Veckans Bolag – Fagerhult
Vi har i veckan för fondernas räkning investerat i ett nytt bolag, svenska Fagerhult, Bolaget är ett mycket fint gammalt börsbolag verksamt inom alla former av belysning. Framtiden ser mycket lovande ut under 2023 då EU från halvårsskiftet förbjuder all användning av freon och kvicksilverhaltiga lysrör. Dessa måste då bytas ut och Fagerhult kan naturligtvis byta ut hela armaturen till exempelvis LED. Man är dessutom ledande på LED ”lysrör” som passar i gamla armaturer om man inte vill byta ut allt. Fagerhult tillhörde de bolag som rapporterade absolut bäst under Q4 rapporterna.
Bolaget har alltså en riktigt spännande framtid från och med nu och flera år framåt. På dagens nivåer tycker vi att det ser mycket attraktivt ut. Det blir spännande att följa bolagets resa under de närmaste åren.
Veckans Händelse – Inflationen vill inte komma ner i Sverige
KPIF-inflationen i Sverige steg till 9,4 procent i februari jämfört med 9,3 procent i januari. Jämfört med månaden före steg KPIF 0,9 procent. Väntat var att KPIF skulle 9,2 procent jämfört med samma månad föregående år. Livsmedelspriserna ökade med 2,8 procent den senaste månaden, vilket bidrog mest till att inflationstakten gick upp i februari enligt SCB.
Inflationen sätter ny press på Riksbanken att höja räntorna. Sannolikt blir det minst 0,50% i april i likhet med vad vi såg på torsdagen från ECB.
Matpriserna rusar alltså i Sverige och dagligvaruhandeln skyller på högre inköpskostnader i spåren av den svaga svenska kronan. Bortförklaringarna haltar dock. I Norge har nämligen prisökningstakten för mat lugnat ned sig, trots att landet tampas med en liknande valutaförsvagning. Nedan ser vi svart på vitt skillnaden mellan Sverige och Norge.
Inflationen sätter ny press på Riksbanken att höja räntorna. Sannolikt blir det minst 0,50% i april i likhet med vad vi såg på torsdagen från ECB.
Matpriserna rusar alltså i Sverige och dagligvaruhandeln skyller på högre inköpskostnader i spåren av den svaga svenska kronan. Bortförklaringarna haltar dock. I Norge har nämligen prisökningstakten för mat lugnat ned sig, trots att landet tampas med en liknande valutaförsvagning. Nedan ser vi svart på vitt skillnaden mellan Sverige och Norge.
Vi tror att det största skälet till skillnaden ovan stavas konkurrens. Det är mycket svårt att förstå hur Konkurrensverket kunde godkänna Axfoods förvärv av Bergendahlsgruppen (med bland annat Citygross). Det behövs mer konkurrens i Sverige.
Finansminister Elisabeth Svantesson kallade på onsdagen även till sig matjättarna efter den senaste inflationssiffran. “Det är oacceptabelt om det finns aktörer som höjer priserna i onödan”, säger hon. “Livsmedel är det som mest bidrar till den ökande inflationen. Därför kommer jag nu att kalla till mig de tre stora aktörerna för att föra en diskussion med dem om hur vi kan hålla nere priserna”, säger hon. Livsmedelsmarknaden domineras av ICA, Axfood och Coop.
Vi får se vart det leder…..
Veckans Spaning – Bankoro
Stockholmsbörsen föll rejält på onsdagen då en storm av bankoro fick marknaderna i rörelse. En redan svag marknad tappade ytterligare då oro kring schweiziska banken Credit Suisse satte press på banksektorn. Vid stängning hade storbolagsindexet OMXS30 fallit med 4,1 procent. Onsdagens nedgång för OMXS30 är den största för en enskild dag sedan pandemiåret 2020.
Credit Suisse stod i fokus efter att deras största aktieägare, Saudi National Bank, uteslutit ytterligare ekonomiskt stöd till den krisande schweiziska banken. Credit Suisse uppges under dagen ha bett Schweiz centralbank att offentligt uttala stöd för banken. Bland de svenska storbankerna syntes nedgångar på nästan 8 procent för Nordea och 4-5 procent för Swedbank, SEB och Handelsbanken.
Under torsdagen återhämtade sig Credit Suisse efter att Centralbanken givit ett lån till banken.
Det vi har sett under den senaste veckan i några amerikanska banker med start i Silicon Valley Bank, och efterdyningar på den Europeiska bankmarknaden handlar om oro för likviditet.
Ett av problemen är att bankerna i olika grad har investerat i trygga statsobligationer, när räntorna stigit snabbt på grund av centralbankernas räntehöjningar faller dessa obligationer i värde, ju längre löptid desto mer, och skapar orealiserade förluster som i sin tur urholkar likviditeten. När detta blir känt tar kunder ut pengar och späder på likviditetskrisen.
Ytterligare en krisande amerikansk bank, den amerikanska nischbanken First Republic Bank, som i den amerikanska börsinledningen föll med över 30 procent på torsdagen, vände tvärt upp efter uppgifter om ett likviditetstillskott om uppemot 30 miljarder dollar till banken övervägs från ett antal amerikanska storbanker. Senare under torsdagen bekräftades den likviditetsstödjande åtgärden. De storbanker som gör insättningarna är Bank of America, Citigroup, JP Morgan, Wells Fargo, Goldman Sachs, Morgan Stanley, Bank of New York Mellon, PNC Bank, State Street, Truist och U.S. Bank. First Republics grundare och verkställande ordförande Jim Herbert samt bankens vd Mike Roffler uttrycker sin tacksam för stödet och uppger att det utgör en förtroendesignal kring dels First Republic och dels hela det amerikanska banksystemet.
För tillfället verkar marknadens oro lugna sig och vi får hoppas att vi inte får anledning att diskutera ämnet fortsättningsvis, men det sistnämnda är nog tyvärr inte hugget i sten.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av Calliditas, Nvidia och Microsoft med uppgångar mellan 10%-36%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Beijer Ref, Oneflow och Embracer med uppgångar mellan 5%-8%.
Veckans Räntespaning
Veckan har varit väldigt volatil och präglats av oroligheterna inom banksektorn främst i USA vilket fick räntorna att falla kraftigt och kreditspreadarna att dra isär i början av veckan. Räntorna har dock under senare halvan av veckan stigit på nytt och kreditspreadarna fallit tillbaka något. Oroligheten i banksektorn har spillt över på europeiska marknaden framför allt efter att Credit Suisse fått problem med likviditeten, men banken har fått en option på att låna upp till 50 mdr schweizerfranc från schweiziska centralbanken vilket fått marknaden att lugna sig. I den svenska banksektorn ser vi inga orosmoln då svenska banker omfattas av höga kapitalkrav samt att bankerna har stora buffertar.
ECB lämnade sitt räntebesked under torsdagen och som väntat höjdes styrräntan med 0,5%. Dock fick marknaden inga besked om kommande räntebana eller fortsatta räntehöjningar. ECB kommer följa inkommande data vilket kommer styra framtida ageranden.
Siffror på den svenska inflationen för februari släpptes i mitten av veckan, KPIF-inflationen steg till 9,4%, upp från 9,3% i januari. Väntat var att den skulle sjunka till 9,2%. Inga lättnader från Riksbanken efter denna inflationssiffra. Väntat ligger kvar på 0,5% höjning i april och 0,25% i juni. Danske Bank höjde dock sin prognos och tror på 0,75% i april och 0,5% i juni.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
