Kika gärna in på App Store och ladda ner vår app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
Marknaden har under veckan kastats mellan hopp och förtvivlan allt eftersom Trump kastar uttalanden om kring sig, mer om detta nedan.
Därmed är Världsindex ner omkring 1% under veckan.
Veckans Bolag – Bico
BICO Group är ett svenskt bioteknikföretag som specialiserar sig på biokonvergens, där teknik, biologi och ingenjörskonst kombineras för att skapa innovativa lösningar inom 3D-bioprinting, laboratorieautomation och cellteknologi. Bico tillverkar avancerade instrument och mjukvara som används inom läkemedelsutveckling, medicinsk forskning och regenerativ medicin, alltså återuppbyggnad av kroppsdelar. Bolagets ena område är inom 3D-Bioprinting där dotterbolaget CELLINK utvecklar 3D-bioprintingsteknik för att skriva ut mänsklig vävnad och organmodeller. Detta används inom forskning för att studera sjukdomar och utveckla läkemedel utan att behöva djurförsök.
Bolaget utvecklar och erbjuder också automatiserade system för läkemedelsindustrin och bioteknologiska laboratorier. Exempel är robotlösningar för hantering av celler och vävnader. Cell- och molekylärteknologi.
BICO säljer sina produkter och tjänster till universitet, läkemedelsbolag och bioteknikföretag. Kunder inkluderar AstraZeneca, Novartis, Merck och Johnson & Johnson
Företaget grundades 2016 av Erik Gatenholm och Hector Martinez under namnet CELLINK. BICO har vuxit snabbt genom en aggressiv förvärvsstrategi och har köpt flera bolag inom bioteknik och automation. Bolaget har haft stora förluster och skulder, vilket lett till omstruktureringar kostnadsbesparingar och krisvärdering på börsen. Fokus ligger nu på lönsamhet och optimering snarare än snabb expansion och vi är nöjda med de senaste kvartalssiffrorna, se nedan.
Året började fint när bolaget rapporterade en stark rapport på alla punkter Försäljningen var 6% över marknadens estimat. -0,3% organisk tillväxt jämfört med konsensus på -6% – ett mycket bra resultat i jämförelse med branschkollegor under Q4. Justerad EBITDA kom in hela över 122 % över konsensus, och BICO rapporterar en justerad EBITDA-marginal på 24,9%. Man når dessutom en EBIT nära break-even. Operativt kassaflöde är också bättre än våra förväntningar med en kassakonvertering på 128 % och en årlig tillväxt på 15% trots en betydande frigöring av rörelsekapital i Q4 2023.
Efter en allt för offensiv förvärvsresa har bolaget haft stora problem med såväl skuldsättning som operativ exekvering. Det har gjort att aktien handlat ned till krismultipler av marknaden, med kraftig rabatt mot jämförbara bolag, mycket baserat på risken för nyemission och att de förvärvade enheterna anses vara av låg kvalitet. För den som orkar lyfta lite på locket visar sig dock en annan bild. I vår mening är det i huvudsak verksamheten inom labautomation som är intressant i Bico och då i synnerhet dotterbolaget Biosero (som vi menar kan motivera en stor del av börsvärdet). Biosero har konsekvent överpresterat i en svag life-science-tools-marknad och således tagit marknadsandelar men värderas trots det till kraftig rabatt mot jämförbara bolag. Anledningen till det tror vi är två saker: 1. Den stökiga historiken, och det spretiga erbjudandet, 2. Bolaget har en stor konvertibel (cirka 1,1md) som ska refinansieras 2026, vilket gör att marknaden har prisat in en större nyemission från bolaget. Vi menar att båda dessa problem minskat i omfattning senaste året och vår tro är att både verksamheten och finansieringen kommer att bli successivt bättre framåt. Nya VD:n sedan 2023, Maria Fors, har relevant erfarenhet av kommersialisering från såväl Vitrolife som Astra Zeneca och har redan genomfört väsentliga förbättringar av verksamheten. Den nya strategi som lanserades under hösten 2024 har ett tydligare fokus på att renodla verksamheten och arbetet är redan i full gång. Försäljningen av Nanoscribe var ett viktigt steg i rätt riktning både på det temat och mot att lösa skuldsättningsproblemet. Likvida medel vid slutet av Q4 uppgick till 946 MSEK och, justerat för återköpet av konvertibla obligationer som meddelades i år, skulle nettokassan vara 699 MSEK och BICO:s nettoskuld 400 MSEK. Även om risken för emission kvarstår så ser vi risken som väsentligt lägre än vad den var under 2024, något som bör få marknaden att successivt minska värderingsrabatten mot peers.
Vi har succesivt under hösten köpt in aktien till fonderna. Bico verkar enligt ovanstående siffror vara på väg mot en turnaround och gick finfint efter rapporten.
Det blir spännande att fortsätta att följa bolagets resa under de närmaste åren.
Veckans Händelse – Röriga räntor och valutor i Europa
Räntorna på europeiska statsobligationer har rusat i veckan i spåren av nyheterna om ökade försvarsutgifter i Tyskland och övriga Europa. Om planerna blir verklighet kan den kraftiga uppgången vara mer än en kortsiktig omprisning utan kanske en bredare förändring i marknadens syn på Europas ekonomiska framtid och tillväxt.
Den tyska tioårsräntan steg med hela 40 punkter till 2,80 procent under veckan, en ovanligt kraftig rörelse som fick marknaden att revidera sina förväntningar på Europas ekonomiska utveckling. Uppenbarligen leder oron för USA:s minskade intresse för att stödja Ukraina, och kanske NATO i förlängningen, till att chocka Europa till snabba åtgärder. Den kraftiga kurvbrantningen, där långa räntor steg betydligt mer än korta, ses som en signal om att farhågor om ökande skulder i Europa. Tysklands påtryckningar för en mer expansiv finanspolitik markerar en betydande förändring från den tidigare mångåriga hållningen, då landet förespråkade strikta budgetregler för att kompensera för övergången från D-marken till euron.
Börserna i Europa har också gått bättre än de amerikanska då marknaden tänker att ökade investeringar i försvar och infrastruktur kommer att, åtminstone kortsiktigt, få fart på den europeiska tillväxten, se nedan Eurostoxx mot S&P 500 i år där Eurostoxx visar en rejäl outperformance hittills i år.
Vi har i ännu högre grad än i Europa sett valutaförstärkningar i Sverige. Temat är det samma som i övriga Europa enligt ovan men vi tror kanske också att marknaden har insett att den svenska kronan har varit undervärderad under en längre tid. En faktor som ytterligare kan påverka den svenska kronan för tillfället är de stora inflödena i svenska aktiefonder som vi ser hos oss och som säkert andra fondförvaltare också ser. Investerare säljer globalfonder och köper i stället Sverigefonder, detta innebär i sin tur att utländsk valuta, mest USD, säljs och kronor köps.
ECB:s råd beslutade på torsdagen, trots marknadsränteuppgången, att sänka depositräntan med 25 punkter till 2,50 procent, helt enligt förväntningarna. Även Danmark sänkte sin styrränta till 2,10 procent under torsdagen. ECB konstaterar att disinflationsprocessen fortsätter, och inflationen har utvecklats i stort i linje med förväntningarna. Inflationstakten (HIKP) väntas nu uppgå till 2,3 procent i år, 1,9 procent 2026 och 1,9 procent 2027. I decemberprognosen spådde ECB 2,1, 1,9 respektive 2,1 procent för 2026. Upprevideringen återspeglar främst högre energipriser. ECB-rådet upprepade att de kommer att i en tid av ökande osäkerhet kommer de att tillämpa en datadriven strategi och agera från möte till möte.
Det är sannolikt att vi från både ECB och den svenska Riksbanken kommer att se en försiktigare uttalanden om sänkningstakt framgent. Man är orolig att gå fram för hårt och därmed riskera att inflationen kommer tillbaka.
Vid 19.30-tiden på torsdagskvällen stod det klart att alla 27 EU-länder accepterar den omfattande upprustningsplan som kommissionsordförande Ursula von der Leyen lade fram i tisdags. Det innebär visserligen inte att den är spikad och klar. Först krävs sedvanlig behandling av alla detaljer på ministermöten och i andra konstellationer. Förhoppningen är att planen ska kunna investera hisnande nio biljoner svenska kronor i förstärkt försvaret.
Veckans Spaning – Amerikanska tullar, räntor och tillväxt
Turbulensen under veckan har varit stor i takt med att Trump i ett febrilt tempo fortsätter att kasta fram förslag, doktriner och uttalanden som vänder upp och ner på marknadsförhållandena. Vi ska försöka kommentera och kasta ljus över några av veckans fokusområden.
USA har under de senaste åren haft ett betydande handelsunderskott, vilket innebär att värdet av importerade varor och tjänster överstiger värdet av exporterade. Enligt statistik från 2024 uppgick USA:s totala handelsunderskott till cirka 773 miljarder dollar. Trumps syn på handelsbalansen och tullarnas roll är att detta handelsunderskott är ett tecken på ekonomisk obalans och ett hot mot amerikansk industri och sysselsättning. Han anser att underskottet delvis berodde på orättvisa handelspraktiker från andra länder, såsom tullar, subventioner och handelsbarriärer som missgynnade amerikanska produkter. För att motverka detta vill Trump-administrationen, som bekant, införa tullar på en rad varor från länder som Europa, Kina, Mexiko och Kanada.
Syftet med dessa tullar är kort och gott att minska importen genom att göra importerade varor dyrare i USA hoppas man att amerikanska konsumenter och företag ska välja inhemska alternativ, vilket kan minska importvolymen. Tullarna används också som ett påtryckningsmedel för att få handelspartners att sänka sina egna tullar och öppna sina marknader för amerikanska produkter, då ökad export från USA också påverkar handelsbalansen positivt. Genom att skydda amerikanska industrier från billigare utländsk konkurrens vill man främja inhemsk produktion och sysselsättning. Samtidigt sätter tullarna ekonomisk teori som exempelvis, komparativa fördelar, ur spel och det är osannolikt att de jobb som Trumps väljare jobbar inom, exempelvis tung industri i rostbältet, faktiskt ska komma tillbaka till USA. Vissa forskningsrapporter indikerar att handelsunderskottet snarare ökar efter införande av tullar, delvis på grund av att företag importerar mer i förväg för att undvika framtida tullar. Till exempel nådde handelsunderskottet en rekordhög nivå på 131,4 miljarder dollar i januari 2025, vilket var en ökning med 34 % från föregående månad. Dessutom kan osäkerheten kring handelspolitiken påverka och hämma företags investeringsbeslut på grund av osäkerhet och bidragit till volatilitet på marknaderna och därmed bidra till minskad tillväxt.
En intressant iakttagelse är att den senaste tidens försvagning av den amerikanska valutan, se EURUSD graf ovan, faktiskt bidrar till samma effekter som eventuella tullar skulle bidra till, utländska varor blir dyrare i USA och amerikanska företag får lättare att sälja sina varor utomlands.
Det finns dessutom ett förslag i liknande riktning kallat Mar-a-Lago-överenskommelsen, som kanske inte är så dumt. Det är ett föreslaget initiativ under Trump-administrationen som syftar till att omstrukturera det internationella finanssystemet för att gynna amerikanska intressen, enligt Trump. Namnet anspelar på den historiska Plaza-överenskommelsen från 1985, där ledande industriländer och centralbankschefer kom överens om att devalvera den då övervärderade amerikanska dollarn för att förbättra handelsbalansen.
Detta nya förslag, informellt kallat “Mar-a-Lago-överenskommelsen”, syftar, enligt Trump, till att adressera globala valutaobalanser och potentiellt minska Trumps behov av tullar genom multilateralt samarbete. En central del av förslaget är att försvaga den amerikanska dollarn för att minska lånekostnader och främja investeringar inom tillverkningsindustrin i USA. Detta skulle kunna uppnås i likhet med 1985 genom att samla centralbankschefer i Mar a Lago och komma överens om att centralbankerna i exempelvis Kina och EU väljer att växla en del av sina valutareserver i dollar till andra valutor. Genom att försvaga dollarn skulle även USA:s skuldvärde minska, vilket i sin tur skulle kunna stimulera den inhemska industrin genom att göra amerikanska produkter mer konkurrenskraftiga på den globala marknaden. Skulle man potentiellt kunna komma överens om en sådan uppgörelse skulle man kanske kunna undvika tullar via svagare USD, vilket skulle vara positivt. Om Trump väljer att utveckla detta förslag är det sannolikt att det kommer att föregås om anklagelser om andra länders kontinuerliga ”valutamanipulationer” i syfte att hålla sina valutor svaga. Kanada, Japan Eu och Kina kommer sannolikt att attackeras men om man, som vi, anser att USD är övervärderad kanske förslaget inte är så dumt. Trump måste dock komma ihåg att om han börjar att medvetet försvaga den amerikanska valutan kan det hända att dollarns roll som dominerande säkerhetsvaluta kan komma att rubbas.
Det samma gäller också USA:s roll i världen som dominerande stormakt. Väljer Trump att lämna intressen runt om i världen, exempelvis genom att avsluta USAID står vargarna vid sidlinjen och kommer inte att tveka att flytta fram sina positioner. Vi noterar dock att den totala pausen av USAID inte godkändes av Högsta domstolen i veckan då signerade kontrakt faktiskt måste genomföras.
En annan faktor som har varit under debatt i veckan är amerikansk tillväxt och för dem som läser denna spalt har en kär gammal bekant, GDP-Now, varit i fokus.
GDP-Now är en prognos över BNP i USA som kontinuerligt skapas av FED:s lokalkontor i Atlanta och som i det senaste har pekat på snar kraftigt avtagande tillväxt i USA, se nedan.
Vi ser ovan att prognosen pekar på kraftigt avtagande tillväxt i USA. GDP-Now tar in varje ny datapunkt som publiceras och adderas till en prognosmodell. Ovanstående tydliga nedgång i BNP-prognosen har fått stora följder på räntemarknaden, som också har bidragit till den svagare amerikanska dollarn, se grafen ovan. Vi tror att huvudskälet är de mycket svaga ordersiffrorna i ISM för februari, orderingång sjönk från 55 i januari till 48,5 i februari. Detta tror vi i sin tur beror på att vi såg importen öka med 3,5% i december och hela 10% i januari och vi tror att detta enbart återspeglar lageruppbyggnad inför eventuella tullar. Således blir nedgången i GDP-Now dopad av att lageruppbyggnaden är klar och nu sjunker därmed orderingången och därmed tror vi att räntenedgången under veckan i USA, stick i stäv med Europa, kanske är överdriven, se amerikansk 2-åring de senaste veckorna nedan.
Vi ser i veckan också stora negativa rörelser på de amerikanska börserna, och framför allt i de så kallade Magnificent 7, Amazon, Apple, Google, Meta, Microsoft, Nvidia och Tesla som är ner -0,5% -11,5%.
Det finns i vissa fall fundamentala orsaker då marknaden oroar sig att de enorma investeringarna inom AI från exempelvis Meta, Google och Microsoft riskerar att inte bidra så särdeles mycket till nya intäkter utan i stället sänka förväntningar på vinster, utdelningar och aktieåterköp. Samtidigt oroar sig marknaden paradoxalt nog också för att bolagen potentiellt kan vakna upp ur denna investeringsiver och därmed handlar man ner Nvidia också då storleken på de faktiska investeringarna kan bli mindre och därmed påverka Nvidias försäljning av avancerade chip. Slutsatsen, tror vi, kan vara en kombination av ovanstående och det faktum att vi ser tydliga skift i flöden i aktiefonder och ETF:er, ut ur globala (där USA står för omkring 65–75%) och in i Europa och Sverige. Vi vet att Mag7 står för en bra bit över 30% av S&P 500 och självklart blir de negativa flödena störst i marknadens störst aktier.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av Commerzbank, Freenet och Norsk Hydro som alla är upp mellan 8–12%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Bico, Nibe och Instalco med uppgångar på mellan 6%–12%.
Veckans Räntespaning
Vi har haft en rätt turbulent vecka främst med tanke på händelseutvecklingen i USA där Trump skulle införa tullar mot Mexico och Kanada som senare under veckan pausades. Osäkerheten har fått de långa räntorna i både USA och Sverige att stiga. Den svenska 10-årsräntan handlas nu kring 2,59% upp från 2,28% i slutet av förra veckan. De europeiska kreditspreadarna har stigit något under veckan och spreadarna på Investment Grad steg från 53,75bps till att nu handlas kring 54,85bps. Motsvariga spreadar för High Yield har under veckan stigit från 288,63bps till nu på morgonen handlas kring 294,33bps. Den svenska kronan har också stärkts kraftigt under veckan mot både USD och EUR. Svenska kronan har stärkts strax över 6% mot amerikanska dollarn och handlas nu kring 10,12 SEK.
Vi fick snabbestimatet från SCB för svenska inflationen under veckan som steg överraskande. Inflationen mätt som KPIF steg till 2,9% i februari upp från 2,2% i januari. Inflationssiffran är högre än Riksbankens prognos vilket gör en räntesänkning högst osäker.
ECB sänkte enligt förväntat styrräntan under veckan med 25 bps vilket gör att depositräntan nu ligger på 2,5%.
På primärmarknaden har det gjorts en del emissioner under veckan och vi deltog i två emissioner för fondernas räkning. Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg emitterade två gröna obligationer på två olika löptider. Vi deltog i en obligation med 5 års löptid där emitterad volym var 1 mdr SEK och betalar 3M Stibor+130bps. Sen deltog vi även i Verve Group, ett ledande bolag som med deras elektroniska plattform erbjuder marknadsföring via spel, mobiler och datorer. Bolaget emitterade 500m EUR på 4 års löptid som betalar 3M Euribor+400bps.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
