Kika gärna in på App Store och ladda ner vår app. Du hittar nyheter, veckobrev och information om fonderna direkt i mobilen.
Börserna har präglats av försiktighet inför årsskiftet, vi har sett svag utveckling i Kina som också har påverkat övriga Asien. Även i USA har den sista veckan präglats av minskat risktagande och, enligt vissa bedömare, stängningar av långpositioner hos hedgefonder efter ett bra börsår.
Världsindex är därmed ner omkring 1,8% under en vecka.
Veckans Bolag – AAK
AAK AB är en global producent av vegetabiliska oljor och fetter med huvudkontor i Malmö. Bolaget bildades 2005 genom en sammanslagning av svenska Karlshamns AB och danska Aarhus United A/S, men dess rötter sträcker sig över 150 år tillbaka.
AAK:s verksamhet är indelad i tre huvudsakliga affärsområden:
• Food Ingredients som levererar specialiserade vegetabiliska oljor och fetter till livsmedelsindustrin, inklusive bagerier och mejeriprodukter.
• Chocolate & Confectionery Fats som erbjuder fetter som används som ersättning för kakaosmör och andra ingredienser i choklad och konfektyrprodukter.
• Technical Products & Feed som inriktar sig på tekniska produkter och djurfoder, där vegetabiliska oljor används i olika industriella applikationer. Ett exempel kan vara att applicera en tunn fetthinna runt choklad för att den ska bli mer tålig för temperaturförändringar innan konsumtion.
Den ekonomiska utvecklingen under 2024 har varit bra, under tredje kvartalet 2024 rapporterade AAK en volymökning på 4 % till 551 000 ton, med bidrag från samtliga affärsområden. Rörelseresultatet per kilo översteg två kronor, vilket innebär att bolaget nådde en del av sitt 2030-mål 6 år tidigare än planerat. En faktor har varit att Kakaopriset har stigit kraftigt under året, med en ökning på över 300 % på årsbasis. Denna prisökning påverkar visserligen kostnaderna för råvaror inom affärsområdet Chocolate & Confectionery Fats. Trots detta har AAK lyckats förbättra sina marginaler genom att samtidigt erbjuda alternativa fetter till kakaosmör till högre priser då även dessa är kopplade till Kakaopriset. Se Kakaoprisets utveckling under de senaste åren nedan.
Vi har återinvesterat i AAK under veckan för fondernas räkning då vi ser att Kakaopriset fortsätter att stiga, dessutom tror vi att AAK kan dra nytta av detta i allt högre grad succesivt under 2025 då hedgar förfaller och marknadspriset i allt högre utsträckning kan bidra till stigande marginaler.
Veckans Händelse – KI målar försiktig bild av Sveriges ekonomi 2025
Vi noterar att KI i förra veckan släppte en ny prognos för den svenska ekonomins utveckling 2025 och framåt.
Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Man gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Man analyserar också den ekonomiska utvecklingen samt bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.
KI anser att lågkonjunkturen kommer att fördjupas i inledningen av 2025 och vändningen dröjer. KI anser att Riksbanken borde varit snabbare med sina räntesänkningar, och tror på betydligt lägre ränta nästa år. Riksbanken sänkte så sent som på torsdagen i julveckan styrräntan till 2,5 procent och ser framför sig att den landar på 2,25 procent nästa år. Vilket även är i linje med hur marknaden prisar räntekurvan för tillfället, se nedan.
Konjunkturinstitutet pekar däremot på en betydligt lägre ränta 2025. KI:s prognos är att Riksbanken kommer att sänka räntan ner till 1,5 procent under nästa år, säger prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl. Grafen nedan visar KI:s prognoser för olika styrräntor inklusive Sveriges.
Enligt KI hade återhämtningen i svensk ekonomi alltså kunnat gå snabbare om Riksbanken i sin tur varit snabbare med att sänka styrräntan. För att den förda penningpolitiken ska stödja återhämtningen 2025 och 2026 vore det lämpligt att åtminstone framöver sänka styrräntan relativt snabbt menar KI i sin rapport. Konjunkturinstitut konstaterar också att lågkonjunkturen i Sverige fortsätter att fördjupas. Att återhämtningen dröjer har inte minst att göra med att svenska hushåll är återhållsamma och konsumtionen kommer fortsätta att vara svag en tid framöver, spår KI. Det kommer dock att ta fart så småningom menar man. KI:s prognos är att konsumtionen kommer att stiga igen andra kvartalet 2025.
KI ser även framför sig lägre tillväxt för 2025 jämfört med tidigare prognos. Prognosen sänks från 1,8 procent till 1,2 procent. 2026 tror man att svensk ekonomi tar god fart igen. KI tror också på högre arbetslöshet nästa år, 8,5 procent mot tidigare 8,2 procent. I en separat mätning konstaterar KI att stämningsläget hos svenska hushåll har försämrats kraftigt. Barometerindikatorn för hela ekonomin var oförändrad på 97,5 i december. Men hushållens konfidensindikator faller kraftigt, ned 4,9 enheter till 96,7. Minskningen förklaras huvudsakligen av mindre optimistiska förväntningar på både den egna ekonomin och Sveriges ekonomi om tolv månader. För övriga sektorer i ekonomin är utvecklingen överlag mer positiv än vid förra mätningen i november. För detaljhandeln lyfter konfidensindikatorn med 4,4 till 111,0 och för bygg och anläggning blev det en fortsatt återhämtning, upp med 1,6 till 100,2, vilket kan beskrivas som ett ”normalt” stämningsläge enligt KI. Tillverkningsindustrin är deppigare och där rör sig konfidensindikatorn bara marginellt uppåt med 0,2 till 96,5. För tjänstesektorn blev det en uppgång med 1,6 till 98,9.
Förutom fler räntesänkningar från Riksbanken rekommenderar KI, mot bakgrund av rapporten, att den ekonomiska politiken bör syfta till att stödja återhämtningen 2025 För 2025 bör den samlade ekonomiska politiken därför vara expansiv. Riksbankens primära mål är inflationsmålet och inflationen har sedan i somras legat under målet. Därmed finns det inte någon motsättning för den ekonomiska politiken mellan att å ena sidan stabilisera inflationen kring inflationsmålet och å andra sidan stimulera ekonomin. Då penningpolitiken verkar med fördröjning är, i och med tagna räntebeslut, penningpolitikens påverkan på efterfrågan 2025 till stor del redan bestämd. Trots att Riksbanken sedan maj 2024 gradvis sänkt styrräntan bedöms penningpolitiken fortfarande vara åtstramande av KI. Även finanspolitiken bör stödja den ekonomiska återhämtningen. Regeringen presenterade under hösten Budgetpropositionen för 2025 och därmed är finanspolitikens inriktning för 2025 redan bestämd, dock för försiktig.
Ovanstående var ord och inga visor från KI och vi är imponerade över den ganska kraftfulla kritik som KI riktar mot både Riksbanken och Regeringens ekonomiska politik. Det ska verkligen bli spännande att följa utvecklingen under 2025 och vi skulle inte bli förvånade om KI får rätt, åtminstone mer rätt än Riksbanken.
Trots KI:s kritik valde Riksbankschefen Erik Thedéen en annan linje när protokollet från det senaste räntemötet släpptes på torsdagen och han ser snart läge avvakta med ränteändringar,
Han menar att vid en samlad bedömning talar de flesta indikatorer även fortsatt för en inflation i linje med målet, men det finns skäl till viss vaksamhet nu när inflationsutfallen exklusive energi blivit något högre än prognoserna.
Vid mötet sänkte Riksbanken styrräntan med 25 punkter till 2,50 procent. Han noterade att styrräntan nu har sänkts med 1,5 procentenheter, och att efter en sådan “betydande omläggning” av penningpolitiken är det naturligt att fråga sig hur mycket lägre styrräntan kan behöva sänkas för att stödet åt konjunkturen ska bli tillräckligt starkt. Det korta, enkla svaret är att det är för tidigt att avgöra säkert”, sade Thedéen. Han noterade att när de tidigare räntesänkningarna om totalt 1,5 procentenheter väl har fått full effekt är det troligt att penningpolitiken inte längre kommer ha en åtstramande effekt. “Skattningarna indikerar att det tar ungefär 2 år innan en förändring av styrräntan fått maximal effekt på den ekonomiska aktiviteten. De sänkningar vi redan beslutat om kommer alltså, enligt dessa historiska resultat, att ha en positiv effekt på BNP-tillväxten fram till slutet av 2026”, sade riksbankschefen.
“Min slutsats blir att det snart är läge att avvakta med ytterligare förändringar av styrräntan. Vi behöver helt enkelt pröva oss fram och ha lite tålamod, så att de redan genomförda sänkningarna hinner ge avtryck i indikatorer och annan data, innan vi överväger nya åtgärder”, sade Thedéen. Han tillade att det enligt Riksbankens nuvarande bedömning sannolikt är lämpligt att sänka styrräntan en gång till under första halvåret 2025.
Det ska bli mycket spännande att se vem som får rätt men i nuläget lägger vi vår röst på KI, vilket är synd då det är Thedéen som bestämmer. Som en sista kommentar menar vi nog att det är lättare att höja räntan igen om man inser att konjunkturen har blivit för stark än att riskera att hamna i en allt starkare lågkonjunktur för att man bestämt sig för att se tiden an och avvakta andra halvåret 2026 innan man beslutar om nya lättnader.
Veckans Spaning – Vad händer med räntorna i USA?
Trots att FED har börjat sänka styrräntorna sedan i september 2024 ser vi inte önskad effekt på marknadsräntorna, varför?
Istället ser vi för första gången i modern tid att under perioden sedan september när FED har sänkt styrräntan med 1% har exempelvis den tio-åriga räntan stigit med 1%, se illustration ovan. Ränteförväntningarna har stigit eftersom vi, trots att utfallen har kommit nära Feds inflationsmål på 2 %, också har sett att fallet i prisökningstakten stannat av strax ovanför den nivån och till och med stigit till över 3 % på KPI-nivån emedan Kärn-KPI låg på 2,7% senast i november.
Powell sa faktiskt i samband med decembersänkningen att den kortsiktiga inflationsprognosen har “kollapsat”. Det är starka ord och sannolikt får vi nu vänta ett tag på nya amerikanska räntesänkningar. Marknaden förväntar sig nu endast två räntesänkningar under 2025 från FED. Se inflationsutvecklingen i USA nedan.
Den trista ränteutvecklingen verkar hämmande på flera delar av den amerikanska ekonomin. Investeringar blir svårare att genomföra och vi ser också att aktiviteten på fastighetsmarknaden är låg beroende på de höga boräntorna. Många fastighetsägare har bundit sina lån på betydligt lägre nivåer och det talas om att ca 70% av fastighetsägarna i USA har bundna lån med omkring 3% ränta. Flyttar man och köper ny fastighet blir det nya lån med en räntenivå på dagens nivå. Vidare lyser naturligtvis de flesta bostadsköpare, som inte är tvingade av exempelvis sin arbetssituation, med sin frånvaro och avvaktar lägre räntor. Detta hämmar även rörligheten på arbetsmarknaden i USA, som brukar kännetecknas av just stor rörlighet och flexibilitet. Se nedan grafen för nya bolåneansökningar, som är på mycket låga nivåer.
Tanken är ju att FED:s räntesänkningar ska få ner bolåneräntorna, men hittills har vi endast sett det motsatta, se graf över amerikanska bolåneräntor nedan.
Boräntorna stiger i stället precis som övriga marknadsräntor. Precis som i diskussionen ovan angående Riksbankens agerande finns det en klar risk att FED blir för avvaktande och vill invänta att effekterna av redan genomförda räntesänkningar ska börja ge full effekt. Risken blir återigen att man agerar för långsamt och i stället bidrar till en allt för stor avsvalning av ekonomin. Vi håller dock med om att situationen i USA är mer delikat än i Sverige då inflationstendenserna har varit tydligare och vi inte får glömma att många delar av den amerikanska ekonomin är betydligt starkare än motsvarigheterna i Sverige. Vi tror att 2025 kommer att bli ett mycket intressant makroekonomiskt år och det ska bli spännande att följa. Samtidigt uppmanar vi investerare att vara uppmärksamma på den makroekonomiska utvecklingen då vi tror att den även 2025 kommer att spela en avgörande roll för marknadsutvecklingen emellanåt och volatiliteten från 2024 kommer att bestå även under 2025.
Veckans Vinnare
I de globala fonderna toppas listan denna vecka av Oneflow, Flat Capital och Banco Santander som alla är upp mellan 2–12%.
I Småbolagsfonden hittar vi vinnarna bland Oneflow, Flat Capital och Nibe med uppgångar mellan 2%–12%.
Veckans Räntespaning
Vi har haft en kort vecka med klämdagar, vilket har bidragit till låg aktivitet på marknaden. Långräntorna sjönk marginellt i både USA och Europa, och kreditspreadarna har förblivit oförändrade under årets inledande dagar. Vi förväntar oss dock en ökad aktivitet nästa vecka.
I går publicerades protokollet från Riksbankens penningpolitiska möte i december, där styrräntan sänktes med 25 baspunkter till 2,5 %. Protokollet visar en duvaktig hållning kring både räntebeslutet och räntebanan, även om viss oenighet inom direktionen framgår. En knapp majoritet verkar förespråka en något mjukare penningpolitik.
När vi sammanfattar 2024 kan vi glädjas åt en stark avkastning i båda våra räntefonder. Cicero Avkastning ökade med 6,2 % under året, medan Cicero Nordic Corporate Bond steg med hela 12,7 %. Vi vill tacka våra investerare för förtroendet och ser fram emot ett framgångsrikt 2025 tillsammans.
Trevlig helg önskar Cicero Fonder
