den ökade osäkerheten har lett till att kreditspreadarna i Europa breddats under veckan. För Investment Grade steg spreadarna från 55 bps i slutet av förra veckan till cirka 58bps denna morgon. Motsvarande rörelse för High Yield var en ökning från 296 bps till 310 bps. I Sverige har den korta räntan varit relativt stabil, medan den långa räntan har stigit marginellt. I USA har räntemarknaden uppvisat viss volatilitet, men är överlag oförändrad jämfört med föregående vecka.
Under veckan publicerades de faktiska inflationssiffrorna för Sverige, vilka låg i linje med de preliminära siffrorna från föregående vecka. KPI ökade till 1,3% från 0,9% i januari, medan KPIF steg till 2,9% från 2,2% samma period. De främsta drivkrafterna bakom uppgången var högre energipriser, ökade livsmedelskostnader, höjda hyror samt stigande klädpriser.
Fondflödena var positiva i februari, med ett nettoinflöde på 24 miljarder SEK. Aktiefonder stod för 16 miljarder SEK av inflödet, medan långa räntefonder noterade ett nettoinflöde på 8,6 miljarder SEK. Däremot såg korta räntefonder ett nettoutflöde under månaden.
På primärmarknaden har flera emissioner genomförts. Vi deltog i en emission från Circular Tire Services, som utökade sin befintliga obligation med 400 miljoner SEK. Obligationslånet har en rörlig ränta på 3M Stibor +525 bps och kursen sattes till 103.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
