Marknaden har återhämtat en del förlorad mark under veckan i kölvattnet av visst hopp kring samtalen mellan Ryssland och Ukraina vilket också har fått oljepriset att vända ner från förra veckans rekordnivåer.
Världsindex är dock upp drygt 4% efter ytterligare en volatil vecka.
Veckobrev
Vi på Cicero Fonder vill inleda även denna veckas investerarbrev med att framföra vårt stöd för det ukrainska folket och tydliggöra vårt avståndstagande och avsky för Rysslands handlande.
Efter att tidigare ha tagit ner risken i portföljerna i ett tidigt skede av ukrainakrisen har vi under veckan justerat riskerna något uppåt i ett försök att fånga en rekyl efter de kraftiga nedgångarna. Vi försöker balansera riskerna så långt det är möjligt och utesluter inte ytterligare justeringar under kommande vecka. Samtidigt har vi en beredskap att snabbt återgå till normalvikter.
Under onsdagen fick vi en kraftig positiv reaktion på börsen. I samband med att FED deklarerade sin första räntehöjning på 0,25% var det som om marknaden drog en lättnadens suck att det ”bara” blev 0,25% och amerikanska börser stängde mycket starkt. Värt att notera är dock att amerikanska räntor fortsatte svagt uppåt och just i samband med räntebeskeden klockan 19:00 föll börserna snabbt tillbaka ner mot oförändrat innan det positiva humöret tog överhanden igen mot slutet av dagen.
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve höjde alltså styrräntan med 0,25% helt i enlighet med förväntningarna. Federal Reserves styrränta ändrades senast den 15 mars 2020, då den sänktes med 100 punkter efter pandemins chockstart. Fedkommittén var nu oenig om räntebeslutet, höken James Bullard i St Louis, ville höja med 50 punkter. FOMC skriver vidare att med en lämplig åtstramning av den penningpolitiska hållningen så räknar man med att inflationen ska återvända till 2-procentsmålet samtidigt som arbetsmarknaden förblir stark. Powell svarade på frågor från pressen efter beskedet och han menar bland annat att även om invasionen av Ukraina och relaterade händelser representerar en nedåtrisk för utsikterna för den ekonomiska aktiviteten förutser FOMC-ledamöterna solid tillväxt. Powell noterade att ledamöternas konsensusprognoser nu pekar mot en styrränta på 1,9 procent i slutet av året och 2,8 procent i slutet av 2023 och 2024, vilket något över Feds estimat av räntan på lång sikt. På frågan om varför man endast valde att höja med 0,25% menar han att det finns sex möten kvar i år med möjlighet till nya höjningar vilket skulle innebära att en likadan höjning på varje möte tar räntan upp till 1,75% vid årets slut, i linje med nuvarande prognoser. Sannolikt vill FED inte gå ut för hårt med tanke på rådande osäkerhet men uppenbarligen har vi fler räntehöjningar att vänta.
Riksbankschef Stefan Ingves ändrade på tisdagen också sin bedömning av Riksbankens behov av räntehöjningar. Han menar att inflationen har rusat och blivit alldeles för hög, något som kan påverka när räntehöjningen kommer. “Vi hade räknat med att det skulle dröja till 2024 – men nu får vi räkna om och det innebär rimligtvis att räntehöjningen kommer tidigare”, säger han. Kronan har påverkats positivt i kölvattnet av uttalandet. Sent ska syndaren vakna kan man tycka med tanke på de budskap vi har fått från andra centralbanker under de senaste månaderna. Riksbanken har emellertid gjort sig känd under de senaste åren att inte ändra sin tidigare ståndpunkt innan man är säker, det kan tyckas som att man gör helomvändningar, men i själva verket är det nog Riksbankens sätt att försöka vara tydlig och inte ändra sin kommunikation för ofta.
Krisen har redan satt sitt tydliga spår på tillväxtutsikterna i Europa. ZEW-index över tyska investerares och analytikers förväntningar på ekonomin sjönk rejält i mars. Index över förväntningarna, som ska förutsäga den ekonomiska utvecklingen på sex månaders sikt, sjönk till -39,3 i mars jämfört med 54,3 i februari. Enligt investmentbanken Goldman Sachs skulle ett stopp för köp av rysk gas innebära att europeiska tillväxtprognoser skulle behöva skrivas ned med 2,5% allt annat lika. Med andra ord är det ur europeiskt ekonomiskt perspektiv önskvärt med en snabb lösning på Ukrainakonflikten.
Veckans ränteutveckling
Efter beskedet från FED under veckan har räntorna stigit en del. Den amerikanska 10-årsräntan steg till 2,18 % i slutet av veckan, upp från 2% i början av veckan. Den svenska motsvariga räntan startade veckan på 0,68% och handlas kring 0,8% i skrivande stund.
En viss lättnad infann sig på marknaden under veckan och vi fick se kreditspreadarna minska. De Europeiska investment grade spreadarna minskade från ca 79 bps till 70 bps i skrivande stund. Den motsvariga spreaden för high yield gick från 380 bps i början av veckan och handlas runt 343 bps nu.
Även om marknaden är lite osäker för närvarande så har det ändå gjorts en del i primärmarknaden vilket är ett styrketecken. Vi har dock inte deltagit i någon emission under veckan för våra fonder.
Trevlig helg!
